Kategoriarkiv: statistik

Ny spännande statistik om bibliotek och bokläsning i Sverige

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden, har SOM-institutet sedan 1986 genomfört den nationella SOM-undersökningen.

Varje år inleds avrapporteringen av den senaste nationella SOM-undersökningen med ett stort seminarium där man går igenom resultaten. I undersökningen ställer man också frågor om biblioteksanvändning och bokläsning.  Idag var seminariet och vi fick ta del av utvecklingen sen förra året.

I årets undersökning sammanfattar man trenderna i biblioteksanvändning och bokläsande så här:

  • Sedan början av 2000-talet: En nedåtgående trend av fysiska biblioteksbesök.
  • Digitala biblioteksbesök ökar MEN uppväger inte den nedåtgående trenden av fysiska biblioteksbesök.
  • Andelen aktiva låntagare är lägre än andelen fysiska biblioteksbesökare –> människor använder bibliotek till mycket mer än till att låna böcker.

bokläsande

biblioteksanvändandeI länken nedan kan man ta del av hela presentationen som bilderna är hämtade ifrån. Titta gärna på den om du vill veta mer om utvecklingen i Sverige och ta del av mer information om bibliotek och läsande. Och läs rapporten när den finns tillgänglig.

Länkar:

SOM-seminariet 20180424 eftermiddagens presentationer

SOM-institutet

Tobias Willstedt

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Än så går det upp, så går det ner, så går det upp…

kursenPer Gudmundson på SvD, som jag normalt inte tycker har alla hästar hemma, gav ändå en upplysande uppgift i en ledare 6/12. Bokhandeln har ökat sin försäljning med trettio procent (framförallt nätbokhandeln) de sista tio åren!

Under samma tid har bibliotekslånen minskat, från 80 miljoner utlån om vi går tillbaka till guldåren 1980-talet, innan besparingarna satte igång, till cirka 60 idag. Det säger väl en del, och är säkert klass- och könsrelaterat. Det är en kris, som inte heller verkar få någon lösning, socialdemokrater och moderater verkar rörande eniga om att folkbildning i biblioteksform inte är något värt att satsa pengar på. I Svensk biblioteksförenings stora undersökning 2011 sade sig en stor majoritet av de tillfrågade kommunernas politiker inte vara villiga att skjuta till mer pengar till biblioteken.

Ändå är biblioteken den kommunala service befolkningen har störst förtroende för, tillsammans med sjukvården. Skolan, för att inte tala om polisen och posten, hamnar betydligt lägre ner.

Minst förtroende har biblioteket bland män och pojkar från arbetarklassen. Det är en grupp biblioteken sällan når. Och viljan verkar inte heller finnas. Idag handlar det mer om att hålla kvar de som redan nu kommer till biblioteket, med vilka medel som helst. På 1960-talet var det över 60 procent av befolkningen. Nu är siffran under femtio procent och den sjunker stadigt. Man talade i USA förr om ”the missing three quarter”, dvs de 75 procent av befolkningen som inte gick på bibliotek. Snart är vi också där.

Det är som i Tage Danielssons Elektricitetsvisa, melodi Avesta forsens brus: Än så går det upp, så går det ner, så går det upp. Sen så går det ner, sen går det ÄNNU mera ner. Så ser framtiden ut, med dagens politiska viljor, som bara kan tänka kortsiktigt fram till nästa val.

I Stockholm säger sig politikerna vilja göra en ”storsatsning” på biblioteken i söderort. Vad det handlar om bakom de stora orden är ju bara vanligt enkelt underhåll av slitna och trånga lokaler, flera har minst trettio år på nacken. Det är som Statens järnvägar – det går lika långsamt, och är nästan lika illa skött.

Tack vare duktiga bibliotekarier och personal kan verksamheten ändå hållas igång ännu en tid. Sverige som en gång hade världens kanske bästa biblioteksväsen. Nu halkar vi, liksom på så många andra håll, bara längre och längre ner i statistiken.

Jag skulle önska att man gjorde åtminstone EN storsatsning, t.ex. på pojkar mellan säg 14-18 år. Det tror jag är en grupp biblioteket tappar direkt. Varför? Ja den som har svaret på frågan och också kan säga hur den ska åtgärdas är värd en guldstjärna i himlen. Det är väl där belöningen kommer, så småningom. Här i den grå vardagen lär hen inte få något tack. Här är det Initiativ undanbedes (om det kostar pengar) som gäller. Men om någon vill sänka skatterna lite mer så går det bra. Och jobba några övertidstimmar gratis.

Mats Myrstener

KOK 7/10: Realtidsstatistik, publikt

Krux: Jag antar att de flesta bibliotek sammanställer statistik en tid efter verksamhetsåret, i en ganska intern process, och att verktygen för detta är gömda i särskilda administratörsgränssnitt. Det är lite synd.

Fix: Tänk om en del av OPAC:en var som ett kontrollrum i en fabrik, med mätare, listor och rutor som visade aktuella och ackumulerade värden – hela tiden fullt synliga för omvärlden. Inte bara utlåningssiffrorna. Man kan göra mycket med enkla beräkningar. ”Senast utlånat/sist återlämnat”, som redan finns på många håll, är några exempel. Åskådliggör grafiskt vilka språk, klassningar och ämnen samlingarna består av. Spridningen av publiceringsår. Vilka är beståndets medel- och medianår, totalt sett? Om möjligt – gör automatiska jämförelser med andra bibliotek för att lyfta fram om biblioteket har mer unika områden eller titlar. Webbanvändare är idag vana med det ”mest lästa”, ”högst betygsatta”, ”mest tipsade” etc. I bibliotekssammanhang kunde det vara på sin plats att även testa raka motsatsen: som komplement till ev. hyllvärmarlistor inför gallring kunde OPAC:en visa realtidslistor på material som inte utlånats på länge, för att omedelbart ge dem ytterligare en chans. Här finns mycket inspiration att hämta från Librarythings Stats-, UnSuggester– och Zeitgeist-sidor.

I bästa fall fick man en transparens och en större medvetenhet om beståndet, både bland personal och användare. Böcker placerade i magasin kom med i leken på ett annat sätt. Växelspelet mellan samlingarna och användarna (eller ”låntagarna”, beroende på avgränsning) kunde åskådliggöras på ett sätt som inte riktigt låter sig göras i det fysiska rummet.

Kalle Laajala

Det där med statistik

Kalle sa något annat klokt häromdagen apropå vilseledande statistik. T.ex. att man kanske inte ska lita på att en bibliotekskatalog på nätet är bra bara för att den har hög besöksstatistik.
Det kan ju snarare bero på att den är dåligt gjord, och just därför har så många felträffar. Det är snarare kvaliteten som borde premieras, inte kvantiteten i antalet sökningar.
Och hur är det med utlånen i Nacka, har utlånen av böcker gått ner? Och då menar jag inte antalet besökare, eller utlån av media i största allmänhet.
För en litteratursociolog är detta intressant. För är detta en trend, så är det ett sorts bibliotekens systemskifte vi bevittnar. Kanske ska vi döpa om oss till mediatek istället?
Nya barnbiblioteket i Stockholm, ”TioTretton”, kallas av chefen Katti Hoflin för ett bibliotek för dom som ”hatar böcker”.
Jag vet inte, men den här antingen-eller-debatten börjar kännas väldigt fadd och unken. Jag vet inte om jag ska oroa mig, eller bara skratta åt dumheterna.
-Nu slänger vi ut böckerna och tar in författarna i stället, sa man i Malmö för några år sedan. Biblioteket ”TioTretton” har bara en anställd bibliotekarie, de övriga fem anställda kallas ”processamordnare”.
Det är Stockholms mest centrala bibliotek, med tusentals turister året runt. Besöksstatistiken torde bli väldigt hög. Men hur många av besökarna kommer att ägna sig åt bokläsning?
Mats Myrstener