Etikettarkiv: arbetaren i bild

Folkbildare och arbetarförfattare

Begrepp som ”folkbildning” och ”arbetarförfattare” kanske inte kommer att finnas kvar om femtio år? Uttrycket ”invandrarförfattare” gör det nog inte heller, som jag får konstatera i kommande artiklar i bis nr 3. Men ”invandrare”, ”arbetare”, och ”författare” får väl ändå finnas kvar i framtiden? Om Alliansen och Sverige-
demokraterna får råda över Sverige?
En som i alla fall inte skäms för benämningen är den unga kallskänkan Jenny Wrangborg. Hon har fått årets Stig Sjödinpris, som delas ut i ABF-huset i Stockholm 17/10 kl 13, ser jag i ett utskick jag fick idag.
Här står också att Fredrik Ekelund, den fantastiske Malmöförfattaren, presenterar den bortglömde arbetarförfattaren Gösta Larsson från Malmö på samma ABF-hus 11/11 kl. 18. Och att årets Johan Ahlbäckdagar, uppkallade efter konstnären som främst målade gruv- och metallarbetare, i Sverige och i Belgien, går av stapeln i Smedjebacken 1-2 oktober.
Här görs också reklam för boken Sjömanshustru, som handlar om filippinska sjömän och deras familjer hemmavid, av den flitige f.d. sjömannen Lennart Johnson, utgiven på förlaget Breakwater publishing.
Allt detta fick jag i utskick från Arbetarnas kulturhis-
toriska sällskap. Ja, det finns faktiskt ett sådant, trots ointresse från SAP och LO, men hur länge till? Medelåldern i sällskapet torde vara bra över sextio.
Mats Myrstener

Amelin gömmer sig, fram träder arbetaren


I Svolvær i Lofoten ägnade jag en eftermiddag åt att nosa i Albin Amelins spår. Han var där på 30-talet, inbjuden av Kjeld Langfeldt, ingenjör och konstnär med många målande gäster genom åren. Jag pejlade i byen utan större lycka. På en restaurang trodde jag först väggmålningen var en Amelinare, men ikke. På bibblan skakade man på huvudet åt mina spørsmål. En äldre låntagare blandade sig dock i och kunde peka ut adressen jag sökte, ett av husen Amelin bodde i. Och jag borde såklart gått till Kunstnerhuset på andra sidan vattnet. Nåja.

Amelin är ju främst bekant som skildrare av arbete och arbetare och motiv med politisk tyngd. I Lofoten var det nog snarast färgerna, landskapet och miljön som lockade – vilket också framgår i korrespondensen till kamraten Ruben Blomqvist (finns på LUB). Norrskenet som svetslågor, dödslukten från trankokerierna. En av målningarna från Svolvær finns på Borås konstmuseum.

Mer om Amelin och annan nordisk arbetarkonst hittar du i Fram träder arbetaren, som kort redan nämnts här på bloggen. Den är årsbok 2009 för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap och ger, rikt illustrerad, överblick över bildvävar, fanor, målningar, skulpturer och träsnitt. Låt dig inte inte luras av det oansenliga omslaget. Skribenterna ringar in området från sina olika synvinklar och frågan ”vad är arbetarkonst?” svävar mellan sidorna och påminner om liknande definitionsdiskussioner på litteraturområdet. Tvärsäkra svar på frågan finns knappast, men det spelar mindre roll. En viktig skillnad är dock att litteraturen genom åren analyserats på längden och på tvären. Bokens ansats är därför forskningsuppmuntrande – det finns mycket kvar att undersöka närmare inom konsten och redan nu planeras en rad workshops, inventering och fördjupad analys.

Vad tänker du på när du hör ordet arbetarkonst? Är det något man frågar om på ditt bibliotek?

Kalle Laajala

Furulands sista opus

Margareta Ståhl, arkivarie och konsthistoriker på mitt jobb, tipsade mig om att Lars Furulands sista artikel (vi tror det) var hans bidrag i den nyutkomna boken Fram träder arbetaren. En bok om arbetaren i bildkonsten i de nordiska länderna, som går att beställa från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap (det finns ett sådant, medelåldern är t.o.m. högre än i BiS). AKS har gett ut boken som sin årsbok 2009, se länk
http://www.arbark.se/om/aks/
Går man med som medlem så får man boken gratis!
Mats Myrstener