Kategorier
bibliotekspolitk språk

Mångkulturalism ifrågasatt

Mångkultur och mångkulturalism är mer och mer tveksamma begrepp, såväl vad gäller innehåll som betydelse. Diskussionen är livlig om det överhuvudtaget är användbara begrepp eller om de bara leder till gruppinlåsning och särartspolitik. Ord på ingående i debatten är interkulturell och kosmopolitisk.
Det är för att undvika hela det problemet som vi i biblioteksvärlden hellre bör välja begreppet ”Det mångspråkiga biblioteket” och inte det mångkulturella. Mångfaldiga går åxå bra och har en ännu vidare betydelse som kan vara lämpligt att använda i vissa sammanhang.
Men att fokuserat just på den språkliga mångfalden är att utgå från det faktum att bibliotek handlar om språk, i första hand att tillgängliggöra text i alla dess former och format.
Att landet numera har många språk är odiskutabelt, liksom att vi har ett officiellt språk och några minoritetsspråk och massor av modersmål. Allt detta ska biblioteken tillgängliggöra och stödja att så många som möjligt blir så flerspråkiga som möjligt, ty språklig tillväxt är bra för miljön! Bygg ordbroar!

Ingrid Atlestam

Kategorier
bibliotekslag språk Vad är ett folkbibliotek?

Upp till kamp för läsandet!

Medianeutral ska den reviderade bibliotekslagen vara enligt kommande förslag( senaste BBL). Medan den ena larmrapporten efter den andra konstarerar att läsförmågan hos såväl barn som vuxna blir allt sämre, här ett dagsfärskt exempel från Expressen, så föreslås folkbiblioteken svika sitt huvuduppdrag, att vidmakthålla och utveckla läsandets konst. Detta eftersom det är med ord och text som vi diskuterar, inhämtar kunskap, vidareförmedlar, förhandlar, lär känna varandra, skapar förståelse och fattar beslut, ja demokratin och hela samhället och dess utveckling bygger på språklig kommunikation.
Visst kan en bild säga mer än tusen ord, men du behöver orden när du ska berätta det!
Bibliotekarie, bliv vid din läst!

Ingrid Atlestam

Kategorier
klassamhället språk

Kampen om språket

Vilka ord man tillskriver olika problem eller grupper bär på en ideologisk laddning. Kallar man företaget där man jobbar för arbetsgivare eller arbetsköpare? Är nedskärningar reformer eller privatiseringar? Är alla politiska aktivister i Palestina frihetskämpar eller terrorister? Kallar vi bibliotekens besökare brukare eller kunder?

Det finns många exempel och det är viktigt att förstå språkets laddning – hur ens tal är del i en politisk kamp om hegemoni och utrymme. Att hur man formulerar sig är en liten pusselbit av något större. Därför är det väldigt viktigt att inom biblioteksvärlden mota den nyliberala diskursen i dörren. Vi ger inte service åt kunder i en ständig jakt på marknadsandelar. Vi måste våga vägra vara ett företag och istället föra fram biblioteket som en allmänning, som en demokratisk mötesplats där gratisprincipen råder och klassamhället motverkas. Och det kan börja med något så obetydligt som vad vi kallar våra besökare.

Kristian Schultz

Kategorier
skönlitteratur språk Vad är ett folkbibliotek?

Språkets makt och vanmakt

Vad är folkbibliotekens uppdrag? Efter att ha bläddrat i informationsteoretikern Carol Collier Kuhlthaus Seeking meaning som är obligatorisk läsning på biblioteks- och informationsvetenskapsutbildningen, så inser jag att det inte är riktigt vad jag trodde att det var. Alltså, att söka mening på ett forsknings- och ett folkbibliotek. Det kanske inte är samma sak?
En sak som skiljer åt är nämligen att folkbiblioteken sysslar med skönlitteratur. Att arbeta med skönlitteraturen och språket, på alla möjliga sätt och nivåer, borde därför vara ett prioriterat ”uppdrag”, gärna i samarbete med skola, bokhandel, författare, och andra intressenter.
Jag tar mig friheten att citera ur Rolf Alsings Tunströmbok igen: ”att till sist bli seende och förstå det levande ordets makt – och vanmakt.”
Mats Myrstener

Kategorier
ekonomi kön och genus omorganisation språk

Varken hammare eller skära!

När något ska åtgärdas i byråkratin, det kan gälla allt från kvalitetsarbete till riskhantering, så säger de högsta tupparna alltid att man ska ta fram ett redskap eller en verktygslåda för att hantera processen. Varför alla dessa hammare, tänger, sågar, skruvar och spikar? I bästa fall slöjdar man till ännu mer administration att hantera och system att mata. Men för det mesta blir det bara något att glömma i ännu en pärm.
Varför aldrig ett syskrin istället? Är det inte bättre att sy ihop en lösning, skapa ett mönster, tråckla lite och kanske i värsta fall klara sig med en säkerhetsnål. Glöm inte måttbandet och saxen att klippa den gordiska knuten med! Testa vilka av de där uppe bland bonusar och utdelningar som kommer genom nålsögat. På biblioteken är det som vanligt knappnålarna som gäller och givetvis en röd tråd som räcker från den långa svansen långt in i framtiden.

Ingrid Atlestam