Artikeln är hämtad ur bis 2017:03. Omslag: Christoffer Frostgård
Axiell Services AB tar över driften av tre kommunala folkbibliotek i Nacka och sedan 2013 drivs resterande folkbibliotek av Dieselverkstadens bibliotek AB. Alla folkbibliotek i Nacka kommer drivas av aktiebolag, men samtidigt visar Nacka kommuns egen utvärdering inga positiva effekter av att ha biblioteken på upphandling.
I början av 2010-talet rasade debatten om privatiseringar av biblioteksverksamhet när det blev känt att Nacka ämnade genomföra en upphandling och tillåta att privata företag drev folkbibliotek. Sedan 2013 har tre av folkbiblioteken i Nacka kommun drivits av Dieselverkstadens bibliotek AB: biblioteken i Sickla, Älta och Saltsjöbaden.
Under våren 2017 har driften av folkbiblioteken upphandlats på nytt. Den nya upphandlingen resulterade i att det från och med 2019 inte kommer att finnas ett enda folkbibliotek i Nacka som drivs av kommunen. Axiell Services AB tar då över driften av folkbiblioteken i Nacka Forum, Orminge och Fisksätra från Nacka kommun. Dieselverkstadens bibliotek AB kommer att fortsätta driva övriga tre bibliotek. Att Axiell sevices var en av de två vinnande företagen har sedan överklagats av ytterligare ett företag som lade anbud. När jag skriver detta är utfallet av det målet oklart.
Föreningen BiS har varit aktiv i debatten om privatiseringar sen det blev tydligt vad Nacka kommun ville genomföra. Föreningen har framfört tre sakliga skäl till att folkbibliotek bör vara kvar i kommunal drift:
1) De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för andra bibliotek att samverka med de offentligt drivna. Redan för hundra år sedan talade man om ”det svenska sambiblioteket”, vilket innebar (och innebär) att forsknings- och folkbibliotek genom att fördela ansvar och arbete mellan sig kan erbjuda bästa möjliga verksamhet och utnyttja resurserna på bästa sätt. Bibliotekens samverkan är nödvändig utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den ger alla samma tillgång till biblioteksresurserna och människor som bor i mindre tättbefolkade områden och distansstuderande är exempelvis grupper som har stor nytta av samarbetet. Intern konkurrens mellan biblioteken i kommunerna försvårar ett sådant samarbete. Alla vill hålla på sitt och sina medier.
2) Folkbiblioteken har en stor uppgift utöver att låna ut medier, hjälpa till med informationssökning och fungera som en mötesplats i samhället. Den mycket viktiga uppgiften innebär att bistå personer med läshinder av olika slag, inte minst språkliga, både med medier och praktisk hjälp. Det är en verksamhet som fordrar specialkunskaper men som inte genererar några höga utlåningssiffror och inte heller alltid högre besökssiffror, de två variabler som oftast används för att mäta bibliotekens verksamhet. Det finns i stort sett inga utprövade utvärderingsmetoder för bibliotek. […] Personalen svarar exempelvis på kvalificerade frågor, vilket nyligen bekräftades i en studie av Bibliotek Forum Nacka, men detta ger inte utslag i det ersättningssystem som biblioteken i Nacka finansieras med och som nu sprids till er kommuner.
3) Personalen på de offentliga biblioteken har rätt att kritisera verksamheten exempelvis i massmedia. I privata företag gäller andra regler, ofta med krav på absolut lojalitet. I en samhällssituation där dessa frågor är högaktuella och där kraven på öppenhet, transparens och yttrandefrihet framförs med kraft borde detta faktum vara ett viktigt argument för att behålla biblioteken i kommunal drift!
Privata företag inom offentlig verksamhet har blivit vanligt i Sverige – inte minst inom vård, skola och omsorg. Allteftersom privata aktörer tagit allt större plats inom den offentliga sektorn har de offentliga uppdragsgivarna vidtagit steg för att förebygga de problem som kan uppstå. Sedan den 1 juli 2017 har lagen om meddelarfrihet uppdaterats. Den innebär att privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg kommer att omfattas av meddelarskydd och kan rapportera om missförhållanden inom sin verksamhet med skydd av denna. Dock gäller inte denna nya lag privatanställda på Sveriges bibliotek och inkluderar sålunda inte Nackas bibliotekspersonal. Med tanke på den alltmer upphetsade debatten om hur folkbiblioteken i Sverige bedriver sin verksamhet (se exempelvis de senaste årens infekterade debatt om urval) så har inte behovet av transparens och öppenhet minskat sedan Nacka inledde sina biblioteksupphandlingar i början på 2010-talet.
Invändningar till att ha folkbibliotek i privat drift finns att hämta från Nackas egna utvärderingar. Kommunens utvärdering av upphandlingen 2013 kunde inte peka på några positiva effekter av att upphandla folkbiblioteken. Upphandlingen hade varit oerhört tidskrävande ser man, men de folkbibliotek som upphandlats kunde varken visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererat en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalité än innan.
Nackas modell för finansiering av sina bibliotek har kritiserats, och även här återkommer kritiken i Nackas egen utvärdering:
Det finns helt enkelt inte särskilt stort utrymme för att utveckla verksamheten och att ersätta på basis av utlån och öppettider är inte innovationsfrämjande när det finns ett tak i ersättningen. Biblioteken ska fortsatt göra det som står i Bibliotekslag och i de kommunala styrdokumenten men ska ersättas för boklån och öppettider. Det har varit svårt att finna de mätbara prestationer som pekar i biblioteksstrategins riktning.
Modellen har byggt på att folkbiblioteken uppbär en rörlig ersättning för utlån och öppettider. I och med Nackas nya upphandling av bibliotek så försöker man nu utveckla modellen. Nu ska folkbiblioteken finansieras genom en fast del, en rörlig del samt en innovationspott. Det uppges att den fasta delen i finansieringsmodellen också ska ta hänsyn till socioekonomiska faktorer i bibliotekens upptagningsområden. Den rörliga delen i modellen kommer även fortsättningsvis baseras på utlån och kommunen kommer ta ansvar för en del övergripande kostnader så som lokaler och infrastruktur. Det är dock oklart om dessa förändringar verkligen kommer att göra någon substantiell skillnad.
Vad kommer den fortsätta utveckling i Nacka få för konsekvenser? Det är första gången i historien som vi ser en kommun i Sverige som helt överlåter driften av sina folkbibliotek till privata aktörer. Särskilt uppseendeväckande är det att Axiell Services AB, som redan levererar tekniska lösningar till folkbiblioteken och har en närmast monopolliknande ställning, ska ta över driften av tre bibliotek. Axiell kontrollerar Elib, som i dagsläget är den enda större leverantören av e-böcker till Sveriges folkbibliotek. Rimmar det väl med folk- bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle att lämna över driften av folkbibliotek
till ett företag som redan säljer alla tekniska lösningar och levererar alla e-böcker? Eller kommer vinstintresset oundvikligen leda till partiskhet i mötet med medborgaren? Detta är en fråga som vi olyckligtvis kommer få återkomma till. En sak är dock säkert – exempel på verkligt framgångsrika privatiseringar av folkbibliotek i Sverige finns inte idag.
Länkar:
Prenumerera på bis
BiS: bibliotek med alternativa driftsformer
Nacka: Utvärdering upphandling av biblioteksverksamhet
Finansieringsmodell för biblioteken i Nacka
Text: Tobias Willstedt
Illustrationer: Stellan Klint
