Det högerextrema hotet mot biblioteken

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

Det är hårresande att läsa om hur dessa bibliotekarier utsätts för hot om våld och död när de bara har gjort sitt jobb som tjänstemän.

Jag blir också bekymrad när jag läser Erik Fichtelius (regeringens utredare för nationell biblioteksstrategi) kommentar i DN som reducerar det komplexa urvalsarbetet till ett plakat om bibliotekets neutralitet. Fichtelius säger att biblioteket ska vara en plats där material från alla olika politiska åskådningar ska representeras.  Folkbiblioteken måste ju dock förhålla sig till en verklighet med en enorm bokproduktion och politiska rörelser som kämpar för utrymme. Vi vet ju att budgeten är begränsad och likaså utrymmet på hyllorna. Varje bok eller tidskrift kommer inte kunna köpas in och ett urval måste göras. Gör då dessa bibliotekarier fel när de säger att allt inte får plats? Gjorde Ekerö bibliotek fel när de nekade inköp av Massutmaningen för att den var egenpublicerad och bibliotekarierna inte kunde validera dess kvalité – samma öde som en stor mängd böcker utgivna av små förlag möter? Är det fel av Nacka kommun att neka prenumeration av Nya Tider eftersom den högerextrema rasideologi tidningen företräder inte är en åsikt bland andra?

Nej.

Det verkliga hotet mot bibliotekens neutralitet måste vara när politiska rörelser börjar använda hot och våld för att påverka deras innehåll. Det är där fokus borde ligga. Låt bibliotekarierna göra sitt urval efter transparanta och demokratiskt förankrade principer. Och skydda dem mot våldsverkarna.

Länkar:

Bibliotekens urval väcker hat och hot – DN.SE

Det här är Nya Tider

Kommunen kör över biblioteket – kräver att Tino Sanandajis bok köps in | ETC

Biblioteket valde bort bok – utsattes för näthat

Tobias Willstedt

Hur mår den svenska arbetarlitteraturen?

moa_martinson_1957

Moa Martinson, en av författarna som satte arbetarlitteraturen på kartan.

Hur är den svenska arbetarlitteraturens status idag? Flera nya författare har etablerats och uppmärksammats i svensk offentlighet. Samtidigt så menar andra att arbetarklassens litteratur försvinner i den bråda mittfårans informationsflöde, trots enskilda författares framgångar.

 

LO-tidningen Arbetet har förtjänstfullt rapporterat om arbetarlitteraturens nytändning de senaste åren. Som exempel nämns poeten Jenny Wrangborg och författare som Anneli Jordahl och Kristian Lundberg. Alla erkända författare som med framgång skrivit om arbetet och arbetarklassens villkor i vår tid. Men synen på genren är inte helt okomplicerad.

Förr året kom antologin ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur som sätter samtidens arbetarlitteratur i en historisk kontext. Antologin frågar sig hur klass finns och görs, och hur detta märks i arbetarlitteraturen. Professor Magnus Nilsson konstaterar att genren har ”erkänts som en central strömning i den nationella litteraturen” men menar att arbetarlitteraturens status har varierat över tid sen genrens uppkomst. Idag vittnar många av de samtida författare som benämns som arbetarförfattare att de ”glöms bort” av mainstreammedia. För dessa författare betyder stödet från arbetarrörelsen genom sina tidskrifter och fackförbund, desto mer. Trots att vi kan prata om en nytändning för arbetarlitteraturen genom ett fåtal erkända författare, så kämpar genren i sig för uppmärksamhet.

Det förekommer dock initativ för att ge den svenska arbetarlitteraturen större synlighet. Podcasten ”Arbetarlitteratur” har startats av Mattias Torstensson som menar att arbetarlitteraturen är Sveriges stora bidrag till världslitteraturen. För att ge arbetarlitteraturen större uppmärksamhet i sitt eget land har Torstensson startat podden som kommer ut varannan vecka.

Länkar:

Het temperatur för arbetarlitteratur

”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur

Arbetarlitteratur (podcast)

Tobias Willstedt

PÅMINNELSE: öppet möte om Nationell biblioteksstrategi nu på lördag

ny-svensk-biblioteksstrategiVad bör finnas i den nationella biblioteksstrategin? Vilka frågor tycker du är viktiga? Vad gör vi åt att 400 folkbibliotek har försvunnit sen 1995? Hur kan biblioteken  leva upp till bibliotekslagens förväntningar? Vad gör vi åt arbetsmiljön, sjunkande boklån och den digitala delaktigheten?

Under våren ska arbetsgruppen för den nationella biblioteksstrategin lägga fram sin fördjupade omvärldsanalys. En grupp bisare träffades i augusti 2016 och diskuterade fram ett första utkast till yttrande från BiS. Det har sedan kompletterats och vidareutvecklats. Nu ska vi ta ytterligare ett steg och försöka komma fram till vad som saknas i det material som arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi hittills har producerat.

Du är välkommen att delta i BiS salong i samband med vårt årsmöte! Du behöver inte vara medlem i BiS för att delta.

Inledare: Krister Hansson, utredare och tidigare chef för Regionbibliotek Stockholm och Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge kommun.

Lördag 11 mars kl. 13-14.30 i ABF-huset, Erlanderrummet, Sveavägen 41, Stockholm, T-banestation Rådmansgatan

Länkar:

BiS årsmöte 2017

Nationell biblioteksstrategi – förslag till synpunkter från föreningen BiS

Vad händer med Sveriges nationella biblioteksstrategi?

Tobias Willstedt