Kategoriarkiv: statistik

Tillgänglighet och visualisering

Nu i juli kan det påminnas att 2010 är tillgänglighetsåret. Myndigheten Handisam har en kalender för hur man under året kan jobba med frågorna på den egna arbetsplatsen. Tillgänglighet är ett brett begrepp och kan tyvärr kännas lite krångligt, men handlar i slutändan om demokrati och inflytande. Handisam skriver: ”Det som hindrar människor från att bli delaktiga ska identifieras och avlägsnas.” Oavsett om det är fysiska eller kognitiva hinder.

Som webmaster konstaterar jag att tillgänglighet (och användbarhet) på webben handlar om lika delar teknik och informationsförmedling. Du kan ha en sajt som är perfekt kodad och funkar med alla webbläsare, men som är så krångligt skriven att läsaren stupar där. Å andra sidan kan ni vara ett helt lag slipade skribenter låsta bakom en teknisk lösning som utesluter en målgrupp genom att de överhuvudtaget inte når webbplatsen. Riktlinjer för de mer tekniska bitarna hittar du främst via eutveckling.se, och validerat.se gör regelbundna tester av olika offentliga webbplatser. Hur klarar sig din kommun eller organisation?

För alla som sysslar med det skrivna och lästa ordet är Centrum för lättläst en resurs. Med uppdraget ”att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare” hittar man hos dem särskilda sidor för bibliotek.

I en snävare mening handlar tillgänglighet alltså om att göra information begriplig. På sajten Information is beautiful gör brittiske ”datajournalisten” och informationsdesignern David McCandless detta genom att visualisera data. Fakta sätts i relation, statistik presenteras på nya sätt. Ett av exemplen, dock inte visuellt märkvärdigt, visar länders topplaceringar – ”alla är bäst på nåt” – inom olika mer eller mindre smickrande områden. Georgien har visst flest biblioteksböcker per invånare, Estland högst ”adult literacy” och Australien är i topp på bilstölder. Sverige leder i grenen antal operativa kärnreaktorer per capita – vilket ju är särskilt intressant att uppmärksamma 2010, det tänkta slutåret för svensk kärnkraft enligt folkomröstningen 1980.

Nog för att många av visualiseringarna är snygga, men än mer tilltalande för den källkritiske är referenserna till datakällorna, inte sällan sammanställda i öppna kalkylblad, och omsorgen att uppdatera och säkerställa. Inför kommande projekt ber McCandless om allmänhetens hjälp, genom s. k. crowdsourcing.

Kanske borde KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik och Kulturrådet kolla närmare på metoden och låta visualisera sina årliga siffror på fler sätt än med tabeller och staplar. Skulle vi möjligen se oväntade relationer? Skulle nuffrorna, utöver kvantitet, säga mer också om kvalitet?

Kalle Laajala

Bilden: David McCandless: The Billion Dollar Gram (cc-by-nc)

"Mätbart" var ordet, sa Bull

Jag talade med folkbildningsveteranen från LO, Bertil Jansson, den sista riktiga kulturombudsmannen på det förbundet. Han oroade sig för debatten kring Malmö stadsbibliotek, staden där han själv vuxit upp, där den danska bibliotekschefen begick det taktiska misstaget med en slogan som löd ”Nu bär vi ut böckerna, och bär in författarna”. Att ett bibliotek fyllt av författare men utan böcker, inte riktigt går ihop, förstod nog många som bor i Malmö. Det följdes av nyheten att biblioteket planerade att bränna sex ton böcker. Det blev sommarens ”snackis” i biblioteksvärlden. Bertil kommer att skriva i kommande nummer av bis om sin syn på utvecklingen på Malmö stadsbibliotek.
En god vän till Bertil, förre bissaren Alf Engström, har i många år verkat som ”sagoberättare” på barnavdelningen i Upplands Väsbys bibliotek utanför Stockholm. Nu går Alf snart i pension, och hans tjänst kommer förmodligen att försvinna. Ledningen där vill bara satsa på verksamhet som är ”mätbar”!
Att barns upplevelser av sagor och skönlitteratur inte hör dit, är väl den slutsats man kan dra av nedskärningarna i Upplands Väsby. Det känns som en fläkt från Fordismens tidiga 1900-tal, att allt måste statistikföras och mätas i pengar, minuter, sekunder. ”Mätbart” var ordet, sa Bill. Eller var det Bull?
Mats Myrstener

Kärlek till bibliotek

Ett litet rött häfte som säger mycket mer än alla de tomma ord som fyller den tjocka Kulturutredningen (som förmodligen ingen ändå kommer att läsa): Biblioteksföreningens kampanj Librarylovers ”En liten bok om kärlek”.
Här kan man läsa om ”lilla mamma” på sjukhuset som får sina böcker från bibliotekets bokvagn. Om invandrarfamiljen som dagligen uppsöker folkbiblioteket i staden, eller alla de barn som får hjälp med läxorna och nöjesläsningen på biblioteket. T.ex. skriver signaturen ”Rosypeaches”: ”Inte bara ger biblioteket mig tillgång till en massa faktaböcker som jag behöver till skolan och för mina privata intressen, utan för mig är det också en tillflyktsort, en plats där jag kan vara ifred, läsa, tänka, och göra läxor. Dessutom finns det alltid till hands om man får ett boktips av någon.”
Hur mäter man detta behov av ”mening” i tillvaron? Inte genom antalet utlånade böcker enbart. Inte ens genom antal besök på biblioteket. Och absolut inte genom kulturbyråkraternas själlösa exercis med statistik och siffror och omorganisering. Hur mäter man det Sven-Eric Liedman kallar ”mjuk upplysning”?
Mats Myrstener

Siffror, siffror, siffror

Det är julafton för kalenderbitaren, jag tillhör den kategorin, när årets Statistisk årsbok (2009) dimper ner i bokinkastet. Hur står det till med bokläsandet? Åjovars. 44 procent av svenska kvinnorna är ”vaneläsare”, 25 procent av männen, det visste man ju förut? Hur är det med nedläggningarna av folkbibliotek? Jo, 377 ”bibliotekssystem” (HB+filialer) har blivit 292, mellan 1990 och 2007. Men siffrorna är svårtolkade, för man räknar inte sjukhusbibliotek längre i statistiken, bara TPB och Svenska sjömansbiblioteket. Antalet böcker däremot, har minskat från 47 miljoner volymer, till 40, så en nedgång är det, liksom boklånen, som gått ner från 78 miljoner 1987, till 57 miljoner 2007. Alltså en nedgång på 20 miljoner utlån!
Finns det ingen tröst i bedrövelsen? Jo, antalet utlån av AV-media har ökat, och faktiskt antalet ”vaneläsare” också. De som läser läser alltså allt mer, medan antalet ”ströläsare” däremot minskat markant. Utlån av facklitteratur har ökat procentuellt, och barnlitteraturen är nästan femtio procent av alla utlån. Folkbibliotekens driftskostnader är mer än dubbelt så höga sammanlagt, som driftkostnaderna för alla forskningsbibliotek i Sverige.
Folkbiblioteken kostar 3,5 miljarder per år om jag räknat rätt. Det är en miljard mer än 1990, ändå minskar utlånen så markant? Allt kan väl inte skyllas på inflationen, eller?
Mats Myrstener