Etikettarkiv: att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn: delaktighetsprocesser på Malmö stadsbibliotek

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt

Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Omslag till bis 201802.

Denna recension är hämtad från bis 2018:02

Johansson, Barbro & Hultgren, Frances (2018). Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn: delaktighetsprocesser på Malmö stadsbibliotek. Borås: Högskolan i Borås.

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs. Alldeles färsk är Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek. Ett inriktning för Högskolan i Borås är professionsvetenskap, det vill säga att forskning kan utgå från och utföras i nära anknytning till yrken och verksamheter och rapporten är ett exempel på sådan.kanini

Malmö stadsbibliotek byggdes om och fick sin tillbyggnad Ljusets kalender i slutet av 1990-talet. Tillbyggnaden ritades av den danske arkitekten Henning Larsen och blev mycket omskriven. Ombyggnaden av barnavdelningen i den gamla byggnaden Slottet blev däremot ganska traditionell. Under åren 2010-2012 skapades därför avdelningen Balagan för barn i åldrarna 9-12 år och 2012 påbörjades arbetet med att utforma ett nytt bibliotek för de minsta barnen. Barbro Johansson och Frances Hultgren kopplades 2015 in på projektet, som kallades Lilla Slottet, och följde det under två år. Resultatet blev Kanini, ett bibliotek för barn 0-8 år.

Metoden som har använts är följeforskning. Barbro Johansson och Frances Hultgren har följt projektet och fört en kontinuerlig dialog med bibliotekarierna. Båda parterna har tillfört sina perspektiv i samtalet, vilket uppenbarligen har påverkat projektet positivt. Bibliotekarierna arbetade mycket ambitiöst med flera samarbetspartner. De bildade arbetsgrupper och genomförde workshoppar med barn, drev en forskningscirkel och gjorde ”läxor” där de prövade olika förhållningssätt och experimenterade med olika metoder. Forskarna har gjort observationer, intervjuer och enkäter, de har gått igenom dokument och deltagit i personalmöten. De tar upp tre teman, delaktigheten, barnet och rummet. Rapporten har underrubriken ”delaktighetsprocesser på Malmö stadsbibliotek” och delaktighet är något som både prövas och problematiseras utifrån olika teorier och de erfarenheter som gjordes i projektet. Barbro Johansson och Frances Hultgren har tidigare gett ut Rum för de yngsta: barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter om ett projekt i Borås. Den nya rapporten kan sägas vara en uppföljning av den förra boken och det är tydligt att forskarna verkligen har vänt och vridit inte bara på delaktighetsbegreppet utan också på andra begrepp som ”mellanrum” och ”flyktlinjer”.

Rapporten är lättläst och illustrerad med trevliga bilder från Kanini. Termer och resonemang är fullt tillgängliga för en intresserad läsare. Den väcker många tankar om praktiskt barnbiblioteksarbete och biblioteksforskning och kopplingen mellan dem. Förhoppningsvis blir det fler projekt som följs på detta sätt så att det byggs upp en barnbiblioteksforskning som kan föra verksamheten framåt på ett välgrundat sätt. Det denna intresserade läsare saknar är mera utförliga beskrivningar av hur själva projektet genomfördes. Bibliotekariernas slutrapport från projektet finns förvånansvärt nog inte med i referenserna och inte heller andra dokument och underlag, som forskarna använder och som finns på nätet. Den som planerar att genomföra ett liknande projektet har också stor nytta av sådant material och hänvisningar borde ha tagits med.

Övrig litteratur

Johansson, Barbro & Hultgren, Frances (2015). Rum för de yngsta: barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter. Borås: Högskolan i Borås.
Johansson, Karin (2017). Vägen till Kanini: slutrapport för projektet Lilla Slottet, Malmö stadsbibliotek. Malmö: Malmö stadsbibliotek. Tillgänglig på https://projektlillaslottet.files.wordpress.com/2014/02/slutrapport-lilla-slottet.pdf
Ytterligare material om projektet finns på webben.

Lena Lundgren

Läs mer