Kategorier
bibliotek Stockholms stadsbibliotek

”Jag hoppas vi kan få politikerna att besinna sig”

En grupp biblioteksmedarbetare i Stockholm arrangerade 12 maj en manifestation för att protestera mot de sparkrav som i stor utsträckning kommer påverka bibliotekens verksamhet. bis har träffat en av arrangörerna för att höra mera om manifestationen och om bakgrunden till den.

Text: Tobias Willstedt

Stockholm stadsbibliotek dras med stora sparkrav efter att en borgerlig majoritet har tagit över stadshuset. bis har frågat Patrik Schylström, bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och en av arrangörerna till manifestationen ”Rädda biblioteken”, om hur han ser på vad som händer och varför han och ett antal kollegor valde att agera. – Vi är mitt uppe i en av de största förändringarna jag har varit med om under mina 21 år som bibliotekarie i Stockholms stad. Jag och mina kollegor måste leta efter så många möjligheter att göra besparingar och effektiviseringar som möjligt, säger Patrik Schylström.

Han poängterar nedskärningarnas konsekvenser för kollegorna på biblioteket.

– Under april och maj leder det till sambemanningar av flera diskar under flera tider, men vi har också kontaktat förlag och andra samarbetspartners och sagt att vi tyvärr inte kan genomföra program och andra aktiviteter, vilka vi från början kommit överens om att genomföra. Det var förstås jobbigt och lätt absurt att skriva dessa mejl och ringa dessa samtal, berättar Patrik Schylström.

Patrik Schylström foto Annika Bryn

12 maj arrangerade en grupp biblioteksmedarbetare (Patrik Schylström, Cecilia Billsdotter Jonsson, Nelly Klayman-Cohen och Agnes Almström) en manifestation på Sergels torg som uppmärksammade nedskärningarna inom Stockholm stadsbibliotek. Foto: Annika Bryn.

Det har ju skrivits i flera medier om stora nedskärningar. Men vill du själv beskriva vad är det som händer inom Stockholms stadsbibliotek och vilken typ av nedskärningar det handlar om?

I höst kommer vi genomföra mycket färre program på samtliga bibliotek och vara färre som bemannar. Under april och maj tar vi i lite extra för att göra så stora besparingar som möjligt, men också i höst kan man befara att vi inte kommer vara långt ovanför minimibemanningen.  Därtill kommer att vi säger adjö till många kollegor som inte får förlängd vikarietid eller som har valt att gå tidigare, både unga och gamla. Det skapar förstås förstämning och jag befarar att vi kommer se många sjukskrivningar närmaste tiden.

Tråkigt nog kommer besparingarna slå också mot de som behöver oss mest, som till exempel de unga och nysvenskarna. Bland annat kommer det mycket populära och omvittnat betydelsefulla bokkollot ställas in. Internationella biblioteket kommer flyttas till Kungsholmen, vilket får till följd att tidningar och tidskrifter ska in någonstans, eventuellt i ett redan trångt Asplundhuset, eventuellt förskingrat på många platser. Dessutom ska medierna och Internationella bibliotekets personal flyttas till Kungsholmens bibliotek, vilket i praktiken innebär en nedläggning av det biblioteket, då Internationella kommer till Kungsholmens tidigare plats, men också att en uppskattad mötesplats för mångspråkighet försvinner och startar om på annan plats. Utöver detta så kommer nedskärningarna leda till ett mindre varierat utbud för våra besökare, men också mindre varierat arbete för mig och mina kollegor.

Det har också sagts att de nedskärningar som äger rum i år kommer följas av ytterligare åtstramningar kommande år. Vad har ni som jobbat inom biblioteken fått höra om detta?

Vi har fått höra att vi ska göra så stora besparingar som möjligt redan nu, för att vara beredda på det som komma skall. Jag och mina kollegor gör samtidigt riskanalyser tillsammans med våra chefer där vi försöker tänka oss olika scenarier och hur vi ska kunna möta dem.

Jag har sett att ni är flera arrangörer och en bred uppsättning talare på manifestationen ”Rädda biblioteken”. Vilka är ni och vill du berätta hur det gick till när ni bestämde er för att anordna en manifestation?

Samtidigt som vi är djupt bedrövade över sakernas tillstånd har vi upplevt ett stort stöd från våra besökare/låntagare, men också från annat håll, som till exempel författarna: Författarförbundet var tidiga med att visa sitt stöd för bibliotekarierna och biblioteksbesökarna, som exempelvis i ett öppet brev i medierna. Visserligen vet vi att det betyder något att vara anställd i en politiskt styrd verksamhet, att vi får vara med om att ställa om verksamheten efter den rådande politiska viljan. Men vi tror att förändringarna kommer vara så stora och konsekvenserna så svåra att vi känner att vi är tvungna att reagera, för att kunna se oss själva i spegeln med gott samvete.

Balsam Karam

Författaren och bibliotekarien Balsam Karam var en av dem som pratade på manifestationen. Foto: Tobias Willstedt

Utöver manifestationen, har ni några andra aktiviteter planerade?

Vi har en Facebook-sida, där vi diskuterar olika strategier, men vi har ingenting annat planerat närmaste tiden. Vi vill lägga så mycket energi som möjligt på den här manifestationen till att börja med!

Hur ser du på era möjligheter att påverka politikernas beslut?

Jag hoppas att vi kan får politikerna att besinna sig. Det var stort av Stockholms stad att ha en så stark vilja att bygga ett bibliotek och verksamheten därtill 1928, då det inte var så lätt i Sverige, men desto märkligare att viljan att nedmontera är så stark nu. Besparingar är en sak. Det är vi vana vid inom kulturförvaltningen. Men det här är någonting mycket värre. Och språket som används av makthavarna är märkligt. De talar om ”effektiviseringar” hellre än ”besparingar”. Och att medborgarna i Stockholm inte kommer märka något. De märker något redan nu. Och de är inte nöjda med vad de ser.

Läs mer

Kategorier
bibliotek nazism Stockholms stadsbibliotek

Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

Häromdagen framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén är en framträdande person inom svenska vit-makt rörelsen. Han har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Det var inte planerat att Forsén skulle delta i samtalet. Ursprungligen var en annan rasideolog djupt förankrad inom högerextremismen bokad, nämligen Jonas De Geer. Han blev sedan plötsligt sjuk men kunde via telefon rekommendera Patrik Forsén som fanns lägligt på plats. SSB valde då att genomföra samtalet med Forsén. Hela panelsamtalet spelades sedan in och är nu utlagt på Nordiska motståndsrörelsens hemsida (samma våldsamma organisation vars medlemmar har dömts för ett antal brott de senaste åren).

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra. Visserligen fick Forsén hoppa in med kort varsel, men Jonas De Geer som ursprungligen var bokad representerar samma högerextrema rörelse.

Vissa beskriver händelseförloppet som en kupp och sanningen är att nazister inte är intresserade av demokratiska samtal av  andra motiv än att de vill ta över dem och förstöra dem. Om man inte förstår det så har man inte förstått vad nazism är för något. Vi har inte råd att vara så naiva inför högerextremismen.  Det finns många sätt att verka för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning utan att ge rasideologer en plattform. Var inte en nyttig idiot.

En personlig reflektion som jag inte kan undvika: 2015 ville vår förening BiS (Bibliotek i Samhälle) arrangera vårt årsmöte och en publik salong på Kista bibliotek i Stockholm (det vill säga samma organisation som Hornstull). Temat för vår salong var “Kommersialismens negativa verkningar”, med andra ord en hänvisning till ett av de kulturpolitiska mål som nyligen avskaffats (2009) och ett aktuellt temanummer av bis om precis det . Vi nekades så småningom att hålla salongen med hänvisning till organisationens riktlinjer och att “Kulturförvaltningen/SSB ska kunna stå för värdskapet”. Det handlade alltså om en kulturdebatt som var svårt att benämna som något annat än mainstream. Efter händelserna i Hornstull så sticker det lite i ögonen.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
arbetsmiljö Stockholm Stockholms stadsbibliotek

Replik till kulturborgarrådet Roger Mogert

Stök och oro på bibliotek har återigen uppmärksammats på dagspressens debattsidor. Bibliotekspersonalens dåliga kontakt med beslutsfattare är ett problem menar BiS-medlemmen Mats Myrstener i denna replik till kulturborgarrådet Roger Mogert.

Roger Mogerts debattinlägg i SvD 12 oktober har debatterats livligt i pressen. Det innehåller en hel del goda synpunkter. Men i huvudfrågan: den om bråk och oroligheter på biblioteken, där väljer han att missuppfatta frågan i sak.

Jag har själv arbetat på bibliotek i nästan fyrtio år, och det är knappast vetgiriga och kunskapstörstande grabbar som Roger Mogert som biblioteket försöker mota ut. Nej sådana tas emot med öppna armar! Men när biblioteken hemsöks av individer och gäng vars enda syfte är att provocera och förstöra så måste man agera.

Problemen bör tas på allvar. På Kista bibliotek, för några år sedan valt till ”världens bästa folkbibliotek”, har man, som jag har förstått, stora problem med ordningen särskilt på kvällstid. Lösningen är naturligtvis att ha en vakt ständigt patrullerande på biblioteket. En fråga till Roger Mogert vore väl då: Är du beredd att skjuta till sådana pengar, så att Stockholms bibliotekarier kan få arbeta i en lugn och trygg arbetsmiljö i fortsättningen?

När folkbiblioteken någon gång förekommer i media, så är det nästan alltid med negativa förtecken. När bibliotekschefen Johanna Hansson i TV:s Opinion Live i samband med biblioteksmässan tvingades försvara bibliotekens mångsidiga arbete var det mot en närmast rabiat Janne Josefsson, som anklagat bibliotek för att framförallt ”bränna böcker”. Hade Josefsson vetat hur man arbetar på ett bibliotek så hade han naturligtvis förstått att gamla och utgallrade böcker tyvärr – måste brännas. Ett alternativ skulle väl annars kunna vara att gräva ner dom – på en böckernas kyrkogård i Göteborg!

Ett stort problem för oss bibliotekens förespråkare är den dåliga kontakt man har med beslutsfattande politiker. Från debattörer som Roger Mogert eller Janne Josefsson skulle man kunna önska större kunskap om vad biblioteken egentligen sysslar med, det är enormt mycket mera än att bara jaga bråkande ungdomar och bränna böcker!

Roger Mogert vill sedan göra en stor sak av ett nytt bibliotek i Östberga, ett område som varit utsatt för gängkriminalitet. Bra så, men det innebär väl att det gamla närliggande biblioteket i Örby skola läggs ner? Sedan jag flyttade till Stockholm 1976 har nog bara ETT riktigt nytt folkbibliotek skapats, det i Hammarby sjöstad. I övrigt har det byggts nytt där gammalt funnits, reparerats, ofta bra, men också lagts ner. Medborgarplatsens bibliotek (den största filialen) har varit stängt i ett år, och ska inte öppnas förrän 2020. Det är lite av en katastrof. Stockholms stadsbibliotek har idag ett fyrtiotal filialer, ungefär lika många som man hade 1985. Hur mycket har staden växt sedan dess?

Sedan jag började arbeta som bibliotekarie har personalen på min arbetsplats skurits ner med hälften. Och ändå gör vi i stort sett samma saker idag, något mer datoriserat förstås. Men med införande av New Public Management går anställda inom offentlig sektor, dit biblioteken hör, på knäna. Man kunde ju tycka att en rik kommun som Stockholm, med en av Sveriges lägsta kommunalskatter, skulle ha råd att satsa ytterligare lite mer på sin offentliga sektor? Nog skulle det gynna Stockholm som stad på längre sikt, eller hur? Hur många nya jobb skulle inte kunna skapas inom den offentliga sektorn?

När jag nu snart går i pension så är det med stor oro, och rätt stor besvikelse. Bibliotekspionjären Valfrid Palmgren menade att skola och bibliotek hör ihop. Idag saknar hälften av alla svenska skolor ett eget bibliotek. Hon talade om folkbildning, som väl många idag upplever som antikverat? Folkbiblioteken däremot, har blivit en sorts ”mädchen für alles”, en alltiallo som allt ska bestyra. Allt fler uppgifter har lagts på dess axlar, utan att några nya resurser skjutits till. Så kan det inte vara länge till. ”Meröppna bibliotek”, det vill säga bibliotek utan personal är enligt min mening inte lösningen.

Det är det personliga mötet i biblioteket, med en professionell bibliotekarie, en studievägledare, en folkbildare, en läsfrämjare, eller bara en medmänniska, som är lösningen. Många nya arbetstillfällen skulle också kunna skapas, inte minst för nyanlända ”nysvenskar”. (Allt för få bibliotekarier har utländsk bakgrund.) Biblioteket är redan ett ställe, tillsammans med kyrkan kanske det enda icke-kommersiella, där man lär sig svenska, lär sig om omvärlden, lär sig, framför allt, en hel del om sig själv. Eller bara roar sig för stunden.

Den debatten skulle jag önska att Roger Mogert ville ta tag i. Ordningsproblemen på biblioteken är nog det minsta problemet, sett i ett större perspektiv.

Mats Myrstener, snart pensionerad bibliotekarie och gammal BiS-medlem

Länkar:

”Krav på tysta bibliotek ofta främlingsfientliga” (Roger Mogert SVD)

Kategorier
Internationella biblioteket Stockholms stadsbibliotek Uncategorized

Skarp kritik mot nedmonteringen av Internationella biblioteket

nypl-digitalcollections-510d47df-e4a2-a3d9-e040-e00a18064a99-001-wSom vi tidigare har rapporterat så har beskedet om att Internationella biblioteket (IB) ska upphöra som öppen verksamhet möts med starka reaktioner inte minst från personalgruppen. Stadsbibliotekarie Hoflin har bland annat bemött detta med att internationella biblioteket nu ska ta plats i hela Stockholm stadsbibliotek. Nu kommer ny skarp kritik från Göran Sommerdal i Aftonbladet. Att IB:s befintliga bestånd fördelas mellan övriga bibliotek ökar inte alls tillgängligheten till dem menar Sommerdal, och liknar IB:s verksamhet med andra specialinriktade verksamheter på bibliotek. I artikeln nämns också att ansvaren för bokinköpen kommer att lyftas från IB och istället outsourcas till BTJ.

För oss som har erfarenhet av hur klurigt det kan vara att få tag i och katalogisera böcker på mindre språk, och hur outsourcade urval brukar funka så är det lätt att undra: har BTJ:s upphandlade kompetens samma kapacitet som den som har upparbetats på internationella biblioteket? Sommerdal besvarar den frågan så här:

Stadsbibliotekarie Hoflin har helt enkelt valt, att på bästa new public management-manér, bejaka det gamla vanliga: toppstyrning, upphandling och outsourcing. Den kunniga personalen på IB ska inte få ta hand om bok­inköpen, det ska Bibliotekstjänst göra, vilket blir sämre (mindre kompetens) och dyrare, men enklare att skanna in fakturorna.

Länkar:

Med maktmössan på i biblioteket | Aftonbladet

Vad händer med Internationella biblioteket?

”Det är hur spaden används som avgör”

Oviss framtid för Internationella biblioteket

Tobias Willstedt

Kategorier
Internationella biblioteket mångspråkighet Stockholms stadsbibliotek Uncategorized

Vad händer med Internationella biblioteket?

Just nu är det mycket diskussion om det Internationella biblioteket (IB) som är ett av Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk. Biblioteket erbjuder mer än 200 000 böcker på mer än 100 språk.

stockholm_public_library_january_2015_04
Stockholm stadsbibliotek av Arild Vågen – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Internationella biblioteket är beläget i Stockholm och är öppet för besökare, men har även ett nationellt uppdrag som depåbibliotek och fungerar som resurs för utvecklingen av mångspråkiga biblioteken över hela Sverige.

Nu är bibliotekets framtid osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten har kritiserats starkt från personalen inte minst. Detta innebär att biblioteket kommer försvinna som öppet bibliotek.

Så här skriver Harriet Lacksten, tidigare utvecklingsledare på Internationella biblioteket:

http://biblioteksbladet.se/redaktionellt/en-spade-ar-alltid-en-spade/

Både Biblioteksbladet och SvD har rapporterat om osäkerheten kring IB:

http://biblioteksbladet.se/osaker-framtid-for-internationella-biblioteket

http://www.svd.se/hog-tid-for-nytt-huvudbibliotek-i-stockholm

Och såhär skriver Stockholm stadsbiblioteks webbplats om biblioteket:

https://biblioteket.stockholm.se/info/om-oss/v%C3%A5r-verksamhet/aktuellt#main-content

Tobias Willstedt