Vad händer med Sveriges nationella biblioteksstrategi?

Arbetet med Nationell biblioteksstrategi har nu pågått ett tag. Var befinner det sig och vad anser BiS?

kungliga_biblioteket

Av I99perna -Eget Arbete, CC BY-SA 3.0

2015 fick KB (Kungliga biblioteket) i uppdrag att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet.

Arbetet leds av Erik Fichtelius som har en bakgrund som journalist och fram tills nyligen varit VD för Utbildningsradion. Arbetet med strategin ska slutredovisas 2019 men delredovisas redan 1 oktober 2017 i form av en fördjupad omvärldsanalys. För att producera den fördjupade omvärldsanalysen har KB tagit hjälp av ett antal sakkunniga som ska ge inblick i varsitt område. Då kan det handla om ämnen som globala utmaningar, digitalisering, skola och skolbibliotek, open science, upphovsrätt, demografi, migration och språklig mångfald. Det vill säga många av de stora frågor som är på agendan för Sveriges bibliotek. I oktober får vi se resultatet av det arbetet.

Vi befinner oss alltså ungefär i halvtid. Vad har KB levererat hittills då? Sekretariatet har producerat ett antal rapporter och filmer. Förra året kom den lägesrapport som delvis var resultatet av att sekretariatet öppnade upp på Facebook för svar från bibliotekssverige på följande frågor: Hur är läget? Vilka är problemen? Hur vill vi ha det? Rapporten fångar med utgångspunkt i detta upp ett antal röster från olika biblioteksformer från hela Sverige och fungerar om inte annat som ett stickprov på var Bibliotekssverige befann sig 2016.

Arbetat har också lett till ett skarpt förslag. Det gäller ett digitalt kompetenslyft för folkbiblioteken som redan bistår många av sina besökare med enklare frågor som rör samhällsservice på Internet, konsumtionselektronik, digital kommunikation, källkritik och så vidare. Förslaget kallas ”Digitalt först med användaren i fokus” och föreslår att KB ska samordna de regionala biblioteken som ska genomföra kunskapslyftet i sina regioner. Personligen tycker jag att det är bra att det uppmärksammas att folkbiblioteken faktiskt gör detta arbete men det återstår och se vad detta förslag egentligen kommer leda till.

Och BiS då? Vad har vi för input på detta arbete? Föreningen har i många år efterlyst en biblioteksstrategi på nationell nivå. Förra året arbetade några representanter från gruppen fram förslag på synpunkter. Gruppen lyfte bland annat frågor som medieförsörjningen av medier på andra språk än svenska (nu extra aktuellt med anledning av turbulensen kring IB), läns- och regionbibliotekens roll och konflikten mellan stad och land som kan hota allas tillgång till bibliotek.

På BiS årsmöte lördag 11 mars kommer vi att diskutera den nationella biblioteksstrategin och vårt yttrande. Detta samtal är öppet för alla, även de som inte är medlemmar.

Länkar:

Nationell biblioteksstrategi (blogg)

Lägesrapport i maj 2016

Digitalt först med användaren i fokus

Nationell biblioteksstrategi – förslag till synpunkter från föreningen BiS

BiS årsmöte 2017

Tobias Willstedt

Engagera dig i BiS styrelse

vad-gor-bisLördag 11 mars håller BiS årsmöte i ABF-huset i Stockholm. På detta möte väljer föreningen styrelse för 2017 och vi uppmuntrar nu alla som är intresserade av att delta i ett sådant arbete att anmäla intresse.

Men vad gör vi i föreningen egentligen?

Föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS) vill på socialistisk grund – men partipolitiskt obunden – verka för ett demokratiskt samhälle och ett biblioteksväsen till för alla.  Detta arbete yttrar sig på olika sätt – föreningen är aktiv i samhällsdebatten genom vår tidskrift och andra kanaler, vi har en levande föreläsningsverksamhet och ett omfattande internationellt arbete (genom åren har vi genomfört projekt i Sydafrika, Västsahara och Palestina).

Styrelsen träffas ungefär fyra gånger om året i olika delar av Sverige. För den intresserade som undrar vad som brukar avhandlas på styrelsens möten, så kan det vara en tanke att titta närmare på styrelsens protokoll som finns tillgängliga här på hemsidan.

För frågor eller anmälan av intresse kontakta BiS valberedning representerad av Barbro Bolonassos. Se länk nedan.

Länkar:
Kontakta valberedningen genom Barbro Bolonassos

Nyfiken på BiS historia?

BiS årsmöte 2017

Styrelsemötesprotokoll

Tobias Willstedt

Bibliotekens arbete i ”the post-truth era”

fakenews

Vår tid är en tid av snabba och lätt manipulerade informationsflöden. Hur kan biblioteken arbeta för att rusta sina användare i en tid av falska nyheter och propaganda?

Den här bloggen har redan skrivit om falska nyheter och dess förmodade betydelse i dagspolitiken. Vissa tycker att det har blivit så svårt för oss att bedöma vad som är på riktigt att vi nu lever i en ”post-truth era”. Intresset för propaganda och nyspråk är så stort att George Orwells dystopiska klassiker 1984 rusar upp för försäljningslistorna igen.

American libraries magazine skriver intressant om falska nyheter och jag tycker det är särskilt spännande att de berättar om studenter som har svårt att skilja mellan reklamannonser och nyhetsrapportering i sina flöden. Med tanke på hur reklam presenteras på webben och sociala medier så är det inte förvånande att folk bli lurade. Möjligheten att presentera information på ett manipulativt sätt har ökat i takt med utvecklingen.

Facebook, den franska tidningen Le Monde, och andra aktörer håller nu på att ta fram olika sätt att visa genom kodning vad som ska betraktas som pålitlig journalistik och vad som inte är det. Att stora aktörer som Facebook agerar grindvakt är dock givetvis riskabelt, säger den som har en maktkritisk blick. Att lita på att andra aktörer ska avgöra vad som är sant eller falskt är kanske inte alltid det bästa – nyligen rapporterades det att den första falska nyhetsgranskaren med högerextremistisk agenda redan har upptäckts (och det var här i Sverige).

Biblioteken spelar en viktig roll i att verka för ”Information literacy” det vill säga hur bibliotekets användare läser och förstår information. Ett framgångsrikt arbete kan öka användarnas egna möjligheter att avgöra vad som är trovärdig information och vad som inte är det. Bibliotekarier på Indiana University East I Richmond har plockat fram en guide för att hjälpa sina användare att lära sig att identifiera falska nyheter. Här i Sverige har statens medieråd arbetat med ett skolmaterial som ska stärka elevers visuella läskunnighet och hjälpa dem att genomskåda propaganda. Sådant material är det bra för bibliotekarier att ha kännedom om, att inspireras av och att använda sig av.

Länkar:

1984 gör succe efter debatt kring ”alternativa fakta”

Fighting Fake News: How libraries can lead the way on media literacy

Falska nyheter är också politik

Le Monde-satsning ska avslöja falska nyhetssajter

In the post-truth era Sweden’s far right fake fact checker was inevitable

Fake News – LibGuides at Indiana University East

Nytt skolmaterial om falska nyheter och propaganda

Tobias Willstedt