Kategoriarkiv: Nacka kommun

Colin Crouch, Postdemokrati och Nackamodellen

Jag har läst en bok som heter Postdemokrati av en statsvetare vid namn Colin Crouch. Författaren belyser hur demokratin i västvärlden håller på att urholkas. Vi har fortfarande demokratins institutioner men de demokratiska krafterna är allt mindre livskraftiga och samhället blir alltmer dominerat av ekonomiska eliter. Därför använder Crouch prefixet ”post” när han pratar om demokratin i vår tid. Det offentliga fungerar alltmer som en stöttepelare åt en marknad i kris snarare än något som skall tillgodose befolkningen med välfärdsjänster och sociala reformer. Exempel på detta kan vi ju lätt få i Europa efter finanskrisens härjningar.

I kapitel 5 ”Postdemokrati och medborgarskapets kommersialisering” lyfter Crouch frågor som är extra relevanta för oss som jobbar på bibliotek. Relationen mellan medborgare och det offentliga blir i vår tid alltmer omvandlat till relationen mellan ett företag och en kund. Crouch menar, med rätta tycker jag, att detta är en del i de processer som urholkar demokratin. Han redogör även tydligt för hur offentligheten i postdemokratin konstruerar marknader av saker som egentligen inte är det – och här är det lätt för oss att tänka oss Nackamodellen med sina konstruerade mått av utlån, besök och öppettimmar. Detta är sällan en bra idé menar Crouch:

…förvanskning uppstår med de konstlade försöken att skapa indikationer som fungerar som motsvarigheter till priser. Denna praxis har blivit vanlig i de skuggmarknader som utvecklats i många offentliga servicesammanhang. Syftet har varit att undvika vissa av de problem som är förknippande privatisering, men samtidigt dra nytta av vissa fördelar på marknaden. När marknaden är virtuell på så vis att det egentligen aldrig sker något utbyte av varor och tjänster, blir frestelsen stark att som indikationer använda sådant som är lätt att mäta snarare än kvaliteten på den vara eller tjänst som är kärnan i verksamheten. Därmed finns det en risk att tjänsteutförarna koncentrerar sig på de delar av arbetet som indikationerna omfattar och börjar försumma andra delar, inte därför att de skulle vara mindre viktiga, utan därför att de är svårare att mäta. /…/ Om det som mäts faktiskt inte är det som är viktigast, vilket mycket väl kan vara fallet, så kan effektiviteten rentav minska. Detta kan man hantera genom att öka antalet indikationer, vilket i sin tur leder till överbelastning och orimlig komplexitet. (s. 95)

Jag kan rekommendera en läsning av Postdemokrati för den som är intresserad i förhållandet mellan offentlig verksamhet och kapitalintressen. Crouch är egentligen inte speciellt radikal men har en skarp problemformulering. Man nickar ofta igenkännande.

Tobias Willstedt

Debatt på Bibliotek Nacka Forum. Om upphandling av drift av folkbiblioteken

BiS närvarade vid en debatt om upphandling av drift av folkbiblioteken i Nacka kommun lördag 12 mars.

I panelen satt Göran Hägg, Tobias Nässén, Gun Qvarzell, Mattias Qvarsell, Niklas Rådström, Svante Weyler. Moderator var Agneta Lundström.

Hela debatten finns tillgänglig på youtube via bibliotekarie Kjell Arwe Rydén.

Debatten är väldigt lång och är uppdelad i flera filmklipp. Se mera på Kjell Arwes kanal.
Tobias Willstedt

Bibliotek på entreprenad – igen

BiS gjorde 2007, då frågan förra gången var aktuell i debatten, en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer (se BiS hemsida www.foreningenbis.org). Nitton bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, de flesta av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Några mera regelrätta entreprenader fanns också i Västerås (Tillberga) och Hällefors, och Linghems bibliotek i Linköping var ett väldokumenterat men förvånansvärt okänt exempel, som faktiskt pågick i tio år.


Svensk Biblioteksförening har nyligen publicerat en rapport om bibliotek på entreprenad. Där åberopas BiS kartläggning och SB har gjort en viss uppföljning genom att ringa de flesta länsbiblioteken. SB drar slutsatsen att läget troligen är i stort sett detsamma som 2007 men resultatet är dock inte så säkert att SB vill redovisa det. Det är förvånande och beklagligt att SB med sina stora resurser inte har tagit tillfället i akt att göra en ny ordentlig kartläggning av nuläget och redovisa den och vilka planer som finns i kommunerna! En sådan skulle dokumentera utvecklingen och ge den aktuella debatten ett säkrare faktaunderlag.

I dagens debatt framförs ofta att det inte spelar någon roll om biblioteken drivs av privata entreprenörer på kommunalt uppdrag eller av kommunen själv och det är en uppfattning som stöds av författarna till SB:s rapport och av DIK (enligt artikel i Svenska Dagbladet 2010-12-21). Ofta görs jämförelser med skolan och vården, där privat drift blir allt vanligare, och frågan ställs varför biblioteken skulle vara så speciella, att de skulle särbehandlas i denna samhällspolitiska utveckling.

I BiS har vi alltid varit emot folkbibliotek på entreprenad därför att vi ser flera sakliga skäl till att biblioteken ska vara kvar i kommunal drift:
  1. De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för andra bibliotek att samverka med de offentligt drivna. Redan för hundra år sedan talade man om ”det svenska sambiblioteket”, vilket innebar (och innebär) att forsknings- och folkbibliotek genom att fördela ansvar och arbete mellan sig kan erbjuda bästa möjliga verksamhet och utnyttja resurserna på bästa sätt. Bibliotekens samverkan är nödvändig utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den ger alla samma tillgång till biblioteksresurserna och människor som bor i mindre tättbefolkade områden och distansstuderande är exempelvis grupper som har stor nytta av samarbetet. Intern konkurrens mellan biblioteken i kommunerna försvårar ett sådant samarbete. Alla vill hålla på sitt och sina medier.
  2. Folkbiblioteken har en stor uppgift utöver att låna ut medier, hjälpa till med informationssökning och fungera som en mötesplats i samhället. Den mycket viktiga uppgiften innebär att bistå personer med läshinder av olika slag, inte minst språkliga, både med medier och praktisk hjälp. Det är en verksamhet som fordrar specialkunskaper men som inte genererar några höga utlåningssiffror och inte heller alltid högre besökssiffror, de två variabler som oftast används för att mäta bibliotekens verksamhet. Det finns i stort sett inga utprövade utvärderingsmetoder för bibliotek. Regionbibliotek Stockholm konstaterar i en ny rapport, Mäta och väga, att man måste använda flera mått och att ett utvecklingsarbete är nödvändigt när det gäller bibliotek och utvärdering/statistik. Personalen svarar exempelvis på kvalificerade frågor, vilket nyligen bekräftades i en studie av Bibliotek Forum Nacka, men detta ger inte utslag i det ersättningssystem som biblioteken i Nacka finansieras med och som nu sprids till fler kommuner.
  3. Personalen på de offentliga biblioteken har rätt att kritisera verksamheten exempelvis i massmedia. I privata företag gäller andra regler, ofta med krav på absolut lojalitet. I en samhällssituation där dessa frågor är högaktuella och där kraven på öppenhet, transparens och yttrandefrihet framförs med kraft borde detta faktum vara ett viktigt argument för att behålla biblioteken i kommunal drift!


2011-03-09
Lena Lundgren
Ledamot i BiS styrelse
lena.a.lundgren@gmail.com


Slut upp mot privatiseringarna i Nacka

Svensk Biblioteksförening har kommit fram till att man förhåller sig neutral till olika driftsformer för folkbibliotek i Sverige (eller man förhåller sig ”driftformsneutralt” enligt deras egen formulering). Samtidigt har man i Nacka beslutat om att göra en upphandling som rent konkret kan komma att innebära att flera bibliotek i kommunen drivs av aktiebolag (redan drivs ett av folkbiblioteken i Nacka av ett AB). Att vara neutral i detta fallet är inte mer än en tyst välsignelse till vad som sker.


BiS kommer med anledning av detta i år hålla sitt årsmöte på Forumbiblioteket i Nacka lördagen den 12 mars. Under dagen anordnar också föreningen Bibliotekets vänner i Forumbiblioteket en debatt om biblioteken och privatiseringarna i Nacka. Det finns ett stort folkligt motstånd mot vad som sker och riskerna med privatiseringarna. Och farhågan är väl att vi om några år har totalt tandlösa folkbibliotek med vinstmaximering som första prioritering för sin verksamhet. Folkbiblioteken kommer i framtiden att jobba mot kunder snarare än medborgare och den verksamhet som är för svår kommer att väljas bort till förmån för projekt som lätt betalar sig. Det finns all anledning att gå i strid mot den här utvecklingen. Svensk Biblioteksförening kallar sig neutrala och har därmed valt att inte försöka påverka avgörande historiska skeenden för folkbiblioteken i Sverige. BiS har dock inte för avsikt att resignera från försöken att påverka. Slut upp tillsammans med oss den 12 mars.

Jan Ristarp talar vid författarförbundets manifestation för folkbibliotek i kommunal drift torsdag 17 februari
Tobias Willstedt

Erik Langby slår rekord

Nackas kommunalråd Erik Langby (M) slår rekord bland andra välavlönade politiker i Stockholmsregionen. 91.000/månaden är en ökning på tio år med 100 procent, säger de lokala TV-nyheterna ikväll. Ingen annan politiker i hela Stockholmsregionen har höjt sin lön så mycket som Langby, som själv inte kommenterar höjningen.
En vanlig kommunalanställd Nackabo har under samma tid höjt sin lön med fyrtio procent.
Mats Myrstener