I Systembolagets tidning Bolaget (av alla ställen) läser jag en artikel om nykterhetsrörelsen. 1910 hade den rörelsen 340.000 medlemmar (mer än 5 procent av alla svenskar), och i Kerstin Rydbecks avhandling Nykter läsning, om den svenska godtemplarrörelsens litteratur (1995) beskrivs vad man kan kalla en ”parallell modernitet”, eller ”motoffentlighet” som bestod i kristna värderingar, nykterhet, men också egna förlag, författare, bibliotek, bankväsen och samhällelig service.
1922 stod rörelsen inför sitt eldprov, folkomröstningen om rusdrycksförbud. Bakom sig hade man inte minst det starka liberala partiet De frisinnade (den tidens vänsterliberaler) men också många höger- och vänsterpolitiker. Socialdemokraterna var som vanligt tvehågsna, från början var man helt emot förbudet. ”Iså fall skulle man inte få se många glada ansikten på våra möten” lär en fackföreningsledare ha sagt. Men 1922 hade nykterhetsrörelsen tonat ned det kristna budskapet, och många socialdemokrater stödde nu förbudet, en av de mest kända var folkbildaren Oscar Olsson (”Olsson med skägget”). Omröstningen blev mycket jämn, ett av de mest kända inläggen kom från konstnären Albert Engström, politiskt både stockkonservativ och antisemit, i affischen med texten ”Kräftor kräva dessa drycker”.
Kanske var det bra att rusdrycksföreträdarna till slut vann. Erfarenheterna från USA, där den kriminella maffian växte fram under rusdrycksförbudets tid på 1930-talet, var inte särskilt positiva. Frågan är tveeggad, det var en ”uppfostringsfråga” som Valfrid Palmgren som högerpolitiker skulle ha sagt, men det var också ett slag för att arbetaren skulle vara nykter, proper, och kunna hålla möten och skriva protokoll, som Ronny Ambjörnsson konstaterat i boken om sågverksarbetarna i Holmsund, Den skötsamme arbetaren (1988). I vilket fall så hade rörelsen visat musklerna, och det spelade stor roll för nykterhetsfrågans senare utveckling i Sverige.
Idag är nykterhetsrörelsen konfessionslös, och talar hellre om Demokrati, Samförstånd, Gemenskap, Välstånd, Trygghet, Solidaritet och Ansvar. Det låter lite som det nya arbetarpartiet, men frågan skär tvärtom över alla politiska ideologier. Inte minst kommer nya medlemmar från den muslimska populationen i Sverige idag.
Nykterhetsrörelsen drev en gång många s.k. studiecirkelbibliotek. Oscar Olsson brukar ju kallas studiecirkelns fader, då han startade studiecirklar i IOGT:s regi redan 1901 i Lund. Idéhistorikern Bernt Gustavsson har kallat honom en typisk företrädare för ”självbildningsidealet”, och Olsson satte högt värde på skönlitteraturens betydelse, som han alltid nämner i sina programskrifter. Han ska ha varit mycket nöjd med Valfrid Palmgrens biblioteksutredning 1911, den stärkte både ABF och IOGT, som fortsatte driva små studiecirkelbibliotek ända in på 1970-talet i Norrland.
Idag är de alla borta så vitt jag vet, många övertogs av kommunbiblioteken. Ja faktum är att Malmö stadsbibliotek en gång grundades av en nykterhetsförening. Biblioteket låg länge ovanpå en ölrestaurang i nu rivna hotell Tunneln! Men det är en helt annan historia!
Mats Myrstener
BiS 