Kategoriarkiv: mångkultur

Hur ska det gå för Landskrona?

Tre dagar i Skånemetropolen Landskrona, bl.a. var vi på en guidad tur på museet, som ligger centralt i de gamla kasernerna, med en förfärligt ödslig kaserngård utanför porten.
Guiden frågade avslutningsvis: Vad tänker ni på när ni hör ordet Landskrona.
Besvärade hummanden, jag dristade mig att säga: Inget som är särskilt positivt.
En irriterad åhörare kontrade: Och var kommer DU ifrån då?

… Ja när Landskrona blev stad, grundat 1413 av Erik av Pommern, en strategiskt placerad stad i det danska riket, då var Umeå bara ett ynka fiskeläge.
Idag är Landskrona distanserat som industristad av Malmö och Helsingborg. Man delar det öde de flesta mindre städer drabbats av idag – en avfolkningsort, ett ställe man reser förbi, på väg till de stora metropolerna – som Umeå.
Landskrona är ett av Sverigedemokraternas stora fästen – de flesta som röstar på SD röstade tidigare på socialdemokraterna. Det är en av de städer i Sverige där ungdomsarbetslösheten är som störst.
Ändå utropar turistmyndigheten i staden trosvisst: Nu går det uppåt för Landskrona! (Ja, sämre kan det väl inte bli?)
Ja, vad ska man säga? ”The windy city”, vilket verkligen stämmer, med magneten Ven som enda trumfkort på sommaren. Men med ett fint stadsmuseum, ett centrum för arbetarrörelseforskning, och ett konstgalleri och skulpturpark.
Men hur förvandla Landskrona från en gammal industristad på dekis – till ett nytt mångkulturellt och mångspråkigt framgångskoncept?
Kanske en uppgift för ett radikalt utåtriktat folkbibliotek? Det verkar finnas en tro i Landskrona att kultur och folkbildning ändå är värt att satsa på.
Mats Myrstener

Dagens nyheter

Jag är tillräckligt gammal för att ha varit med om Eurovisionens intrång på TV-skärmen, och när det hette ”schlagerfestival” (tyska för ”hit”) och inte Eurovision song contest. Och säga vad man vill om spektaklet, men ”mång-
kultur” är det väl, fast de flesta sjunger på engelska.
Trean i tävlingen, svensken Eric Saade har rötter i Palestina, deltagaren från Bosnien hade levt som flykting i Sverige, och vinnande sångaren från exotiska Azerbajdzan omger sig med svenska hitmakare. En tidigare segrare, Helena Paparidzou från Grekland, är också uppväxt i Sverige.
Ett bra betyg till den svenska kommunala musikskolan, som nu också får minskade anslag i borgarnas Sverige, alternativt så höga avgifter att bara de med pengar på banken har råd att sätta sina barn där.
Inför kvällens VM-final i ishockey läser jag om förbundskaptenen Per Mårts, som verkar vara storkund på folkbiblioteket. Han är storläsare av deckare av Lars Bill Lundholm, Viveca Steen och paret Ahndoril (Lars Kepler). Nu ska han underhålla sig med den omåttligt populära Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
Bjud in Per Mårts att bokprata på skolorna! Och hatten av för förebilden Patrik Sjöberg, som lyft på locket på pedofilin inom idrottsrörelsen.
Sjöbergs modiga agerande inger hopp. Och på Röda korset-bankett i onsdags fick jag träffa en man som jobbat på skivbolagen Polydor och Polygram och träffat storheter som Led Zeppelin, King Crimson, Bruce Springsteen och Rolling Stones. Där kan du slänga dig i väggen Eric Saade!
Mats Myrstener

Botkyrka internationella bokmässa

I år händer något spännade för oss som är intresserade av mångspråkighet och litteratur från världen utanför Sverige (något som tyvärr får allt mindre uppmärksamhet av vår bokmarknad). 5 – 7 maj så arrangeras nämligen för första gången Botkyrka internationella bokmässa. Arrangemanget äger rum i Hallunda folkets hus och bland arrangörerna ingår bland annat Botkyrka bibliotek och ABF. Läs mera här.


Tobias Willstedt

Det osynliga skrämmer

Den här veckan samlas den nya riksdagen i Stockholm, och den alltid lika kloke Rolf Gustavsson i Svenska dagbladet har en bra förklaring på Sverigedemokraternas framgångar.
Många av de som röstat på SD i Skåne där han bor, är människor från små samhällen som aldrig sett en invandrare på närmare håll, utan bara läst om dom i kvällstidningarna. Kan det finnas främlingsfientlighet utan främlingar, undrar Gustavsson? Javisst, se på Norge.
Själv uppvuxen i Västerbotten kan jag dock konstatera att där är rädsla för främlingar (och för förändringar) ganska sällsynt. Länet är ett av de få i Sverige där SD inte fick (nästan) några röster alls. Man brukar förklara det med det västerbottniska ”frisinnet”, där frikyrkor som Missionsförbundet och EFS (med stor utlandsmission) alltid varit starka, och där liberala strömningar och nyfikenhet på nya möjligheter dominerat.
Stora förändringar skrämmer annars de flesta, och dit hör tanken på ett annat, mångkulturellt Sverige. Västerbotten är stort och glest befolkat, där har alltid funnits gott om plats för nybyggare. Så är det kanske inte längre i Skåne?
Många av de nya riksdagsledamöterna talar om att man nu måste ta upp den verbala kampen mot Sverige-
demokraterna, och syna den opportunistiska politiken i sömmarna. Klart är att vi börjar få ett annat, mer ”europeiskt” politiskt klimat i Sverige.
Och det är också en del av det nya, mångkulturella, moderna Sverige. Man kan inte sticka huvudet i busken och tro att det inte finns. Men att det inte är så farligt som media gör gällande, är något vi måste hjälpas åt att förklara för de som skräms av det.
Mats Myrstener
(Kanske borde man i Tomelilla pröva den danska idén att låta biblioteket ”låna ut en invandrare”? Läs om 85-åriga Gulli och 35-åriga hemtjänstarbetaren Sahra från Somalia, i SvD:s reportage från det skånska samhället, mitt i Änglamark.)

Apropå mångkultur…

… så hittade jag en tegelsten i vårt biblioteks hylla för begagnade böcker till salu. ”Agenda för mångkultur”, en programförklaring och kalendarium över 350 olika aktörers planerade aktiviteter under mångkulturåret 2006.
Den gavs ut som en SOU 2005:91, och är på imponerande 769 sidor.
Vore intressant att veta vad som hände sen? Hur mycket av det som föreslås i utredningen har den borgerliga regeringen genomfört eller åtminstone uppmärksammat under den gångna mandatperidoen?
Mats Myrstener