Etikettarkiv: antirasism

Ta rasismen på allvar!

Johan Palme, Lena Bezawork Grönlund och Karin Råghall. Foto: Tobias Johansson

Det må vara en osynlig fråga i den nya nationella biblioteksstrategin, men rasism och vithetsnormer är något biblioteken behöver förhålla sig till. Det blev tydligt under den salong om bibliotek och rasism som BiS anordnade i Umeå den 17 mars. 

I samtalet mellan Lena Bezawork Grönlund, Johan Palme och Karin Råghall (moderator) kom bland annat följande önskemål fram:  

  • Debatten om ”stök på bibliotek” behöver handla om bristen på meningsfulla platser (såsom fritidsgårdar) för barn och unga att vara på, snarare än att beskrivas som ett problem för ”förorten”. Problemet finns överallt och handlar om nedmonteringen av välfärden.
  • Fler behöver ta del av den forskning som finns om kopplingarna mellan representation och läsfrämjande, som bland annat visar att identifikation – att kunna känna igen sig – skapar motivation och intresse (se referenser nedan).
  • Representationen av bibliotekspersonal som har erfarenhet av att bli rasifierade behöver öka. Sammansättningen av personalgrupper påverkar vilka intressen som kommer fram, vilket innehåll och policyarbete verksamheten har samt vilka grupper som vågar/orkar vara delaktiga. Här har utbildningarna en viktig roll. 
  • Biblioteksvärlden behöver granska sitt förhållningssätt till integration, så att bibliotekens arbete och diskussioner inte förstärker rådande maktstrukturer. När vi föreställer oss integration i termer av att ”de bristfälliga Andra” ska integreras i ”vårt problemfria samhälle” ryms ingen analys av hur diskriminering och rasism påverkar människors möjligheter i det svenska samhället. Dessutom förstärks koloniala föreställningar om Vi och Dom.  
  • Ifrågasätt bilden av Sverige som ett antirasistiskt land – och av biblioteken som per definition antirasistiska. Lyft fram Sveriges koloniala historia. Öka insikten om – och ta konsekvenserna av – att rasismen inte går att förpassa till enskilda ”onda”, högerextrema individer.  

Läs mer om läsfrämjande och representation

Lena Bezawork Grönlund tipsar om användbara källor:

När börjar barn upptäcka olikheter baserat på hudfärg:

Cole, E.M and Valentine, D. P. “Multiethnic Children Portrayed in Children’s Picture Books,” in Child and Adolescent Social Work Journal, 17, no. 4 (2000), 307

Hur identifikation och representation påverkar motivation, läsintresse och läsförståelse:

Hughes-Hassell, S; Barkley, H.A.; Koehler, E. “Promoting Equity in Children’s Literacy Instruction: Using a Critical Race Theory Framework to Examine Transitional Books”, School Library Media Research, v12 2009

Hur barn påverkas av representation i barnböcker:

Edmonds, L. “The treatment of race in picture books for young children” in Book Research Quarterly 2, no. 3 (1986), 32.

Hur identifikation och representation påverkar barns läsförståelse och läsmotivation:

Messmore. P. B. ”Multi-ethnic reading texts. The role of Inferred Story-Character Identification and Reading Comprehension”. Journal of Literary Research. June, 1, 1972

Hur barnböcker kan fungera som ett fönster eller som en spegel formulerade Rudine Sims Bishop sig kring redan 1990 och i dag är det en term som ofta används när forskare, lärare och bibliotekarier talar om barnböckers funktion. Se t.ex:

Bishop, R.S. ”Mirrors, Windows and Sliding Glass Doors”. Perspectives: Choosing and Using Books for the Class Room, V 6, no 3, Summer 1990

Ida Holmlund och Karin Råghall


Mer Scener & Samtal i Göteborg

scener och samtal 201828 & 29 september anordnas återigen Scener & Samtal i Göteborg. Nu är programmet släppt och vi kan se att man ännu en gång bjudit in några av landets främsta författare, forskare och journalister för att tackla frågor om litteratur, samhälle och politik. Så här skriver arrangörerna om programmet:

SCENER & SAMTAL är tillbaka, vi fortsätter. Fortsätter sam­talen, insisterar på att de inte bara förs utan fördjupas – och på att ännu fler bjuds in till litteraturens olika rum. Att de rummen blir fler. Med Scener & samtal vill vi skapa fler sätt att tillsammans fortsätta läsa, lyssna på och ge plats för litteraturen. Låta litteraturen visa sin bärkraft och sin förmåga att både härbärgera smärtsamma erfarenheter från samhället vi lever i, och kärleken och styrkan i de relationer som får oss att söka oss till varandras närhet. Scener & samtal 2018 handlar om att gå närmare. Och sedan ännu lite närmare. Låta litteraturen verka i all sin mångfald, ambivalens och oväntadhet. Litteraturen kan vara som en plats där vi kan våga stå i den ensamhet som vi ibland måste uthärda och på samma gång en plats där möten sker oavbrutet och där erfarenheter, kunskap – ja, liv – kan delas med andra.

I årets program medverkar författare som Sara Stridsberg, Johannes Anyuru, Athena Farrokhzad, Balsam Karam, Koleka Putuma (Sydafrika), Gloria Gervitz (Mexiko), Elise Karlsson – och många andra spännande namn! Se länk nedan!

Läs mer

Tobias Willstedt

Diskriminerar bibliotekarier?

aktuellt - rosa-parks (Balsam Karam)Folkbibliotekens verksamhet ska inkludera alla. Hur bra lyckas vi med detta uppdrag? En nyligen utgiven studie har tittat närmare på om och hur bibliotekarier i USA diskriminerar afroamerikaner.

Folkbiblioteken har ett tydligt samhällsuppdrag att förmedla information och verka för spridning av litteratur och läsning. Men biblioteken har också ett tydligt demokratisk uppdrag, som handlar om att göra lokaler och samlingar tillgängliga för alla, oavsett vem du är, hur du ser ut eller varifrån du kommer.

Detta uppdrag styrs bland annat av bibliotekslagen, vars andra paragraf säger: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. […] Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

Folkbiblioteken styrs även av internationella dokument, bland annat IFLA:s/UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest. I paragraf två kan man läsa: ”Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass.” Paragraf sju talar om att ”främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald”.

Jag tror att arbetet för inkludering och mångfald är något som ligger många biblioteksarbetare varmt om hjärtat och är något vi nästan tar för givet. Huruvida bibliotek ändå kan verka exkluderande och diskriminerande är något som det inte forskats på i någon större utsträckning i Sverige. I USA däremot som har en lång historia av institutionaliserad segregation (ja även vad gäller biblioteken) så är man mer vaksam. Nyligen presenterades studien ”Racial Discrimination in Local Public Services: A Field Experiment in the US∗”. Dessvärre visade forskarnas undersökning på skillnader i hur personer blev bemötta av bibliotekspersonal:

What we found is that 69 percent of U.S. libraries sampled reply to requests from a person with a white-sounding name (we used Greg Walsh and Jake Mueller) while the response rate for those with a black-sounding name, either Tyrone Washington or DeShawn Jackson, was lower, at 65 percent. This difference of four percentage points is statistically significant: we can exclude with a high degree of confidence that it is owing to simple randomness.

/…/

We also found a similar difference in terms of the politeness of the replies. While on average 72 percent of replies from librarians address the sender by name or contain some form of salutation, this is five percentage points less likely to happen if the reply is to a person with a black-sounding name. So, a person with a distinctively black name is not only less likely to receive a reply, if a reply is sent, it addresses the recipient in a less polite manner.

Det hade varit intressant att ta del av liknande studier om bibliotekens arbete i Sverige. Ett antirasistiskt arbete måste bygga på både kunskap och självreflektion, och där har vi fortfarande lång väg att gå.

Länkar:

Do Librarians Discriminate? | BackTalk

A History of US Public Libraries: Segregated Libraries

BiS antirasistiska manifest

Tobias Willstedt

Scener & Samtal i Göteborg

scener-och-samtal-webb-129 & 30 september anordnas Scener & Samtal i Göteborgs Litteraturhus. Nu är programmet släppt och vi kan se att arrangörerna har bjudit in några av landets främsta författare, forskare och journalister för att tackla frågor om litteratur, samhälle och politik.

Antirasism och högerextremism berörs särskilt, givet ursprungen till det som har kallats ”den alternativa bokmässan”.  Scener & Samtal äger rum samtidigt som Bokmässan i Göteborg och initiativet till arrangemanget är sprunget ur de protester som väcktes mot Bokmässan beslut att låta högerextrema Nya Tider ställa ut.

Se länk till programmet nedan.

Länk:

Scener & Samtal

Tobias Willstedt

BiS manifest för det antirasistiska biblioteket

Som en fortsättning på BiS program Det rättvisa biblioteket – framtidens bibliotek har BiS diskuterat fram ett program för att motverka rasism och diskriminering.

Rasism, oavsett om den tar sitt uttryck i dolda strukturer eller vardagsrasism, existerar överallt i samhället och stannar inte vid bibliotekets tröskel. Vad gäller bibliotekens arbete så kan det handla om frågor som bemötande, urval och representation.

Just rätten till biblioteket och bibliotekets verksamhet är en central fråga. Där lyfter vår bibliotekslag fram det viktiga att all biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla – obundet av hudfärg, etnicitet, tro eller kultur.

Antirasism handlar också om makt, normer och privilegier. En antirasistisk analys måste se att rasismen separerar människor utifrån deras kroppar och utseende – och att dessa olika grupper har förutsättningar baserade på normer och strukturer i samhället. Att förändra verksamheter till att bli mer antirasistiska innebär att positioner och privilegier rubbas. Detta eftersom de strukturer som gynnar en grupp framför en annan måste försvinna.

Biblioteken måste tydligare ta ställning mot rasism. ”Verksamheten i form av biblioteks- och informationstjänster för kulturellt och språkligt heterogena samhällen är central, inte något ’separat’ eller ’extra’.” (IFLA/UNESCO) BiS vill att ett antirasistiskt perspektiv ska genomsyra bibliotekens verksamhet på alla nivåer.

Läs BiS manifest för det antirasistiska biblioteket