Kategoriarkiv: skattepolitik

Klass och bildning

Att begreppet klass inte bara har att göra med hur mycket pengar man tjänar vet väl varenda bibliotekarie. Bourdieu talar också om ”social kompetens” och ”kulturellt kapital”, något som blir allt viktigare på dagens slimmade arbetsmarknad. Idag måste man inte minst ha kunskap om det nya mångkulturella samhället för att kunna fungera i ett sådant.

Klass är ett ord som politiker sällan talar om. I mediadebatten hörs det allt mer, men politiker verkar ha väldigt svårt för det. Kanske anser man (som många socialdemokrater) att ”klassamhället” tillhör det förgångnas numera allt dammigare rekvisita, och att klassamhället försvann när folkhemmet och välfärden var utbyggd och färdig i början på 1980-talet. Kanske skäms man bara.

Att ett väl fungerande välfärdssamhälle snabbt kan raseras kan vi se på Nya Zeeland, som t.o.m. låg före Sverige i det hänseendet på 1970-talet. Sedan kom nya ekonomiska vindar med Milton Friedmans Chicagoskola, och Nya Zeeland omvandlades väldigt snabbt, och den offentliga sektorn privatiserades, låglöner infördes, och facklig verksamhet sågs som något negativt. Vindarna nådde också Sverige, introducerade i Sverige på 1980-talet av Kjell-Olof Feldt och hans ”grabbar” från Handelshögskolan: Klas Eklund, Björn Rosengren, Allan Larsson, Erik Åsbrink, Odd Engström.

Nu när klass är på väg tillbaka är det fortfarande ett pestsmittat ord. Ännu värre med ”bildning”. Att gå ut skolan utan att kunna läsa, skriva eller räkna hör utan tvekan dit. Och att inte veta vem Strindberg, Ibsen, Selma Lagerlöf, Dostojevskij, Freud eller Einstein är. Inte bara känna till namnen utan också veta vad de stod för. Politiker talar sällan om bildning (fast folkbildning en gång var ett socialdemokratiskt honnörsord), förmodligen för att de inte riktigt vet vad det är. Eller inte har.

Bildning handlar ju inte minst om att känna till sin omvärld, och att, på klassiskt manér, ”känna sig själv”. Känna sig själv som människa, och veta sina begränsningar. Det kallades ”humanism” när jag gick i skolan.

Utan språk och kunskaper ingen bildning. Den som inte får detta i hemmet har bara skolan kvar att lita på. Om skolan också misslyckas, vilket ofta förefaller vara fallet, återstår bara biblioteket. Många bibliotek ägnar sig idag (genom olika stödorganisationer) åt läxhjälp och det är bra. Det är en mycket konkret uppgift där man verkligen kan ”spela roll”.

Det är där biblioteket kommer ”in i bilden”, kan man säga. Det var ett uttryck som vår gamle lärare i litteraturvetenskap Olof Dixelius hatade. Det kunde bara användas i ämnen som konstvetenskap och film. Han var utan tvekan bildad, men så var han också pensionsmässig redan på 1970-talet. En av de sista universitetslärare som behärskade flytande latin och grekiska, som faktiskt var skolämnen på gymnasiet i Umeå, även om jag själv läste ”lättvarianten” allmän språkkunskap, som ingick i den humanistiska linje jag läste.

Olof Dixelius är idag borta, liksom latinet och grekiskan tror jag (och har ersatts av andra språk), och den humanistiska variant man kunde läsa på gymnasiet. Jag lärde mig mycket var våra ord och vårt språk kommer ifrån. Historia borde vara ett grundämne i skolan. Att vara ”bildad” är idag varken elitistiskt eller snobbigt, det är tvärtom en grundförutsättning för demokratin och för människans och samhällets utveckling. Det är inte bara färdigheter i hårda ämnen som naturvetenskap, medicin, teknik och matematik, utan lika viktigt som historia, samhällskunskap, kulturförståelse och läsfärdigheter.

Skolan och biblioteken är en nödvändighet, och hörde tidigare alltid ihop. Skolfrågorna kommer säkert att bli ett hett debattämne i kommande politiska val. Utbildningsministern (som alltid skyller på den flummiga ”socialdemokratiska skolan”) kommer att få det hett om öronen. Bättre en ”flumskola” där man faktiskt lärde sig något, än en Björklundskola där inte ens de högpresterande lär sig lika mycket som för åtta år sedan måhända?

Mats Myrstener

Om detta skriver idag i DN Qaisar Mahmood (ännu ej på webben)

Borg fortsätter skattesänka, i Stockholm fattas 85.000 bostäder

Finansminister Anders Borg fortsätter sänka skatterna. Jag blir så glad för jag bor i en stor bostadsrätt (som vi köpt för halva värdet) i Stockholms innerstad, med en av landets lägsta kommunalskatter.

Men alla de bostadslösa i Stockholm har mindre anledning att glädjas. I Stockholm saknas idag 85.000 lägenheter läser jag i dagens Metro. Borg medger bekymrat att vi nog ”borde göra något åt bostadsstuationen i Stockholm”.

Stockholms handelskammare föreslår som åtgärd att sänka reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Då blir jag och min hustru förstås ännu gladare och får ännu mer över i plånboken. För nu när barnen snart är utflugna börjar vi nästan fundera på att flytta till något lite mindre.

I de mörkblå kommunerna norr om Stockholm, där de riktigt rika och osolidariska bor, byggs överhuvud taget nästan ingenting alls. Det är en ”positiv ekonomisk utveckling” säger Borg och småler och ger de rika i Danderyd ännu lägre skatter. Positivismen gäller förstås bara de som har arbete, är friska, och har en hög och säker inkomst. Uteliggarna i Stockholm uppmanas därför se lite mer ”positivt” på tillvaron. Det går ju så bra för Sverige.

(52 procent tycker i den senaste undersökningen att regeringen har hög trovärdighet. Det är en ganska dålig siffra trots allt. Och bara 28 procent stöder den borgerliga tanken att vi som har jobb ska arbeta tills vi är 69 år. Själv har jag inget emot det. Bara ryggen håller. Det är så tungt att lyfta biblioteksböcker varenda dag 😉

Mats Myrstener

läs också inlägget ”Återigen lönsamt vara vit välbärgad man” av talespersonerna för Feministiskt intiativ

http://youtu.be/PcpUoIlI6_0 Youtubeklipp där AB förklarar varför det går så bra för Sverige.

Valvånda och Mindfullness

Min bror i Skellefteå, en f.d. trotskist, surgubbe och ett riktigt sanningsvittne, ringde och ondgjorde sig över de evinnerliga valundersökningarna som nu kommer en om dagen. Rena hjärntvätten tyckte han. Samma journalister som skriver om dessa undersökningar i stort uppslagna artiklar, är själva med och utformar dem, påstår han. Men man får aldrig veta hur många som avstått att svara?
Det är säkert bara konspirationsteorier, men faktum är att jag t.o.m. under mina Mindfullnessövningar numera ser statsministerns snälla och förstående babyface lysa mot mig med pannan i djupa, snälla bekymrade veck. Den hjärntvätten har Alliansen fixat bra. Nu syns han över hela Stockholm också, uppfodrande fråga: Vem vill Du ha som statsminister på söndag?
Göran Hägglund påstås, tillsammans med Gudrun Schyman, vara den bästa bloggaren i Alliansen. Kd:s valaffisch där Hägglund argt stirrar en hyena i ögonen är ruskigt rolig. Men budskapet: För ett mänskligare Sverige? Nja … ?
(Får mig att tänka på Brasses djurlåda. Minns ni? En struts, en hyena, en gorilla och Göran Hägglund. Och vilken av dom ska bort?)
Och lustigkurren Peter Settman hade beställt en egen SIFO-undersökning: Vilken av partiledarna ville väljarna ha som barnvakt?
Inte överraskande vann den enda av ledarna som ser ut som en sturig lettisk barnflicka. Undrar om man får RUT-avdrag för henne oxå?
Nu lovar jag att inte skriva mer om partiledarna på ett tag. Jag respekterar, till skillnad från dagstidnigarna, att väljarna/läsarna själva får bilda sig en uppfattning om partierna. I vissa länder är valundersökningar förbjudna sista veckan före valet. Mona et consortes hade nog önskat att så varit fallet i Svedala oxå? Nu hamrar Alliansens och valundersökningarnas kopparslagare in budskapet i tidningar och television dag och natt: Mindre skatter, mindre skatter, mindre skatter …
Folkpartiet är förutom vänstern det enda parti mig veterligt som nämnt folkbiblioteken (ska vara Hägglunds blogg möjligtvis, har inte kollat)? Kulturborgarrådet i Stockholm säger därför att hon vill ha Sveriges modernaste stadsbibliotek i Stockholm. Jaha? Men när ett nytt modernt stadsbibliotek skulle byggas, bredvid muséet från 1928, då sa samma borgarråd nej.
Tomma tunnor skramlar mest som bekant.
(Jag menar inte att inte den innovativa biblioteksper-
sonalen i Stockholm kommer att fortsätta utveckla verksamheten, om man orkar, som man t.ex. gjort med de trevliga små t-banebiblioteken. Men det som verkligen skulle gjort skillnad, ett nytt modernt huvudbibliotek…)
Nej det där med sänkta skatter och bibehållen välfärd för alla, det går inte ihop för mig. Sorry:(
Jag kommer nog att behöva mina Mindfullnessövningar efter valet också.
Mats Myrstener

Skarsgård bekänner färg

”Jag tycker man ska betala skatt och ha gratis skolor. [USA] är ett u-land på många sätt. Jag bor på Söder.” (Känt vänsternäste i Stockholm.)
7-barnspappan Stellan Skarsgård intervjuad idag i Expressen av Miranda Sigander, som frågar om han inte skulle vilja bo i Hollywood.

Skattehöjning.nu

I Svenska dagbladet idag publicerar journalisten och debattören Mats Roslin en helsidesannons där han presenterar sina nya hemsida www.skattehöjning.nu. Han kallar det ”öppet brev till svenska folket”. Valkampanjen har börjat.
Inga skatteintäkter-ingen trygghet är budskapet. Han efterlyser gammal god traditionell socialdemokratisk skattepolitik. Gärna en progressiv skatt, som fanns en gång. En tredjedel av skatteintäkterna går till vård, skola och omsorg. Dra upp Sverige ur skattesänkarträsket, manar debattören.
Denna ”tabufråga” verkar också den rödgröna alliansen ha tagit till sig. Man hymlar inte längre om att vi inte måste höja skatterna. Det är bara borgerliga kommuner som Täby i Stockholm (Reinfeldts egen) där låga skatter prioriteras. Täby kommun har i stort sett privatiserat allt som går att privatisera, i egoismens och egennyttans namn. Men man använder sig gärna av den skattefinansierade sjukvården i andra kommuner när den lilla privata sjukstugan i Täby går på knäna. Liksom man naturligtvis använder stadsbiblioteket i Stockholm, men drar in på det egna biblioteket. Man vill alltså både inte ha, och ändå äta gott av skattekakan. En dubbelmoral som verkar kunna straffa sig i kommande val.
Gör Reinfeldt arbetslös – innan du själv blir det, läser jag på en SSU-affisch på vägen till jobbet. Det förefaller som om allt fler börjar komma till den insikten nu.
Mats Myrstener