Kategoriarkiv: mångspråkighet

Vad händer med Internationella biblioteket?

Just nu är det mycket diskussion om det Internationella biblioteket (IB) som är ett av Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk. Biblioteket erbjuder mer än 200 000 böcker på mer än 100 språk.

stockholm_public_library_january_2015_04

Stockholm stadsbibliotek av Arild Vågen – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Internationella biblioteket är beläget i Stockholm och är öppet för besökare, men har även ett nationellt uppdrag som depåbibliotek och fungerar som resurs för utvecklingen av mångspråkiga biblioteken över hela Sverige.

Nu är bibliotekets framtid osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten har kritiserats starkt från personalen inte minst. Detta innebär att biblioteket kommer försvinna som öppet bibliotek.

Så här skriver Harriet Lacksten, tidigare utvecklingsledare på Internationella biblioteket:

http://biblioteksbladet.se/redaktionellt/en-spade-ar-alltid-en-spade/

Både Biblioteksbladet och SvD har rapporterat om osäkerheten kring IB:

http://biblioteksbladet.se/osaker-framtid-for-internationella-biblioteket

http://www.svd.se/hog-tid-for-nytt-huvudbibliotek-i-stockholm

Och såhär skriver Stockholm stadsbiblioteks webbplats om biblioteket:

https://biblioteket.stockholm.se/info/om-oss/v%C3%A5r-verksamhet/aktuellt#main-content

Tobias Willstedt

Invandrare landsbygdens räddning

Läser idag i Svenska dagbladet om Yllestad, två mil utanför Falköping. Den hundraåriga skolan var nedläggningshotad på grund av för få elever. Räddningen blev 17 flyktingbarn från Somalia. Journalisten Karin Thunberg skriver:

”På biblioteket inne i Falköping tillhör körkortsboken, på somaliska, de mest utlånade. Barnen som börjat lära sig svenska dras till lättlästhyllan, för att senare sluka både Harry Potter och Lasse Majas detektivbyrå. Britt Lööf, avdelningschef för kulturen i Falköpings kommun, bekräftar att just biblioteket är en viktig och kravlös samlingsplats. Inte minst för olika invandrargrupper. Före strömmen från Somalia kom flyktingar från – bland annat – Kurdistan, Rumänien och Afghanistan.”

Läs själva om hur 17 invandrarbarn från Somalia räddar glesbygden i Yllestad i Västergötland. Trots att trettio procent av invånarna här röstar på Sverigedemokraterna!

http://www.svd.se/kultur/de-somaliska-barnen-raddade-byskolan_4123283.svd

Mats Myrstener

Tillsammanskapet

I sat me down to write a simple story
which maybe in the end became a song
The words have all been written by one before me
We’re taking turns in trying to pass them on
(Pilgrim’s progress, musik av Matthew Fisher, text av Keith Reid)

”Jag upptäckte att eleverna från olika samhällen, länder och kulturer, olika religioner, olika seder, på samma gång fick sin undervisning på ett gemensamt språk, svenska och engelska, och att de sedan hade enskilda lektioner i sina egna modersmål. Att de i sin skola kunde utöva sin religion. Jag tyckte att det var en enastående institution och jag skrev till och med en artikel om det, för jag blev väldigt rörd av erfarenheten. Jag tycker att det är väldigt intressant vad de gör där som en experimentell institution för ett problem som är världsomspännande.”

(Mario Vargas Llosa minns hur han besökte Rinkeby skola och bibliotek när han fick Nobelpriset i litteratur 2010. (DN 5 oktober 2014.))

Hittat på gatan:

”Är du trött på rasismen i samhället? Blev du förbannad och skrämd över Sverigedemokraternas valframgångar? Då är det dags för dig att på allvar börja ta fajten för ett samhälle där alla får plats – men inte rasismen.

Tillsammanskapet hjälper antirasister som vill organisera lokalt arbete för sammanhållning och gemenskap, mot rasism. Sedan i mars i år har vi hjälpt till att dra igång lokala rörelser och initiativ på närmare femtio platser. Från Sjöbo i söder till Luleå i norr. I städer som Falköping, Eslöv och Ludvika, samhällen som Frillesås och Knivsta, städer som Lund och Stockholm.

Vi samlar ideella krafter som tror att ett starkt lokalsamhälle där vi ställer upp för varandra är förutsättningen för att få bukt med rasismen. Tillsammanskapet utbildar lokala ledare, hjälper till att sätta upp lokala kampanjer och rådgivning.”

Läs mer på hemsidan tillsammanskapet.se

https://www.youtube.com/watch?v=mI0GoiZaFpw

Upphittat av Mats Myrstener
http://tillsammansskapet.se/

När det regnar manna

Elfte paragrafen i förslaget till ny bibliotekslag  är vag och intetsägande:

11 § Varje landsting bör bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet.

Detta med kompletterande medieförsörjning har ansetts passé och är borta ur lagen. Det återfinns tack och lov i paragraf tretton:

13§ För en kompletterande medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler.

I den senare paragrafen har man kostat på sig ett ”ska”, medan detta med regional biblioteksverksamhet bara är något som ”bör” finnas, tydligen inte helt nödvändig? Om omfattningen sägs ingenting, alltså till intet förpliktigande för landstingen.

Ett stort problem med verksamheten som den bedrivs på många håll idag är att folkbiblioteken , speciellt i mindre kommuner, har så knappa resurser att de ofta inte har möjlighet att ta del av region/länsbibliotekens utbud, ännu mindre använda de nya kunskaper och idéer som de som varit på någon kurs eller konferens  hemför. När det regnar manna har den fattige ingen sked.  Från regionbiblioteken sida uppfattar man ofta folkbiblioteken som statiska, förändringsobenägna och ointresserade att utveckla verksamheten, man har svårt att få deltagare i olika aktiviteter. Situationen på det enskilda biblioteket är tyvärr att man klarar bara att hålla det hela flytande på sparlåga med de allt knappare resurser som bjuds. Diskrepansen mellan vad som förväntas av biblioteken och vad de faktiskt har resurser till blir allt större.

I ett sådant läge borde man verkligen diskutera om det inte är något helt annat som den regional verksamheten ska handla om??????

Om nu den regionala verksamheten inte ska hantera  media i någon större omfattning, så MÅSTE IB få ett rejält utökat ansvar att mer konkret se till att alla bibliotek har en rimlig chans att klara medieförsörjningen på andra språk än svenska. behovet är akut!

Ingrid Atlestam

Både hängslen och livrem

Genom paragraf tio i förslaget till ny bibliotekslag får skolbiblioteken både hängslen och livrem, det vill säga dubbelt lagskydd. Synd bara att det saknas byxor ännu så länge, det handlar ju snarare om rumpan bar, tomma hyllor eller inga hyllor alls. Dock kan  lagparagrafen tolkas som rätt krävande och omstörtande:

10 § Enligt 2 kap 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Det som anges om folkbibliotek i 6- 8 §§ gäller även skolbibliotek.

Detta innebär att skolbiblioteken förutom barn och ungdom ska prioritera även funktionshindrade och de med annat modersmål än svenska. När det gäller det senare har hittills många skolbibliotek i princip bara erbjudit böcker på svenska och möjligtvis på något av de så kallade skolspråken, för övrigt ett totalt förlegat begrepp som borde försvinna eller ändra betydelse. Nu ska alltså skolbiblioteken enligt lagförslaget erbjuda  eleverna läsning på modersmålet.  Det måste då bli frågan om en jättesatsning på såväl kompetens som mediainköp?  Bara att glädjas över denna insikt om flerspråkighetens betydelse och mångfalden i dagens skolor. För det är väl en storsatsning man avser? Förutsätter åxå att skolverkets inspektioner tittar extra noga på att skolbiblioteken lever upp just till dess paragrafer om prioriterade grupper!

Men med tanke på att lagförslaget garanteras inte leda till några högre kostnader för kommunerna  så är det väl bara en papperstiger?

Ingrid Atlestam