Kategori: Palestina

Tidskriften bis har tidigare rapporterat om bibliotekssituationen i Palestina och solidaritetsnätverket Librarians and Archivists with Palestine (LAP). I bis 3/2015 publiceras ett kort utdrag ur nätverkets senaste rapport, som skrevs efter den senaste delegationens resa i Palestina i april. Här är hela rapporten.

I april 2015 reste nio bibliotekarier från fyra länder till Palestina i en uppföljningsresa efter 2013 års delegation. Då träffade delegationens sexton bibliotekarier representanter från forskningsbibliotek, kultur- och mediacentra, folkbildningsverksamheter, familjebibliotek, museer, specialsamlingar, med mera. Ur denna delegation bildades nätverket Librarians

and Archivists with Palestine (LAP), som också försågs med en styrgrupp bestående av palestinska bibliotekarier, arkivarier, informationsarbetare och aktivister.

Sedan 2013 har vår lilla grupp på sexton delegationsdeltagare växt till ett nätverk med nästan hundra medlemmar i femton länder. Vi har satt upp en webbplats där vi beskriver de verksamheter vi träffade i Palestina. Vi har skapat konst, talat på konferenser, skrivit artiklar, läst poesi i tunnelbanan och fått hundratals människor att läsa palestinsk litteratur.

Delegationen i april 2015 var indelad i två grupper. Den ena gruppen fokuserade på forskningsbibliotek och frågor kring kunskapsproduktion i Palestina. Ämnen som behandlades var katalogisering och klassifikation, uppsökande biblioteksarbete, utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, open access-publicering, översättning och teknik. Deltagarna i den här gruppen träffade Birzeits universitetsbibliotek, Palestinian Library and Information Consortium (PALICO), Palestinian Academic Society for the Study of International Affairs (PASSIA), Institute for Palestine Studies och Mada al-Carmel.

Den andra gruppen fokuserade på tillgång till barnlitteratur på arabiska, både på Västbanken och i -48 (Israel).^[1] Gruppen träffade representanter för Tamer-institutet, Qattan-stiftelsen, Al-Tufula-centret, den palestinska sektionen av International Board on Books for Young People (IBBY), och palestinska folk- och skolbibliotekarier på Västbanken och i -48. Delegationens båda grupper sammanstrålade också för gemensamma besök hos Maktabat Kul Shay (Haifa), Dar Al-Aswar (Akka), the Educational Bookshop (Jerusalem) och ett antal andra organisationer.

På resan och i vårt arbete respekterade vi genomgående det palestinska civilsamhällets uppmaning till bojkott, desinvestering och sanktioner (BDS) gentemot Israel. Vi samarbetade inte heller med någon organisation som bryter mot denna uppmaning. Som bibliotekarier och arkivarier, människor som tror på tillgång till information, håller vi med om att institutionella akademiska och kulturella bojkotter är passande svar mot inskränkningar av frihet och att de är effektiva verktyg för förändring.

Under vår resa såg och lärde vi oss mer om hur den israeliska ockupationen påverkar palestiniers liv. Vi såg den vapenlika apartheid-muren, checkpoints och segregerade vägar. Vi såg den snabba utvecklingen av israeliska bosättningar på kullarna ovanför palestinska byar, fler och större än de bosättningar vi såg 2013 – ett bevis på den pågående stölden av land och den påtvingade flytt som palestinier har upplevt under årtionden.

Vid våra möten fick vi berättat för oss om den ”fiendestats”-beteckning som gör att det inte går att skicka litteratur direkt till palestinska affärer och bibliotek om den kommer från Libanon, Syrien, Iran och ibland även andra länder. Särskilt när det gäller litteratur från Libanon är det här ett stort problem, eftersom landet är ett nav för publicering av arabiskspråkig litteratur.

Vi fick också höra om boktransporterna till Västbanken som, beroende på de israeliska inspektörernas godtyckliga beslut, kunde bli skickade tillbaka till Amman, hållna i karantän i dagar, eller förstörda.

Folk vi träffade berättade historier om privatpersoner som tog in böcker i Palestina – från London till Jerusalem, från Jerusalem till Ramallah, från Ramallah till Gaza, från Ramallah till Haifa, eller från Libanon till Jordanien och sedan till Ramallah. Detta är en metod som är såväl småskalig som svår att hålla vid liv någon längre tid.

Vi fick höra om den vanligt förekommande piratkopieringen av litteratur på arabiska, en tveeggad företeelse som kan göra skrivande och utgivning till riskfyllda projekt ekonomiskt samtidigt som den tillgängliggör litteratur för en majoritet av läsare som inte har råd att köpa originalpublikationer.

Bokhandlare, författare och bibliotekarier berättade om behovet av fler lokalt förankrade berättelser, skrivna av palestinier för palestinier. En föreståndare för ett kulturcenter i Nablus uppskattade att 90 procent av barnböckerna de hade var översatta berättelser från andra kulturer och i Haifa berättade bibliotekarier vi träffade att bristen på lokala ungdomsböcker gjorde att palestinska tonåringar hellre läste böcker på hebreiska eller engelska än arabiska böcker.

En annan fråga som de vi träffade diskuterade är behovet att föra ut palestinska röster till resten av världen. I den processen är översättningar från arabiska originaltexter till andra språk en nyckel. Dessutom behöver palestinska författare ökade möjligheter att ta sig från ockuperad mark och resa ut i världen.

Både på Västbanken och i -48 vittnade människor om skolornas otillräckliga budgetar, som antingen bara medger små medel till skolbibliotekariers inköp av litteratur av god kvalitet, eller inga medel alls. I -48 är det palestinska studenter som drabbas hårdast av systemet för resursfördelning inom utbildningsväsendet, med överfyllda klassrum och knappa resurser som följd.

Vi hörde om alla sätt som israeliska universitet i -48 begränsar palestinska studenter och forskares akademiska frihet på. Den apartheid, rasism och censur som fortgår på lärosätena gör det svårt för palestinska forskare som arbetar i -48 att engagera sig som aktivister, att organisera sig på lärosätet och att publicera sina alster.

Vi fick också höra om den begränsade lista över godkända leverantörer och förlag som det israeliska styret bestämmer i -48. Detta hänvisar bibliotekarier som vill köpa in böcker från förlag som inte är med på listan till en kedja av informella agenter som tar ut egna avgifter för att agera mellanhand.

Akademiska bibliotekarier från PALICO-konsortiet berättade för oss om svårigheterna att tillgängliggöra e-resurser till sina användare, eftersom e-resurserna till stor del finns bakom betalväggar med skyhöga licenspriser. Tack vare PALICO-bibliotekariernas samarbete i globala nätverk och program som Research4Life och EIFL har dock palestinska forskningsbibliotek kunnat samla sina krafter och ge sina användare viss tillgång till det kommersialiserade, akademiska publikationssystemet. En bibliotekarie vid Birzeits universitet sa till oss: ”Vi har inte informationsfrihet och vi kämpar för att ge det palestinska folket rätt utbildning och information”.

Vi hörde om Gaza, där 180 skolor och fem universitet skadades under den israeliska invasionen 2014. Två IBBY-bibliotek blev totalförstörda. Nu är det i princip omöjligt att ta in böcker (och många andra varor) genom tunnlarna mellan Egypten och Gaza. Mindre bibliotek står med få böcker trots stora och ivriga användargrupper.

Vi träffade modiga och uppfinningsrika förlag i Galileen, bland andra Dar Al-Aswar, grundat 1974 som en del i kampen att förnya den palestinska kulturen och identiteten. Vi träffade också Rayya Publishing, som sedan starten för fyra år sedan redan släppt runt 100 böcker (främst nya böcker) av palestinska författare från olika ställen.

Vi fick höra om olika läsfrämjande projekt: ”Läs för mig, pappa” av Tamer-institutet i Ramallah, tvåspråkiga (arabiska och engelska) författarträffar på the Educational Bookshop i östra Jerusalem, det fokus på lärande och kreativitet som gör Haifas Beit Al-Karme ”More than a Library”, projektet ”My Mother is reading for Me” för små barn i Nablus och Al-Tufula Pedagogical Centre i Nasaret som försöker göra barnböcker så tilltalande att man ”vill äta dem”.

Vi lärde oss om både nya och etablerade initiativ vid forskningscentra som Mada Al-Carmel i Haifa och Institute for Palestine Studies i Ramallah, där de arbetar med att samla, beskriva, digitalisera och tillgängliggöra arkivmaterial och muntliga berättelser från palestinier i -48 och på Västbanken.

Palestinska akademiska bibliotekarier berättade för oss om deras arbete med att utveckla kunskapsplattformar, både för lokala behov och för forskare i andra delar av världen. I databasen Al-Muqtafi vid Birzeits universitets juridiska bibliotek samlas en omfattande mängd lagar som använts i Palestina från mitten på 1800-talet och fram till idag. Dessa är sökbara genom gränssnitt på både arabiska och engelska. Vid Birzeits universitet har katalogisatörer också skapat en arabisk-språkig motsvarighet till Library of Congress Subject Headings, som de fortlöpande underhåller.

Vi kunde se hur Mada Al-Carmel i Haifa fungerar som en knutpunkt för palestinska forskare som kanske inte kan få institutionellt stöd i -48. Mada Al-Carmel stöttar akademiskt arbete och forskning bortom universitetens begränsningar. Inom ramen för deras programverksamhet hålls en rad seminarier, workshops och diskussionsgrupper i lokala, offentliga miljöer. De gör också sina forskningspublikationer fritt tillgängliga på webben.

På vår resas sista dag togs vi emot i kommunen Al Bireh och välkomnades till deras folkbibliotek, där vi höll ett möte med vår palestinska rådgivande styrelse. Vi rapporterade från vår resa, tog upp ett antal idéer och frågade hur de tyckte att vi skulle gå vidare. Genom medlemmarna i den rådgivande styrelsen, som kommer från Ramallah-trakten, Jerusalem och Akka och arbetar på olika sorters bibliotek, förlag och organisationer, fick vi en rad ytterligare synvinklar på de olika utmaningar bibliotek i Palestina jobbar med. Mötet blev en utmärkt avslutning på vår resa och en bra fortsättning på att bygga långsiktiga relationer med våra kollegor i Palestina.

Besöket i Palestina har fördjupat vår förståelse för de frågor som vi fokuserade på under resan. Vi vill arbeta direkt med våra kollegor i Palestina i projekt som är både praktiskt och politiskt betydelsefulla. Vår förhoppning är att kunna stötta fortbildning hos biblioteksarbetare vid universiteten genom översättningar av ny biblioteks- och informationsvetenskaplig litteratur till arabiska, hjälpa till att skapa stipendier som palestinska bibliotekarier kan söka för att delta i konferenser och andra aktiviteter. Vi ska undersöka hur människor runt om i världen kan stödja medieförvärv till palestinska skolbibliotek och samtidigt diskutera den politiska situation som har skapat dessa behov. Vi planerar också ett arbete som underlättar översättning av palestinsk barnlitteratur från arabiska till andra språk och distribuera dessa böcker i våra miljöer. Vi hoppas att få närmare kontakt med våra kollegor i Gaza och att uppmärksamma de frågor som är viktiga för dem. Vi kommer att fortsätta utveckla utbildningsmaterial och den arkivkapsel som vi skapade efter 2013 års delegation. Vi vill återigen deklarera vår övertygelse att delta i BDS-kampanjen, att kritiskt utvärdera våra egna priviligierade positioner och att stödja palestiniernas rätt till självbestämmande och tillgången till information om Palestina och i Palestina.

Maj, 2015

Librarians and Archivists with Palestine, 2015 års delegation

Eva Devos, specialist inom barnlitteratur, Antwerpen, Belgien

Jessamy Klapper, socialarbetare, Brooklyn, New York, USA

Jessa Lingel, forskare, Boston, USA

Hannah Mermelstein, skolbibliotekarie, Brooklyn, New York, USA

Melissa Morrone, folkbibliotekarie, Brooklyn, New York, USA

Vani Natarajan, undervisande bibliotekarie på forskningsbibliotek, Brooklyn, New York, USA

Elisabet Risberg, folkbibliotekarie, Stockholm, Sverige

Kevin Sanders, bibliotekarie inom e-resurser, Bath, Storbritannien

Tom Twiss, ämnesbibliotekarie, Pittsburgh, USA

Översättning: Martin Persson

---