Kategoriarkiv: Vad är ett folkbibliotek?

Det livsviktiga biblioteket

Litteraturprofessorn Lars Furuland, som avled 2009, var också en varm anhängare av folkbibliotekens arbete och betydelse. Under arbetet med att ordna hans arkiv och bibliotek hittade jag en artikel av honom, skriven i Uppsala Nya tidning 28/2 1996, vilken Uppsala stads- och länsbibliotek gjorde ett särtryck av, kallat ”Det livsviktiga biblioteket”.

Det talar om kultur och bibliotek som ett ”demokratiskt samhällsbygge”. ”I demokratins namn borde vi nu satsa mera än någonsin på folkbiblioteken” skriver Lars Furuland. Uppgiften är ”att underlätta för medborgarna att göra egna bedömningar och handla självständigt”.

Artikeln slutar:

”De senaste femton åren [1981-1996] har de kommunala biblioteken haft så hårda ekonomiska ramar att det äventyrat funktionerna som samhällets minne och medborgarnas utkikspost mot framtiden. Bestånden av nya böcker har blivit så magra att man inte längre skulle kunna tala om folkbibliotekens betydelse för den reella informations- och yttrandefriheten, om inte beställningsrätten från andra bibliotek existerade och sköttes på ett uppoffrande sätt. Men vi är farligt nära den punkt där de aktuella lokala bestånden är så nedprutade att bibliotekarier och låntagare hamnar i en beställningskarusell. /…/

Bokbeståndet på ett bibliotek (inklusive andra media och datormöjligheter) är ett samlat uttryck för samhällets intellektuella tillstånd. Under medieexplosionen, datoriseringen och den raska elektroniseringen av det informations- och kunskapsbärande materialet borde folkbiblioteken förstärkas och bli lokala knutpunkter i morgondagens Sverige: för litteraturupplevelser, kunskapsinhämtande och information.”

En bättre nyårshälsning till våra beslutsfattare kunde man väl inte sända?

Mats Myrstener

PS 30 januari 2016 invigs Furuland-rummet på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, som består av Lars Furulands unika bibliotek av svensk arbetarlitteratur, med vissa internationella utblickar, från Alfred Kämpe och Henrik Menander till Åsa Linderborg och Kristian Lundberg. Invigningen är öppen för besökare, läs mer nästa år på http://www.arbark.se

Välkommen till Prylioteket!

Som vi tidigare skrivit här på bloggen: Ett bibliotek kan användas till mycket. 8/4 läste jag i DN följande notis (från Malmö):

”I ett av Malmös stadsbibliotek, Garaget, kan man sedan ett och ett halvt år tillbaka låna fler saker än vad man brukar kunna på ett bibliotek. Verktyg, symaskiner och sällskapsspel får man ta hem, bara man har ett lånekort.

– Folk kommer från hela stan och vill låna verktyg, säger Lisa Jansson på Garaget.

Förra året provade man också på att låna ut kläder och skor.

– Vi testar lite olika grejer, säger Lisa Jansson.

En enkät delas varje år ut till besökarna, där de får komma med önskemål om vad som kan förbättras. Därifrån kom idén att låna ut verktyg till de som behövde det.

– Vi har utökat lite nu också, med takräcken och en sekatör bland annat, säger Lisa Jansson.

Ett annat förslag var att ha några träningsredskap till hands på biblioteket.

– Då det kom upp tänkte vi okej, låt oss prova, så nu har vi några hantlar och en balansplatta i ett hörn här, säger Lisa Jansson.

Någon boom i antalet lånekortstagare har man inte märkt av efter förändringarna.

– Nja, inte så att det är direkt kopplat till fler lånekort. Det är mer att folk upptäcker det när de kommer hit och ser vad mer vi har.”

I Danmark kunde man för ett antal år sedan låna en ”muslim” på biblioteket för att lära känna, en ”skinnskalle, och en ”präst”.

Sedan läser jag i en av Gävles dagstidningar, Arbetarbladet, 7 juni, om en föreslagen ”sportbibbla”. I Sandviken funderar Kultur- och fritidsnämnden just på ett förslag om ett bibliotek som ska låna ut fritidsutrustning som ”pjäxor, skidor och skridskor”. Vidare kan det finnas golfdiscset, brännboll, krocket, kubb, boule, badminstonset, kritor osv. Möjligheterna är oändliga, bara fantasin sätter gränser.

Förslagsställaren ser det främst ”ur barnens synvinkel. En del har jättemycket saker och andra ingenting.”

Idén sägs komma från Värmland, från biblioteken i Grums och Munkfors. Redan i sommar ska man även i Sandviken kunna låna sportredskap med sitt bibliotekskort. Om man nu vill ”spontansporta i Stadsparken”?

I Sandviken finns ca 1.000 barn som lever under fattigdomsstrecket. Om just dessa kommer att använda sig av bibliotekets nya tjänster vet man dock inte. Romska barn som spelar golf i Stadsparken. Kanske det?

Kanske ett bra sätt att höja utlånestatistiken? Men ska pengarna tas från bibliotekets mediaanslag?

Och bara för att biblioteket lånar ut media, betyder det att man måste låna ut allt mellan himmel och jord? Tyder inte det på en viss respektlöshet gentemot bibliotekets personal? Eller bara ett fräscht nytänk?

Men det kanske rimmar med kulturministerns nya Biblioteksstrategi? Jag vet inte. Jag känner bara en väldigt stor oro att det biblioteken en gång, tillsammans med skolan, var tänkta att göra håller på att trivialiseras. Kulturhustanken som vi hade på 1970-talet var nog bra. Men att bli prylbank? Ja, varför inte. Vi är ju blott, i grund och botten, skummet på tidens våg.

Mats Myrstener

sekatör