Etikettarkiv: abf

Arbetarskrivare på bokmässan

WrangborgI Föreningen Arbetarskrivares tidskrift Klass läser jag att föreningen, som innehåller runt 300 publicerade och opublicerade författare med rötterna inom LO-kollektivet kommer att delta i ABF:s monter (B09:19) på lördag och söndag, under en rubrik man kallar ”Klassträffen”.

Föreningen för vidare det arv som fortfarande är högst livaktigt i Sverige – arbetarförfattarnas och arbetarlitteraturen. Hit räknas t.ex. många av Elsie Johanssons böcker från Uppland och Uppsala. En annan riktig veteran är 85-åriga Mary Andersson, känd för sina arbetarskildringar från Skåne och Malmö. Hon har nu fått Malmös kulturpris för 2015. Hon växte upp i de s.k. barnrikehusen i Sorgenfri i Malmö och började skriva när hon som ensamstående mamma blev arbetslös på 1940-talet. Främst bland hennes elva romaner brukar räknas Maria från Borstahusen, som också satts upp som pjäs.

På ett seminarium jag deltog i förra veckan talade sociologen Henrik Fürst från Uppsala om sin forskning kring litterära debutanter. Han kan visa att runt hälften av alla debutanter sedan 1994 alla gått på någon skrivarkurs som de svenska folkhögskolorna (också de ganska unika i världen) arrangerar.

I Klass (nr 3/2015) läser jag vidare att poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg (se bilden) fått Svenska Målareförbundets kulturstipendium, bara ett av många denna estradpoet fått. Vidare intervjuas Susanna Alakoski om sitt författarskap, även hon är medlem i föreningen. Man kan läsa ett romanutdrag av Aino Trosell, dikter av Annamaya Öhlund från Sundsvall, och om poetiska outsiders som Sandvikenpoeten Stig Sjödin och rapparen Timbuktu, av litteraturvetaren Magnus Nilsson. En riktigt säregen arbetarförfattare presenteras också, bergslagsberättaren, ordkonstnären och skogsarbetaren Nils Parling.

Föreningens nya ordförande Torgny Karnstedt, en av våra främsta läsambassadörer med oräkneligt antal framträdanden i svenska skolor, ger en ironisk släng åt LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som intervjuas i tidningen. Han påminner om att Thorwaldsson som ABF-ordförande talade sig varm för böcker och bibliotek, men att han varit väldigt tyst om detta sedan han blev LO-ordförande.

LO har inte längre någon kulturombudsman. Den gamla folkhögskolan i Brunnsvik är nedlagd. LO-tidningen har upphört, liksom dess kulturbevakning. ”Förr var kulturen en självklar del av den fackliga rörelsen. Arbetarförfattare deltog som föreläsare i kursverksamheten och det ordnades flera stora seminarier om arbetarlitteratur.” skriver Karnstedt.

Jag deltog själv i flera av dessa som nu är ett minne blott. Karnstedt hoppas att Karl-Petter Thorwaldsson ska göra mer för kultur och läsning i framtiden än han gjort hittills som LO-ordförande.

Till slut recenseras Upplandsförfattaren Kjell Eriksson, som började som trädgårdsarbetare en gång, och hans nya roman om en svensk frivillig i Spanska inbördeskriget, Att skjuta hästar. Andra nya arbetarskrivare som publicerats är Anna Fröding (En värld att vinna), Sam Carlquist (Gud bodde i Rågsved), och Ann-Gerd Simu från Tornedalen (Bara en flicka).

Arbetarlitteraturen, ett av svensk litteraturs bredaste stråk genom den moderna historien, lever fortfarande i allra högsta grad! Och tidskriften Klass borde finnas på de flesta bibliotek menar jag. Föreningen Arbetarskrivare är också ett forum för debutanter, professionella författare och glada och förhoppningsfulla amatörskrivare. Just sådana som borde kunna mötas i folkbibliotekens litterära miljö, eller hur?

Mats Myrstener

Socialistiskt forum: Folkbiblioteken och privatiseringarna

Tid: Lördag 22 nov 14:00–14:45

Plats:  ABF-huset Sveavägen 41, rum Landsort, plan 3

Folkbiblioteken skall vara fria från kommersiella påtryckningar och bekostas av allmänna medel står det skrivet i Unescos folkbiblioteksmanifest. Men vi ser att det idag finns folkbibliotek i Sverige som efter upphandling drivs av aktiebolag. Förutsättningar för detta skapas genom att folkbiblioteken får leverera sina tjänster på en konstruerad marknad. Hur funkar det? Och vad får det för konsekvenser för en institution som skall verka för demokrati, kunskapsspridning och rätten till information – avgiftsfritt och för alla?

BiS – föreningen som har organiserat socialistiska bibliotekarier sedan 1969 försöker förklara den syn på offentlig sektor som möjliggör privatiseringarna och se vad det får för konsekvenser för folkbiblioteken och för dem som nyttjar det. Välkommen till ett samtal om incitamentssamhället och en av våra mest folkkära institutioner.

Medverkande: Andrea Berge, Marika Lindgren Åsbrink och Tobias Willstedt

Facebook-evenemang

Arrangemanget är en del av Socialistiskt forum 2014

Socialistiskt Forum 2011

Lördag 19 november hölls för tionde året i rad Socialistiskt Forum på ABF-huset i Stockholm. Under en dag är hela huset fullt med föreläsningar, workshops, filmvisningar, teater, bokbord och musik som allt ämnar till att föra vår progressiva politik framåt. BiS var givetvis där och min magkänsla var att det var mer folk i huset än det någonsin varit innan. Trots hård blåst från höger finns det fortfarande ett stort intresse för socialistisk idédebatt.

Själv så hann jag med att gå på ett par seminarier under dagen. Ett av dem var ett Idésamtal om demokrati med socialdemokraterna Bengt Göransson och Lena Sommestad, Mattias Svensson från nyliberala magasinet Neo och Jesper Nilsson från vänsterradikala tankesmedjan Konflikt. Många ämnen kom upp men givetvis var frågan om valfrihet i välfärden brännande i efterdyningarna av skandalerna hos vårdkapitalisterna Carema. Panelen var alla ense om problematiken i vår nuvarande ordning även om Mattias Svensson ändå försökte frammana en bild av den gode entreprenören, närmast en hjälte, som utvecklar välfärden och bara kan existera om vi öppnar det offentliga för privat drift. Valfriheten är inom vård och skola är ju en förutsättning för att denne hjälte skall få finnas – Bengt Göransson kontrade dock med att det inte går att reducera stora kollektiva frågor till den enskildes val. Vad gäller skola och vård är det så pass viktiga frågor att alla måste få vara med att välja och påverka utvecklingen – nu frånsäger vi oss den möjligheten genom att släppa in välfärdskapitalister och reducera allt till val på individnivå. Skolan är inte enbart till för den enskilde – den har en samhällsuppgift.

Det som var uppfriskande med panelsamtalet om demokrati var att samtliga verkade tro på politikens möjligheter – det går att välja och prioritera och tillsammans skapa ett bra samhälle.

En hinner ju inte gå på alla seminarier på en dag och framförallt har ju inte alla intresserade möjligheten att komma till ABF-huset. Men nu är det ju så bra ordnat att ABF har ABF-live där ett urval av de största seminarierna är filmade och upplagda. Ta en titt här. Tyvärr har inte idésamtalet om demokrati blivit upplagt i detta nu när jag skriver detta, men förhoppningsvis kommer det att ske senare då det fanns flera intressanta trådar att nysta i utöver valfrihetsfrågan.

Tobias Willstedt