Kategoriarkiv: tillgänglighet

”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig”

Det var en högtidsstund för många när författaren Kristian Lundberg talade på Biblioteksdagarna i Örebro. Han talade från hjärtat till bibliotekarien på Värnhemsfilialen i Malmö som satte ”Aniara” i handen på honom. Det var på biblioteket han fick sin bildning – inte i skolan. Hemma fanns det inga böcker – men på biblioteket. En känsla av frihet och där tröskeln är som lägst.

bisaren Barbro Bolonassos frågade var och en kring festbordet på kvällen innan Kristian’s anförande ”Varför blev du bibliotekarie?” och vi hade alla olika svar. Mitt påminner om det Kristian talade om, att det var en plats jag kände mig hemma och välkommen på när livet var tufft och ensamt under min högstadie- och gymnasietid. På biblioteket var jag trygg. Att det såg likadant ut på alla bibliotek jag använde var en bidragande orsak. Jag minns sommaren jag köade till den enda internetdatorn som fanns när modemet hemma hade stängts av. Jag var en kuf, jag vet, men på biblioteket var det ok. Därför ville jag bli bibliotekarie från början. Sen har det blivit mer än så, för att det är en profession.

Biblioteket har varit tillgängligt för mig där jag har befunnit mig. Både på mindre ort, skola och större ort. Jag har aldrig saknat ett bibliotek. En av Kristians poänger var Tillgänglighet. Till berättelser och öppna välkomnade platser. Tillgänglig bibliotekarie. Värnhemsfilialen är sen länge nedlagd.

Brit Staktson talade efter Kristian Lundberg om egentligen samma sak men i en ettor och nollor värld som vi är på väg in i. Hon citerade själv Henning Mankell som fått frågan om boken är död? Berättelsen dör aldrig. Att behålla lugnet när vi går in i en digital samtid och acceptera samt välkomna processen. Lars Bjurman var en av dem som avslutades konferensen och fångade känslan av befinna sig i tryckkonstens start på 1490-talet – vi befinner oss i ett paradigmskifte – digitaliseringen. Det tycker jag personligen är väldigt spännande.

Volontärer. Utlåningsstationer. Meröppet. Digital plats. Vad är tillgänglighet till bibliotek och bibliotekarie i framtiden? Kristian Lundberg skrev om Thorvalls slagdänga ”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig” och utmaningen för alla som lyssnade måste vara att få fler människor att om och om igen kunna säga samma sak (varför var inte Kulturministern där och då?). Det kan inte spela någon roll var den platsen är – bara den spelar roll för människan här och nu, där och då.

Andrea Hofmann

KOK 3/10: Förbättra tillgängligheten (den tekniska)

Krux: Med W3C:s html-validator kan man testa om webbsidor uppfyller vissa standarder. Min erfarenhet är att OPAC:ar klarar dessa tester lite sådär. Jag har ingen studie i ryggen men däremot en nördig vana att syna kod, validering och andra detaljer i synnerhet när jag kommer till en OPAC jag tidigare inte besökt – och jag blir fortfarande förvånad de gånger validatorn faktiskt ger grönt ljus. Så varför är detta viktigt? Det handlar om tillgänglighet, ytterst en demokratifråga. Så här säger t.ex. Funka Nu om tillgänglighet på webben:

De som inte tar med tillgänglighetsperspektivet när de bygger riskerar ofta att i stället stänga dörren för en stor del av besökarna. […] Omkring 10-20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Vem har råd att bortse ifrån dem? […] Offentlig sektor har krav på sig att vara tillgänglig. Och lagstiftningen kan komma att skärpas.

Fix: Alla valideringsfel är inte lika allvarliga, vissa spelar rentav ingen roll. De värsta bör korrigeras först. Leverantörerna kan inte ställas till svars för bibliotekens lokala anpassningar som stökar till koden. Men den ska vara okej vid leverans, fläckfri och robust, så att lokala modifieringar så lite som möjligt inverkar på slutresultatet. En utmaning till leverantörerna: vem kan visa upp den OPAC som klarar de olika validatorerna bäst? Du som jobbar på bibliotek: har du kollat hur er OPAC klarar sig? Prova. Tänk dock på att validatorn egentligen inte säger något om användbarheten, som i ännu högre grad måste undersökas manuellt.

Kalle Laajala

Tillgänglighet och visualisering

Nu i juli kan det påminnas att 2010 är tillgänglighetsåret. Myndigheten Handisam har en kalender för hur man under året kan jobba med frågorna på den egna arbetsplatsen. Tillgänglighet är ett brett begrepp och kan tyvärr kännas lite krångligt, men handlar i slutändan om demokrati och inflytande. Handisam skriver: ”Det som hindrar människor från att bli delaktiga ska identifieras och avlägsnas.” Oavsett om det är fysiska eller kognitiva hinder.

Som webmaster konstaterar jag att tillgänglighet (och användbarhet) på webben handlar om lika delar teknik och informationsförmedling. Du kan ha en sajt som är perfekt kodad och funkar med alla webbläsare, men som är så krångligt skriven att läsaren stupar där. Å andra sidan kan ni vara ett helt lag slipade skribenter låsta bakom en teknisk lösning som utesluter en målgrupp genom att de överhuvudtaget inte når webbplatsen. Riktlinjer för de mer tekniska bitarna hittar du främst via eutveckling.se, och validerat.se gör regelbundna tester av olika offentliga webbplatser. Hur klarar sig din kommun eller organisation?

För alla som sysslar med det skrivna och lästa ordet är Centrum för lättläst en resurs. Med uppdraget ”att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare” hittar man hos dem särskilda sidor för bibliotek.

I en snävare mening handlar tillgänglighet alltså om att göra information begriplig. På sajten Information is beautiful gör brittiske ”datajournalisten” och informationsdesignern David McCandless detta genom att visualisera data. Fakta sätts i relation, statistik presenteras på nya sätt. Ett av exemplen, dock inte visuellt märkvärdigt, visar länders topplaceringar – ”alla är bäst på nåt” – inom olika mer eller mindre smickrande områden. Georgien har visst flest biblioteksböcker per invånare, Estland högst ”adult literacy” och Australien är i topp på bilstölder. Sverige leder i grenen antal operativa kärnreaktorer per capita – vilket ju är särskilt intressant att uppmärksamma 2010, det tänkta slutåret för svensk kärnkraft enligt folkomröstningen 1980.

Nog för att många av visualiseringarna är snygga, men än mer tilltalande för den källkritiske är referenserna till datakällorna, inte sällan sammanställda i öppna kalkylblad, och omsorgen att uppdatera och säkerställa. Inför kommande projekt ber McCandless om allmänhetens hjälp, genom s. k. crowdsourcing.

Kanske borde KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik och Kulturrådet kolla närmare på metoden och låta visualisera sina årliga siffror på fler sätt än med tabeller och staplar. Skulle vi möjligen se oväntade relationer? Skulle nuffrorna, utöver kvantitet, säga mer också om kvalitet?

Kalle Laajala

Bilden: David McCandless: The Billion Dollar Gram (cc-by-nc)