Kategorier
bibliotek Norge nyheter

Det norske ˮdebattbiblioteket”, kan det overleve?

Text: Anders Ericson 

Ambisjonane til det norske folkebiblioteket gjorde eit stort sprang med lovrevisjonen i 2014, då biblioteket blei ˮen uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debattˮ.1 Men problema var undervurderte. Små bibliotek maktar ikkje å følgje opp, og det er lite bibliotekfaglig debatt, forsking og utvikling. Dette samtidig som at e-biblioteket er truga (svensk: hotar) med å aldri oppstå.

Optimismen var stor for åtte år sidan. Norsk Bibliotekforening (NBF) hadde vore med på å skjerpe lovformuleringa med tillegget ˮuavhengig” (svensk: fristående /självständig). Og den påtroppande NBF-leiaren sa til Aftenposten: ˮ… på denne møteplassen kan vi også ha debattar som det sprutar av, som gjer oss til ein viktig demokratisk premissleverandørˮ2.

Problem i starten

Bibliotek hadde jo arrangert debattmøte tidlegare. I snart tjue år har eg promotert ˮdet uavhengige biblioteketˮ på bloggen bibliotekettarsaka.com, med kroneksempelet Lillehammer bibliotek sine folkemøte om store kommunale plansaker. ˮNokre politikarar og administratorar blei sure, men folk flest sette stor pris på detˮ, oppsummerte biblioteksjefen.

Men når no kvart einaste bibliotek, små og store, skulle i gang, viste det seg at mange var dårleg førebudde. Også kommuneleiingane og politikarane. 

At det kostar pengar er éi sak, men det var også skepsis som denne: Vil ikkje biblioteksjefen bryte lojalitetsplikten med debattar som kan reise tvil om den vedtatte politikken? Nei, kulturministeren meinte dette var enkelt: ˮ… biblioteksjefen skal stå fritt til å planlegge aktiviteter ved et folkebibliotek. Bibliotekledelsen vil innta en redaktørliknende rolle.ˮ

Den uavhengige avisredaktøren blei altså ein målestokk, men heilt parallelt var dette likevel ikkje. Ein redaksjonell artikkel med kritikk utløyser tilsvarsrett (svensk: rätt till replik) hos den kritiserte, men på debattsidene er det ikkje krav om motinnlegg i same nummer. Mens biblioteket av prinsipp skaffer bøker både for og imot i kontroversielle spørsmål, blir dette krevjande å realisere under eit debattmøte. 

Og det kunne altså bli dyrt. Mange innleiarar (svensk: inledare, föreläsare) skal ha godt betalt og få godtgjering for reise og opphald. Slike kostnadar blir fort høge med vår geografi. Og med gode debattantar om tema som verkeleg trekker publikum aukar prisen; eg har registrert opp til 20 tusen for deltaking i 90 minutt.

Dei første åra var dette muleg for alle, då både Nasjonalbiblioteket (NB) og den private stiftinga Fritt Ord gav støtte; NB ikkje berre til honorar, men også til teknisk utstyr og spesielt inventar. Men seinare gjekk det trått (svensk: trögt), melder fleire bibliotek. 

Fler problem

Og når organisasjonar ville låne ut biblioteklokale til opne eller lukka møte kunne det vise seg å provosere andre grupper og individ. Men omfattande scenenekt (svensk: att ofta vägra debattarenor) kunne blitt eit karakterdrap på det demokratielskande biblioteket. Høgast temperatur har det vel vore der personalet har demonstrert mot at sjefen i ytringsfridomens namn har sagt ja til ein viss anti-islamsk organisasjon. Så i Oslo i fjor avlyste biblioteksjefen og viste til tryggleiken til dei tilsette.

Det har vore debattar i aviser og på Facebook når nokon har sagt seg krenka av at visse bøker kan lånast i biblioteket, men kanskje ikkje så ofte som i Sverige. Her har vi ikkje noko stort parti som Sverigedemokraterna, og på ytre høgre har dei ikkje engasjert seg så sterkt i kulturpolitikken som SD. Vi har heller ingen ˮføregangskommuneˮ som Sölvesborg. 

I det sentrale tidsskriftet Bok og bibliotek nr 2 i år blei endeleg debattane eit hovudtema. Oppsummert: Redaktøransvaret er tungt for biblioteksjefane. I Trondheim meiner sjefen at publikum må tole ubehaget i møte med skarpe meiningar, men éin stad går grensa: ˮbevisst desinformasjon, det trenger vi ikkeˮ3.

Slike ulike konfliktar har skremt mange frå å arrangere debattar. Sjefen i Stavanger seier: ˮFor meg som har et stort apparat rundt meg, er dette greit, jeg er mer bekymra om du er i en bitte liten kommune og står alene og kjemper for uavhengigheten.ˮ  

Dei som blir intervjua meiner lova og proposisjonen ikkje er grundige nok og saknar eit meir detaljert regelverk, men her ønsker ikkje NB å bidra. Men kan eit råd (någon form av råd, red.:s anm.) vere ei løysing? spør leiaren av NBF.

I alle fall stadfestar bibliotekutdanninga i Oslo at dei no har tatt inn problematikken i grunnstudiet.

Forsking og fagleg debatt?

ˮBiblioteket og demokratietˮ har blitt eit mantra og har vore tema for mange konferansar, men det meste har vore overflatisk (svensk: ytligt). Også på høgaste nivå; om arbeidet med dei nasjonale bibliotekstrategiane seier forskarar at det manglar ˮkonkrete eksempler på hvordan bibliotekene skal gjennomføre dette, utenom generelle målbeskrivelserˮ.4

Også bibliotekstatistikken sviktar. Eg har på bloggen jamført den nasjonale statistikken med annonseringar av arrangement på bibliotekheimesider og sosiale medium og fann at berre 12 prosent av dei oppgitte debattmøta faktisk har vore debattar. Det aller meste er forfattarbesøk med opplesing, foredrag og arrangement av typen “opplæring”. Sjølvsagt er det sett av tid til spørsmål etter ei forfattaropplesing, men kor ofte blir debatt ein viktig ingrediens?

Og Nasjonalbiblioteket har ikkje problematisert mangelen på statistikk eller analyse og forsking og har i staden skrytt av høge tal for besøk og arrangement generelt.5 Open kritikk og spørsmål har det vore lite av også frå grunnplanet, fram til Bok og bibliotek sitt temanummer nyleg. Og først åtte år etter lovendringa kjem i september den første større studien av dette, ein ph.d. ved OsloMet (universitet i Oslo, red.:s anm.).6

Bibliotekarar fortel at det er vanskeleg å få folk til å kome på debattar. ˮStamkundaneˮ kjem, men der dominerer dei eldre. Verkeleg ˮheiteˮ tema kan trekke bra, men yngre menneske og familiefolk går ikkje gjerne ut på kvelden, og strøyming av seriar har gjort tv-en til ein større konkurrent enn før.

Framtida

Det er utrygge tider. Utlånet er på veg ned, og bokbransjen gjer det vanskeleg for biblioteka på e-bok- og lydbokfeltet. Musikk- og filmtilboda nærmar seg det museale. Og biblioteket kan kome i fare når kommuneøkonomien blir meir pressa, noko vi ser i England der toryane sine budsjettkutt (svensk: budgetnedskärningar) har ført til 500-600 færre folkebibliotek på ti år, og der like mange er overlatne til frivillege, med eit anna ord amatørar. 

Og har biblioteket eigentleg offensive medspelarar i 2022? Biblioteksjefen i ein liten kommune i Lofoten sa til lokalavisa: ˮIkke ta lokalbiblioteket for gitt. Vi blir ikke bedre enn det dere gjør oss til.ˮ 

Så kan folkebiblioteket, med unntak av dei store, bli ˮein viktig demokratisk premissleverandørˮ? Berre dei større kan tilsetje spesialistar som moderatorar og arrangementsansvarlege. Om dei ikkje byggjer opp eigen kompetanse. Blant anna fylkesbiblioteket i Viken har nokre planar her. Kva kan fylkesbibliotek eller andre konstellasjonar av bibliotek gjere? Og kva med ein sentral ˮredaksjonˮ som kan foreslå debatt-tema og planleggje ˮturnéarˮ? Og gi råd om det bibliotek-etiske og -politiske. Tilby (svensk: erbjuda) ekspertar. Halde kurs. 

Kanskje kan “debattbiblioteket” styrke seg etter kvart. Men kor viktige blir siviliserte debattar på biblioteket i ei tid der små kontroversar blir til hatefulle oppgjer på Facebook, som så tar steget ut i gatene? Morgonavisa mi i dag, 3. august, fortel at Italia får ei regjering direkte inspirert av Mussolini, at Republikanarane sin plan for ein ny Trump-periode er langt meir radikal enn den førre og at omtale av protestar og sosiale rørsler skal ut av skolebøkene i India, ˮverdas største demokratiˮ.

Fotnoter

  1. https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1985-12-20-108#KAPITTEL_1
  2. https://bibliotekettarsaka.com/2014/05/26/bibliotekforum-med-gode-rad-til-debattbiblioteket/
  3. https://bokogbibliotek.no/nyheter/det-kompliserte-redaktoransvaret-4989/
  4. https://tidsskrift.dk/njlis/article/view/121791
  5. https://bibliotekettarsaka.com/2020/12/06/er-dette-gullalderen-for-norske-bibliotek/
  6. https://www.oslomet.no/om/arrangement/disputas-elin-golten

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
nyheter

Biblioteket – en ljuspunkt

Den 2-3 juni hålls den internationella konferensen Stockholm +50, som är en uppföljning av FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. Utgångspunkt är FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030.

I anslutning till Stockholm +50 ordnas en skuggkonferens, ”Folkets forum för miljö och global rättvisa” den 31 maj-1 juni i ABF-huset. Där arrangerar en rad folkrörelser och organisationer ett omfattade program med föreläsningar, debatter och seminarier. Den 1 juni kl 18-20 hålls en manifestation på Sergels torg.

Bibliotek i Samhälle, BiS, medverkar i Folkets forum med ett seminarium den 31 maj kl 17-18.30 i Erlandersalen i ABF-huset, Sveavägen 41. Temat är Biblioteket – en ljuspunkt? Syftet är lyfta fram hur biblioteket kan bidra till hållbar utveckling och vara en ljuspunkt i den globala diskussionen. Medarrangörer är Världsbiblioteket och den norsk/finska bloggen BiblioteketTarSaka.com.  

Seminariet består av två delar, först en Zoom-session i Erlandersalen med tre framstående internationella biblioteksprofiler: Emily Drabinski, som nyligen valdes till nästa års ordförande för ALA, en av världens största biblioteksföreningar, Kathleen de la Peña McCook, professor vid bibliotekshögskolan vid University of South Florida och sydafrikanska Anriette Esterhuysen, en internationell internetaktivist. Språket är i denna delen engelska.

Den andra delen, som därefter hålls fysiskt i samma sal och även den streamas, inleds av biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar, med rubriken ”Vad är ett bibliotek – och vad borde det vara i en digital tid?” Övriga medverkande är Elisabet Rundqvist, bibliotekarie och handläggare på KB, ”Att för en stund få vara människa”, och Nick Jones, chef för konst och bibliotek i Huddinge kommun, ”Folkbiblioteken gör oss verkliga för varandra”. 

Maria Bergstrand, Världsbiblioteket, och Mikael Böök, BiblioteketTarSaka.com inleder. Sammanfattning av Anders Ericson, BiblioteketTarSaka.com och Lena Lundgren, BiS.

Alla är välkomna!
Lena Lundgren
BiS styrelse

Kategorier
bibliotekspolitk Nationell bibliotekspolitk Norge

Vi pratar för lite om nätneutralitet

Den norske bibliotekarien och journalisten Anders Ericson har tittat närmare på den nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys. Han menar att vi pratar för lite om nätneutralitet och andra viktiga framtidsfrågor.

I grannlandet Norge har Anders Ericson tittat närmare på Den femte statsmakten – den omfattande omvärldsanalys som KB tagit fram i arbetet med Nationell biblioteksstrategi. Ericson, som skriver om biblioteksfrågor i flera forum som bloggen Biblioteket tar saka och vår egen tidskrift bis, har denna gången skrivit om vår svenska omvärldsanalys i norska Bibliotekarien.

Den femte statsmakten uppskattas av Ericson för att vara ambitiös, samtidigt som han påpekar att den knappast lever upp till ambitionen. Ericson menar att man misslyckas med att ta upp avgörande trender som mediegiganternas inflytande eller hotet mot nätneutraliteten:

Print
Nätneutralitet av EFF-Graphics [CC BY 3.0]
 I Sverige elleve år seinere er det mye mer oppsiktsvekkende at Facebook og de andre IT-gigantenes jag for å overta all nyhets-, kunnskaps- og litteraturformidling, ikke blir tatt særlig alvorlig. Det meste sammenhengende som sies om dette er relativt bortgjemt i kapitlet om skolebibliotek. I konklusjonskapitlet heter det at «medier runt om i världen [befinner sig] i ekonomiskt kris, med ifrågasatt trovärdighet, och det blir därför också demokratins kris. Det hoppfulla är att förekomsten av ”alternativa fakta” och falska nyheter väcker motkrafter till liv»» Det er i det hele tatt mye «hopp» i dette dokumentet, se også nedenfor.

Et annet og beslekta savn i rapporten er tanker rundt nettnøytralitet i forhold til biblioteket. Med hjelp fra Trump kan dataselskap snart sikre seg rett til å «gjerde inn» brukerne sine og så nedprioritere tjenester som forstyrrer fortjenestemarginene deres. I så fall blir folkebibliotekets innsats for å «få hele folket på nett» som å pisse i havet.

Det är en befogad fråga för framtiden tycker jag, vad bibliotekens framgångsrika arbete för digital inkludering har för betydelse, om vi inte samtidigt engagerar oss i frågan om nätneutralitet.  Läs mer om detta och andra intressanta tankar om bibliotekens omvärld i Ericssons anmälan.

Länkar:

Anders Ericson anmelder «Den femte statsmakten»

USA:s bibliotekarier tar ställning mot Trump

Biblioteket tar saka

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotekspolitk Nationell bibliotekspolitk Norge

Svensk bibliotekspolitik utifrån

Svenska staten satsar 250 miljoner på landets bibliotek. Skolinspektionen inleder en ny granskning av Sveriges skolbibliotek. Och 2019 kommer KB:s förslag till ny nationell bibliotekspolitik. Det händer saker i svensk bibliotekspolitik och nu uppmärksammas det också utomlands.

Den norske bloggaren och bibliotekarien Anders Ericson, som ofta förekommit som skribent i bis, tipsar om två artiklar i norsk press som ger låter oss se den svenska bibliotekspolitiken utifrån. ”Bred biblioteksatsing i Sverige” skriver norska Bibliotekarforbundets tidskrift där man belyser den svenska statens satsning på biblioteken och arbetet med den nationella bibliotekspolitiken. Man beskriver det i positiva ordalag som en bred satsning och man uppmanar biblioteksfolk att titta närmare på utvecklingen i Sverige. Att svenska skolinspektionen ska inleda en ny granskning av landets skolbibliotek nämns också som ett framsteg. Men det framkommer även kritik. Nämnda Anders Ericson får i artikeln också kommentera den nationella bibliotekspolitikens omvärldrapport Den femte statsmakten där han bland annat lyfter behovet av engagemang och analys i frågan om nätneutralitet:

– Det meste av viktige problemstillinger er nevnt i rapporten. Men de store eksistensielle utfordringene for bibliotek kan det se ut til at de legger liten vekt på. Sluttkapittelet med konklusjoner blir derfor litt slapt. Jeg hadde venta meg noen scenarier, for eksempel med utviklinga i Storbritannia som «worst case». Og de store utfordringene som ligger i dominansen som Google, Facebook og Amazon utgjør i informasjonsformidlingen. Hva med bibliotekenes forhold til digitalisering og nettnøytralitet?

[…]

– De store nettaktørene låser oss fast inne i sine avgrensa, og for dem lønnsomme, deler av internett. Der de kan nedtone det som ikke passer dem. Se bare hvordan Amazon nå har luka vekk over tusen negative kommentarer til Hillary Clintons nyutgitte bok «What Happened» for å gi boka en femstjerners vurdering. Bibliotekene burde jo spille en vesentlig rolle i å gjøre folk klokere og hjelpe til å sortere klinten fra hveten. Isteden er det utlånsstatistikken av bøker som holder biblioteka i live.

I krönikan ”La oss løfte biblioteka!” från norska Klassekampen får vi en inblick i den norska bibliotekspolitikens tillstånd då Anders Ericson där ger uttryck för en förhoppning om att den nu ska få ett lyft på samma sätt som den svenska motsvarigheten nu har fått. ”Kan denne oppskriften fungere her også? Kan det svenske bibliotekløftet få smitteeffekt?” undrar Ericson. Och vi kan bära hoppas på fler satsningar på bibliotek i Sverige, Norge, eller var det nu må behövas.

Länkar:

Bred biblioteksatsing i Sverige

En bibliotekallianse på Stortinget!

Amazon redacts one-star reviews of Hillary Clinton’s What Happened

BiS och den nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport

Tobias Willstedt

Kategorier
bissalong Uncategorized

Biblioteksmakt lokalt och globalt – texter

Den 17 november anordnar BiS salong igen. Under avslappnade former diskuterar vi tillsammans med två inbjudna gäster som också får presentera texter inför diskussionen.  Här följer några texter som vår ena gäst Mikael Böök presenterar inför salongen:

Håller Lovisa på att bibliotekiseras?

Recension av ”Biblioteksaktivisten” från tidskriften Respons 4/2013

Snowdens_tid

Vår andra gäst Anders Ericson har skrivit en text inför mötet:

Norge 2014 – ett eksperimentarium för bibliotek og demoktrati? Også i Sverige? og Finland?

Läs mera om salongen här.