Kategoriarkiv: utbildning

Den nya bibliotekarie­utbildningen på Södertörns högskola hoppas kunna bredda rekryteringen

Martin Persson från bis passade på att ställa några frågor till Pamela Schultz Nybacka, som ansvarar för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Er nya bibliotekarieutbildning startar till hösten. Är det full fart med planering och förberedelser nu?

– Javisst! Det är otroligt mycket arbete att starta ett helt program. Vi har haft en fantastisk process och många inom högskolan och i biblioteksvärlden backar upp oss och hejar på, så det känns extra roligt och spännande!

Förutom att ni är ytterligare ett lärosäte som börjar utbilda bibliotekarier, vad är speciellt med bibliotekarieutbildningen på Södertörn?

– Här på Södertörns högskola arbetar vi med mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning och det kommer att märkas i utbildningen. Vi förenar humaniora med till exempel pedagogik, offentlig förvaltning och medieteknik. Vi har också en partner i Södertörns högskolebibliotek, som är mycket engagerade i arbetet. Samverkan med biblioteksvärlden står högt upp på agendan och vi kommer att arbeta väldigt praktiknära och samhällsorienterat.

Kommer ni att arbeta för att bredda studentrekryteringen och i förlängningen bryta ett mönster av en relativt homogen (till exempel vit) bibliotekariekår? Och i så fall hur?

– Absolut! Breddad studentrekrytering till yrket är ett av våra huvudargument för att just vi ska starta en utbildning. Här har Södertörns högskola en mycket god kompetens, bra geografisk placering och mångårig vana att locka såväl nya grupper som enskilda individer till högre studier. När det gäller urval hoppas vi också kunna erbjuda att söka in på olika vägar, bland annat genom särskild antagning (personligt brev till exempel). Samtal pågår just kring dessa former.

Hur ser ni på utbildningens möjligheter att erbjuda validering och vidareutbildning för nyanlända svenskar som vill arbeta i biblioteksverksamheter?

– Vilken intressant idé! Vi har än så länge bara påbörjat våra planer för vidareutbildning och annan kompetensutveckling. Bland annat har vi en fristående kurs om skolbibliotek som ligger på planeringsstadiet. På Södertörns högskola finns Centrum för praktisk kunskap, som tidigare samarbetat med Regionbibliotek Stockholm, vilket mynnade ut i skriften Bibliotekariens praktiska kunskap (2016).

Hur kommer balansen mellan teori och praktik till uttryck i er bibliotekarieutbildning?

– Vårt program kommer att vara grundat i biblioteks- och informationsvetenskap och inriktad mot professionen. Vår utbildning kommer därför att vara mycket praktiknära. Vi kommer att arbeta aktivt med samverkan både i och kring utbildningen. Det blir många studiebesök, expertföreläsningar med branschföreträdare, mentorskap, praktik på bibliotek, med mera. Vi har också en fördjupningstermin som är inspirerad av upplägget på Centrum för praktisk kunskap. Efter avslutad praktik på bibliotek kommer deras lärare att hålla en kurs där deltagarna tillsammans vecklar ut sina erfarenheter från praktiken. På så vis vill vi bidra till en starkare utveckling och hållbarhet i den professionella identiteten.

Varför ska studenter utbilda sig till bibliotekarier? Och blir man ”bara” bibliotekarie genom att läsa er utbildning?

– Biblioteken befinner sig ständigt mellan historia och framtid, tradition och förnyelse, analogt och digitalt – och så vidare. Att bli bibliotekarie är därför inte så ”bara”… Vi betraktar bibliotekarien som en samhällsbärande profession. Visst kan man ta sin bibliotekariekompetens med sig in i andra sfärer också!

Läs mer

Segregerad utbildning

Jag läser i Dagens Etc 17/12 att få med utomeuropeisk bakgrund påbörjar en högskoleutbildning i Sverige. Bara en procent av studenterna 2012/2013 hade bakgrund i Sydamerika och bara två procent i Afrika.

I Zahra Bayatis avhandling ”Den Andre” pekas på diskrimineringen inom utbildningen, t.ex. att studenter med ursprung i andra länder exkluderas och diskrimineras på lärarutbildningarna i Sverige. Studielitteraturen är eurocentrisk, studenternas bakgrund, språk och erfarenheter tas inte tillvara i undervisningen. Segregationen pågår tyvärr från grundskolan till universiteten.

Författaren Tobias Hübinette, som själv är adopterad, anser att lärarkåren är allt för homogen, och inte gärna tar till sig nytänkande. Det fria skolvalet har förvärrat situationen. Ansvaret har lagts över från samhället, till individen.

I tidskriften Fokus skriver ekonomen Klas Eklund om utrikes födda unga mäns svårighet att komma in på universitet och arbetsmarknad. De riskerar att bli ”tredubbelt ratade”: i skolan, på arbetsmarknaden, och socialt.

Det finns dock ett litet hopp menar Tobias Hübinette. Trots att skolan och samhället fortfarande har stora klassklyftor så har många ungdomar från arbetarklassen fått göra en klassresa sedan 1950-talet. Det var skolans och universitetens utbyggnad efter kriget 1945 som möjliggjorde detta. Av det kan vi lära oss en hel del, menar han.

Möjligheterna finns. Det är bara att börja satsa. Och hur är det på biblioteken?

(Läs också detta inlägg där professor Martin Ingvar dömer ut den svenska skolan för att man satsar alldeles för lite på läsning.)

Mats Myrstener