Kategorier
bibliotek nyheter Sverigedemokraterna

Biblioteksplanerna måste följa lagen!

Medierna har uppmärksammat konsekvenserna för den lokala kulturpolitiken av att SD har tagit ledningen i Sölvesborg, bland annat för konstinköpen. Mycket uppmärksamhet fick också behandlingen av den biblioteksplan för åren 2019–2022 som kultur- och bibliotekschefen Sofia Lenninger lade fram 2018. Den återremitterades på initiativ av kommunstyrelsens ordförande Louise Erixson (SD) och under beredningen av ärendet fick Sofia Lenninger sluta sin tjänst med avgångsvederlag. Mycket litet har däremot skrivits om hur den biblioteksplan som antogs av kommunfullmäktige i december 2019 skiljde sig från det ursprungliga förslaget. 

Turerna var flera och inte helt lätta att följa. Jag har försökt förstå behandlingen av ärendet med hjälp av dokument dels på kommunens hemsida, dels från kommunkansliet. Den första återremissen, den på Louise Erixsons initiativ, handlade om att biblioteksplanerna för folk- respektive skolbiblioteken, som hade hanterats av två olika förvaltningar och nämnder, skulle sammanfogas till ett dokument. Men av tjänsteskrivelsen till det reviderade förslaget framgår det också att ”I syfte att tydliggöra en ny inriktning i politiken, har också vissa strykningar och ändringar gjorts i planen”. Ytterligare en återremiss genomfördes på oppositionens (S, V, C och L) initiativ för att med hjälp av Sveriges kommuner och Landsting (SKL, nu Sveriges Kommuner och Regioner, SKR) utreda om ändringarna stred mot bibliotekslagen.1 Kommunledningen drog slutsatsen att så inte var fallet och kommunfullmäktige antog en ny biblioteksplan för åren 2019–2022 den 9 december 2019. S, V, C och L reserverade sig mot beslutet.

Ändringarna i den nya biblioteksplanen

Jag kan konstatera att skillnaderna mellan det första förslaget och den biblioteksplan som antogs i december 2019 inte är så stora men ändå visar en ”ny inriktning”. Förutom några mer formella ändringar har följande gjorts:2

  • Under rubriken Särskilda grupper identifieras ”kringgrupper” som kan bli föremål för särskilda insatser och där har ”föreningar för olika invandrargrupper, omsorgspersonal m.m.” strukits och helt enkelt ersatts med ”m.fl.
  • Under Mål 1 (kvalité och bredd) och underrubriken Det här vill vi utveckla 2019–2022 återfinns punkten: ”pröva metod för att få mer delaktighet från allmänheten i bibliotekets utbud av medier och tjänster och i detta särskilt söka upp prioriterade grupper som t ex barn och unga och representanter för minoritetsspråken.” Där har hela den understrukna delen av punkten har strukits. 
  • I den följande punkten ”öka andelen aktiva låntagare bland kommuninvånarna t ex. genom uppsökande verksamhet” har de understrukna orden tagits bort.
  • Under Mål 2 (livslångt lärande) och underrubriken Det här vill vi utveckla 2019–2022 har hela denna punkt strukits: ”I samverkan med integrationssamordnare och Arbetsförmedling undersöka möjlighet att förlägga viss handledning och kursverksamhet för exempelvis nyanlända i våra bibliotek.” Den har ersatts med en allmän formulering i en punkt om Lärcentrum. 
  • Under Mål 3 (läsfrämjande) och underrubriken Skola har hela följande punkt strukits: ”erbjuda böcker/media på andra språk och samverka med modersmålslärarna”.
  • Under Mål 7 (demokrati och yttrandefrihet) och underrubriken Det här vill vi utveckla 2019–2022 återfinns följande punkt med det borttagna understruket och det tillagda fetat: få fler samarbeten med studieförbund för utställningar, föredrag debatter och liknande som främjar gemenskap och förståelse och integration för varandras olikheter.
  • Under Mål 8 (bibliotek för alla) och underrubriken Idag förverkliga (sic) vi målet genom att återfinns följande punkt med det borttagna understruket och det tillagda fetat: köpa in böcker på två parallella språk för målgruppen barn och unga i syfte att tillgängliggöra svensk litteratur för både barn och vuxna med annat modersmål än svenska.

Under underrubriken Det här vill vi utveckla 2019–2022 har följande punkt tagits bort: Starta upp fokusgrupper med hemspråkslärare kring medieförsörjning, lässtimulans och aktivitetetssamordning för barn och unga. 

Under underrubriken Nyckeltal har punkten antal olika språk som har lånats tagits bort. 

  • Under rubriken Skolbiblioteken och underrubriken Mål med skolbiblioteken 2019–2022 har punkten 6 ändrats enligt följande med det borttagna understruket och det tillagda fetat: På skolbiblioteken ska finnas litteratur på alla elevers modersmål andra språk än svenska.

Tydlig tendens

Tendensen i ändringarna är tydlig: de handlar om att inte ”ägna särskild uppmärksamhet” (enligt bibliotekslagen) åt invandrare eller nyanlända, inte samarbeta med invandrarföreningar eller hemspråks- eller modersmålslärare, inte föra statistik över utlåning av medier på andra språk, inte erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål på skolbiblioteken och inte arbeta för integration. 

Anmärkningsvärt är också att samarbete inte ska ske med omsorgspersonal eller ”representanter för minoritetsspråk” och att uppsökande verksamhet inte ska bedrivas, inte ens till de i bibliotekslagen prioriterade grupperna barn och unga eller ”representanter för minoritetsspråken”, de språk som alltså är de svenska minoriteternas språk. 

Sölvesborgs bibliotek. Foto: Sölvesborgs kommun.

Vad sa SKL? 

SKL/SKR är en intresseorganisation för kommun- och regionledningarna, det är viktigt att komma ihåg. Organisationens roll har aktualiserats, diskuterats och ifrågasatts under pandemin, då den tog på sig rollen som en slags myndighet och också uppfattades och behandlades som en sådan. 

Efter återremiss fick alltså SKL svara på frågan om de föreslagna ändringarna stred mot bibliotekslagen. Även kommunjuristen konsulterades. SKL bedömde att ändringarna låg inom ramen för bibliotekslagen men rekommenderade att punkten 6 i skolbiblioteksdelen förtydligades så att den ”utesluter annan tolkning än att de nationella minoritetsspråken och andra språk än dessa ska tillgodoses”. 

Formuleringen föreslogs i stället lyda: ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur även på nationella minoritetsspråk och andra språk än dessa.” Denna ändring har dock inte gjorts utan punkten lyder i den antagna biblioteksplanen fortfarande ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur på andra språk än svenska.” Detta kan tolkas så att det räcker med att biblioteket har litteratur på engelska och ytterligare ett språk, vilket som helst och inte heller med nödvändighet på minoritetsspråken.

”Andra språk” är alltför allmänt och odefinierat. Regionbibliotek Stockholm har nyligen publicerat en regional medieutredning.3 Där problematiseras begreppet ”andra språk” på ett sådant sätt att engelska har uteslutits ur statistiken eftersom engelskspråkig litteratur på flera sätt spelar en annan roll. 

Tillsynsmyndighet behövs!

Att SKL:s jurister har godkänt de föreslagna ändringarna i Sölvesborgs biblioteksplan är häpnadsväckande. Det är uppenbart att flera formuleringar strider mot bibliotekslagen. Den nya kultur- och bibliotekschefen Anders Nylander bekräftar också att ingreppen ingår i en politisk agenda i en intervju i Biblioteksbladet i augusti 2020. Med biblioteksplanen minimerar Sölvesborg medvetet tillgången till litteratur på språk som invånarna talar och hindrar alla ansträngningar att nå prioriterade grupper eller stödja de svenska minoritetsspråken.  Det gäller både att inskränka utbudet av litteratur på språk som invånarna talar och att inga ansträngningar ska göras för att nå prioriterade grupper eller stödja de svenska minoritetsspråken. Men SKL ser till kommunledningens intressen och inte medborgarnas. 

Sölvesborgs bibliotek. Foto: Sölvesborgs kommun.

Det som var tråkigt var att man strök i mångspråk. Det tillhör en politisk agenda som SD har haft så det var väl därför

Anders Nylander, biblioteks- och kulturchef i Sölvesborg sedan hösten 2020 i en intervju i Biblioteksbladet 25 augusti 2020. 

Det väcker frågan om en tillsynsmyndighet för biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag att följa upp hur biblioteksplanerna utformas och används samt gör analyser av innehållet. KB försöker identifiera trender men har inte något tillsynsuppdrag när det gäller uppföljningen av biblioteksplanerna.4 Kulturrådet (KUR) villkorar sina bidrag till biblioteken med att det ska finnas politiskt antagna biblioteksplaner men granskar inte heller om lagen följs. Vid bedömningen av ansökningarna konstaterar KUR bara om det finns en plan och om det som sökande planerar utgår från bibliotekslagen.5

Bibliotekslagen har tidigare ändrats några gånger och nu är det dags för en ny precisering för att den inte ska bli helt tandlös! Det måste bland annat klargöras vad prioritering innebär. ”Särskild uppmärksamhet” måste också definieras så att det blir tydligt att uppsökande verksamhet av olika slag och samarbete med förmedlare tillhör de metoder som ska användas för att nå de prioriterade grupper som uttryckligen omfattas av bibliotekslagen. 

Lagen säger om KB: ”Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.” Den formuleringen måste preciseras och skärpas så att KB inte bara ska ”följa upp” utan också kontrollera att biblioteksplanerna följer bibliotekslagen. Dessutom måste det finns sanktioner, till exempel så att kommunerna vägras statliga bidrag till biblioteken om inte lagen följs. Annars kan kommuner som Sölvesborg på egen hand tolka formuleringarna och tänja på kraven i bibliotekslagen på ett sätt som strider mot intentionerna med densamma. 

Fotnoter

  1. Bibliotekslagen 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
    1. de nationella minoritetsspråken,
    2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
    3. lättläst svenska.
  2. Jag har gjort välvilliga tolkningar och avstått från att ta upp några mindre ändringar. 
  3. Medieutredning vid Regionbibliotek Stockholm – nulägesbeskrivning samt förslag till samverkansinitiativ [2022]. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
  4.  Enligt Oskar Laurin, KB,  i mejl 2022-02-24.
  5.  Enligt Lotta Brilioth-Biörnstad, Kulturrådet, i mejl 2022-02-22.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill stänga biblioteken

SD har återigen krävt att personer som inte har rätt att vistas i Sverige ska undantas bibliotekets tjänster. Vilka tjänster och vid vilka tillfällen detta ska gälla vill partiet nu utreda, men boklån nämns som exempel. Detta är ett förslag vars udd riktas mot de som ibland brukar kallas för papperslösa eller irreguljära migranter. 

I Sverige finns idag inte kravet på medborgarskap för att en besökare ska kunna ta del av bibliotekens verksamhet och skaffa sig ett bibliotekskort, en princip som lever väl upp till idén om ett öppet och inkluderande bibliotek som välkomnar alla besökare.

Så vad vill SD med detta förslag? Deras syn på bibliotekens verksamhet är radikalt annorlunda från övriga partier i riksdagen. Läser man deras egna texter framgår det att partiet anser att kulturpolitiken är underordnad andra mål. Kulturen ska vara nationen till gagn och stärka den gemensamma identiteten. Därför ska irreguljära migranter, som inte är välkomna in i den slutna svenska gemenskapen, inte ha tillgång till biblioteken. Till sammanhanget hör att Sverigedemokraternas migrationspolitik i stort sett går ut på att försvåra för migranter att på laglig väg ta sig till Sverige, och att göra det svårare att befinna sig i landet utan tillstånd.

Sammantaget är det ytterligare exempel på hur det högerextrema partiets bibliotekspolitiska program tar en allt mer konkret form.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotek Sverigedemokraterna

Angående händelserna i Sölvesborg

Sen valet och Sverigedemokraternas maktövertagande har det varit stridigheter i Sölvesborgs kommun angående biblioteksverksamheten. Nu har en opolitiskt tillsatt chef fått lämna sitt arbete. Vad handlar det om?

På 90-talet kom det nationalistiska och högerextrema partiet Nationella fronten (som numera kallar sig Nationell samling) till makten i sydfranska kommunen Orange. Snart krävde det politiska styret att tjänstemännen skulle begära godkännande för sina bokinköp till biblioteket, för att balansera samlingarnas politiska och ideologiska innehåll. Böcker om rasism stoppades från inköp, liksom böcker som ansågs för kosmopolitiska. Man sade upp prenumerationer på tidningar och tidskrifter som inte föll partiet i smaken. Biblioteket i Orange tvingades vidare att ta emot böcker som politikerna valt ut (varav vissa var historierevisionistiska kring Förintelsen och Frankrikes roll under andra världskriget) samtidigt som man tillsatte ny bibliotekspersonal som var medlemmar i Nationella fronten eller hade en bakgrund inom den extrema högern. 1

Ungefär samtidigt som Nationella fronten tog makten i Orange växte ett liknande parti sig starkt i en annan del av Europa. Bland partiets grundare fanns många personer som var aktiva inom rasistiska och högerextrema organisationer. Jag menar förstås Sverigedemokraterna. Precis som Nationella fronten kan man spåra SD:s rötter ända tillbaka till andra världskriget – en av de äldre grundarna hade under andra världskriget ingått som frivillig i Tredje rikets elitarmé Waffen-SS. 2

Sverigedemokraterna och biblioteken

Man kan beskriva framväxandet av vårt moderna biblioteksväsende som arbetarrörelsens och den liberala rörelsens gemensamma projekt. Att alla människor är lika mycket värda och att alla ska ha fri tillgång till kultur, kunskap och information har klangbotten i liberalism såväl som socialism. Den nationalism och högerextremism som SD hämtar sitt ideologiska stoff från vänder sig mot detta. Det är tydligt att partiet tycker att vissa har mer rätt till folkbibliotekens verksamhet än andra. 

I Orange genomförde Nationella fronten så aggressiva förändringar inom biblioteken att resultaten blev förödande. Med det politiska läget i Sverige idag så är det intressant att gå tillbaka och läsa vad som egentligen hände där. Det framgår att man använde biblioteken för att tjäna sina egna syften. Så vad vill SD med biblioteken? Partiet anser att kulturen ska vara nationen till gagn och stärka den gemensamma identiteten. Därför ska irreguljära migranter inte ha tillgång till biblioteken. Därför ska böcker på andra språk än svenska inte prioriteras. Därför vill man rensa biblioteken för uttryck som man tycker är ideologiskt misshagliga (som Prideskyltningar). Därför får opolitiskt tillsatta tjänstepersoner lämna sin post när de inte vill genomföra partiets politik.

Konflikterna i Sölvesborg åskådliggör väl skillnaderna i hur man ser på bibliotekens verksamhet. Av partierna i Sveriges riksdag idag så är det SD som för den radikala bibliotekspolitiken.

Fotnoter

  1. Dittmer, Rebecka (2008), Pluralism eller propaganda? En ideologianalys av franska Front nationals folkbibliotekspolitik och debatten kring denna. Borås:Högskolan i Borås.
  2. Info om Sverigedemokraternas bakgrund finns bland annat hos Expo: https://expo.se/fakta/wiki/sverigedemokraterna-sd (Läst 20190812)

Tobias Willstedt

Nedkortad och omarbetad version av längre text i bis #3 2019

Kategorier
bibliotek SD Sverigedemokraterna

Stäng dörren för SD och den rasistiska högern

Om vi tror på demokrati så måste vi arbeta för att förverkliga den. Därför kan Sverigedemokraterna aldrig vara ett alternativ. Det är ett parti som hotar med att fälla varje regering trots att de inte själva kan bilda en. Sverigedemokraterna är bildat av personer som tror på vitas överlägsenhet och det präglar fortfarande dem. Deras politiker bedriver verksamhet som angränsar till uppvigling och spridande av hatkultur.  Deras strategi är att manipulera och hetsa fram hat mellan grupper med propaganda och lögner. Demokratin smutsas ned av den rasistiska högerns sätt att bedriva politik.

Det faktum att många människor stödjer partiet gör inte att vi måste acceptera deras politik eller handlingar. Inte alls. Nu om någon gång är det hög tid att slå upp ögonen. Sverigedemokraterna och den rasism som dess företrädare står för är  farligt. Den utgör ett konkret hot mot rasifierade människor i Sverige, och är ett hot mot hela vårt samhällsbygge.

Sverigedemokraterna vill gärna ge sken av att vara ett parti som gjort upp med sin extremism och rasism. Vi vet att det inte stämmer. Flera granskningar, som nyligen av Dagens ETC eller Expo i samarbete med Expressen, visar att partiets påstådda utrensningar har varit ett spel för galleriet. Gång efter gång ser vi exempel på hur fullkomligt indränkta i rasism partiet är.

Sanningen är att Sverigedemokraterna inte har lyckats lämna högerextremismen bakom sig, utan positionerar sig som rörelsens parlamentariska gren.

Vi har tidigare skrivit om den kulturrevolution som SD önskar sig. I den nationalistiska drömmen finns det inga prideflaggor på biblioteken. Om SD får bestämma så ägnar vi som arbetar på bibliotek inte tid åt saker som källkritik eller mångspråkig litteratur. Om deras reaktionära kultursyn är den som får styra så krymper ramarna för vad vi läsa, tänka och ge uttryck för.

Rösta inte på SD eller något parti som är beredda att ge dem inflytande.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotek SD Sverigedemokraterna

Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek fick tas ner på fredagen efter krav från Sverigedemokraterna. Förtidsröstning pågår i anslutande lokaler och SD betraktar flaggorna som politisk propaganda.

– Mina kollegor fick gå en golgatavandring med SD:s representanter och valförrättaren som pekade på vad som skulle tas bort. Så vidrigt förnedrande, berättar en anställd på biblioteket till SVT.

SD:s synpunkter på bibliotekets skyltning, som nyligen varit en del av verksamhetens Pride-firande, ställer återigen SD:s syn på kulturpolitiken och bibliotekens verksamhet i rampljuset. Pride är är en brokig rörelse, utan koppling till något politiskt parti. Det handlar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde – idéer som är grundläggande för bibliotekens inkluderande verksamhet. Att SD nu angriper bibliotekens skyltning säger mycket om vilken agenda de driver och hur partiet ser på världen.

SD och kulturen

SD lägger stor vikt på kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. En granskning från SVT visar att partiet vill att kulturpolitiken ska främja det ”svenska kulturarvet” och “nationens sammanhållning”.

Sverigedemokraterna vill ta bort stödet till samtidskonsten och främja bevarande och svenskt kulturarv. Partiet vill också skära ner på stödet till folkbildningen. Bidrag ska inte delas ut till kurser med partipolitisk anknytning, feministisk aktivism eller kurser som främjar mångkultur. Kultur som anses tänja på gränserna lever farligt om SD får bestämma. Ett exempel på ett offentligt konstverk som SD vill byta ut är Liv Strömquists “The Night Garden” föreställande kvinnor med mens.

– Vad jag har förstått så har det väckt starka reaktioner. Det känns intimt, det känns privat, det sticker ut och det provocerar, säger Aron Emilsson (SD) till SVT.

SD vill alltså se en radikalt annorlunda kulturpolitik. Någon som sätter detta i ett historiskt sammanhang är Anders Rydell som nyligen blivit kulturchef på Hallpressen i Jönköping och är verksam som författare och journalist. Det finns paralleller mellan nazisternas vilja att ta kontrollen över kulturen, och Sverigedemokraternas mål att strypa stödet till kultur som anses sjuk, provokativ eller osvensk menar Rydell i en intervju med Landets fria. Nazisterna ville inte bara äga, utan också ta kontrollen och makten över kulturen. Idag ser vi att SD, och även andra rörelser, har gjort kulturen till ett slagfält.

Vi som arbetar med biblioteksverksamhet kan påminna oss om flera strider vad gäller biblioteken. Exemplet med Mölnlycke biblioteks prideskyltning är bara ett. Men vem har glömt de senaste årens hetsiga urvalsdiskussioner där den rasistiska högern inte dragit sig för hot och hets för att påverka bibliotekens beslut?

Uppdatering

Beslutet om pridesymbolerna på Mölnlycke bibliotek hävdes söndag 26 augusti i och med att valnämnden fattade ett nytt beslut. Man gjorde en ny bedömning och slog fast att symbolerna inte är politiska. Ursprungligen hade valnämnden gått på SD:s linje.

Läs mer

Tobias Willstedt