Kategorier
bibliotek BiS föreningen demokrati nyheter papperslösa

Uttalande från BiS styrelse mot förslaget om angiveri av papperslösa

”Det går emot allt vi står för”, är ”inte förenligt med vårt uppdrag” och ”går inte ihop med vår yrkesetik” är återkommande formuleringar när lärare, sjukvårdspersonal och bibliotekarier med flera reagerar mot Tidöavtalets skrivningar om att offentliganställda ska ange papperslösa.  

BiS styrelse instämmer i kritiken till fullo. Till biblioteken kommer människor för att söka information, få hjälp att orientera sig i samhället, läsa och låna, delta i språkcaféer, få mänskliga kontakter och känna tillhörighet. Bibliotekens uppdrag är att ge alla fri och jämlik tillgång till information, kunskap och litteratur. Vi värderar människors integritet högt. Vi lyder under bibliotekslagen, som säger att bibliotek ska finnas tillgängliga för alla. För att leva upp till lagen krävs att människor har förtroende för oss och känner sig trygga på biblioteken. Vi kommer aldrig att ange någon. Aldrig. 

Vi förväntar oss att resten av bibliotekskåren gör samma bedömning. Bibliotekslagen ger inget utrymme för biblioteksanställda att agera minipoliser åt de blåbrunas projekt att rensa Sverige på människor som de anser inte hör hemma här. Precis som andra offentligt anställda utgår vårt arbete från regeringsformen, vars andra paragraf lyder: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.” Vi tar den meningen på allvar. Utan den rasar demokratin. Vårt uppdrag är att utveckla demokratin – inte hjälpa till att montera ned den. I detta uppdrag är vi djupt rotade, inte bara som medmänniskor utan också som tjänstepersoner i offentlig sektor. Det är vår plikt att stå upp för demokratiska och professionsetiska värden när de hotas.

Den nya migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) har bemött bibliotekariers kritik med uppgifter om att undantag från anmälningsplikten ska utredas. Vi förväntar oss att förslaget i sin helhet hamnar i papperskorgen.

Som flera forskare och människorättsorganisationer såsom Civil Rights DefendersAmnestyFlyktinggruppernas riksråd (FARR) och Rädda Barnen har påpekat är det inte förenligt med de rättsstatliga principer och internationella människorättsåtaganden som Sverige har att följa. I likhet med andra delar av Tidöavtalet är angiveriförslaget främst ett uttryck för en ovärdig, människofientlig och verklighetsfrånvänd politik för splittring.

Sluta jaga papperslösa. Ingen människa är illegal! 

Styrelsen för föreningen Bibliotek i Samhälle

Christian Forsell, Emma Karlsson, Lena Lundgren, Martin Persson, Karin Råghall, Lovisa Sagnell

Flera yrkesgrupper kritiska

Kategorier
flyktingar papperslösa Uncategorized

Biblioteket, en plats för integration

I Stockholmstidningen, Socialdemokraternas veckotidning i Stockholm, läser jag att biblioteket nu uppmärksammas av många politiker som ett ställe där invandrare och flyktingar kan bli integrerade.

För några veckar sedan beslutade t.ex. kommunfullmäktige i Solna att biblioteket ska låta papperslösa immigranter få bibliotekskort, i Sundbyberg togs ett liknande beslut i början av 2015. Men man konstaterar också att politikerna är sent ute. I många kommuner får redan papperslösa låna då det har stöd i bibliotekslagen.

Men kanske är det bra att också politikerna nu fått upp ögonen för att biblioteket kan vara ett instrument i integrationsprocessen? Asylsökande vill använda biblioteket för att få tala om sin situation, söka kontakt med både svenskar och andra asylsökande, få hjälp med pappersexercisen, lära sig svenska, låna barn- och vuxenlitteratur. Biblioteket är en utmärkt plats för just detta-

I Storstockholm är det bara Vaxholms kommun som inte infört reformen, där har det ”inte varit aktuellt”, förmodligen för att man har mycket få asylsökande. Vad som återstår är att utbilda bibliotekspersonalen i asylfrågor, utarbeta rutiner och att börja informera om bibliotekets resurser på andra språk än svenska, i Solna finns t.ex. än så länge bara information på engelska.

På bisbloggen framförde Ingrid Atlestam kravet på att papperslösa skulle få lånekort för snart tre år sedan. Nu ser vi att det börjar uppmärksammas, också på politisk nivå. Men lite konstigt att våra kommunpolitiker är de sista att upptäcka det uppenbara.

Mats Myrstener