Kategoriarkiv: målsättning

Reflektera mera

Regionbibliotek Halland har gjort det igen, en gedigen mycket läsvärd projektrapport: Konsten att synliggöra bibliotek – ett halländskt projekt 2009 – 2010.  Genom en reflekterande och omfattande litteraturgenomgång benas många begrepp ut och trådar nystas upp och inspirerar till vidare läsning.

Själva projektets resultat sammanfattas med följande insikter:

”I Synliggörandeprojektet har vi rört oss från
• att vara ett marknadsföringsprojekt till ett projekt om bibliotek, användning och strategisk kommunikation
• att handla om marknadsföring till verksamhetsveckling
• att nå ut med ett budskap till att lyssna in omvärlden
• att söka hjälp från reklambyrå till en tilltro till egna lösningar
• ett tidsbegränsat projekt till en långsiktig kompetens- och verksamhetsutveckling
Nyckelord i projektet är delaktighet, kommunikation och samverkan. Bibliotekspersonalen är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för god verksamhet och kommunikation. Att personalen känner sig delaktig och engagerad är av avgörande betydelse för hur biblioteket uppfattas av omvärlden.”

Ladda ner eller beställ rapporten läs den i hela personalgruppen och gå vidare, reflektera och undersök, gräv där du står men gör det som en arkeolog inte en ackordsanställd bulldozer.

Men det största problemet, enligt min erfarenhet, är att tiden sällan finns att verkligen gå till botten och internt för sig själv synliggöra den egna verksamheten, vad gör vi, varför, för vem, hur och vad skulle vi kunna göra annorlunda och varför?

Som det är nu är bibliotekspersonalens arbetstid i princip nästan helt uppbunden av schemalagd tjänstgöring i ”yttre tjänst” och på den tid som finns kvar att disponera ska ”allt annat” göras, varför man ofta säger sig inte ha utrymme för fortbildning, möten eller annat som kan ge chans att gå vidare, att reflektera över det egna arbetet och hur det förhåller sig till bibliotekets uppdrag och mål.

Risken är att man inte lyfter blicken utan bara i rasande fart kör vidare mot avgrunden,marknadsanpassningen, med ökande utlånings- och besöksiffror som den ledstjärna som blinkar genom skygglapparna.

Bromsa in, höj blicken, sikta mot hela stjärnhimlen i stället!

Ingrid Atlestam

Mötesplats – kommentar till kommentarer

Visst behövs unga (fri)modiga kollegor, visst är det för mycket gnäll och för lite aktion ibland. Men vad som framförallt saknas, såväl bland yngre som äldre kollegor är ideologi, tankar och insikt kring varför man gör eller inte gör saker, vadan och varthän.
Om inte politikerna tar sitt ansvar och formulerar ett uppdrag så får man göra det som tjänstekvinna och se till att få det antaget av politiken. Detverkar som många bibliotekarier inte inser att biblioteken är, eller åtminstone ska vara en demokratiskt styrd institution i den meningen, att vi har röstat på politiker som ska ta ansvar för bibliotekspolitiken. Det är något annat än den nu härskande idén om kundtillfredställelse och efterfrågestyrning.
Risken är inte bara att man säljer smöret och tappar pengarna , utan att men inte ens har något barn att slänga ut med badvattnet!
Nu när ekonomin kärvar i kommunerna så gäller det att ha skarpa argument till försvar för biblioteken och gratisprincipen, inte luddiga formuleringar om mötesplats och ”köpa på efterfrågan”.

Ingrid Atlestam, bibliotekarie modell maj 68 och snart före detta.

Passerat mål?

Detta med ”att motverka kommersialismens negativa verkningar” är snart passé som kulturpolitiskt mål. Är det ett mål som någon uppnått eller rent av passerat? Dags för slutspurt, innan målet dras in. Men har du inte ens hunnit till Mångsbodarna så är det kört, bara att kliva av spåret.
Nu ska det satsas på kommersialismens positiva verkningar, sponsering. Hur ska det gå till när själva kommersen är konkursmässig?
Istället för att rädda banker och storföretag med krispaket, så att de någon gång i framtiden ska kunna sponsra kulturen – ge paketen direkt till kulturen, så att den kan skapa och handla och få igång hjul som inte släpper ut och förgiftar, utan släpper loss och förskönar!

Ingrid Atlestam

Mot nya djärva mål?

Nästan niohundra sidor. Men vad ska det hela gå ut på, vad är det man ska åstadkomma? Den frågan riskerar att drunkna i allt reviromstöpande som kulturutredningen hotar eller lockar med. Det verkar som organiserandet är viktigare än frågan om vad det hela ska vara bra för. Formen skymmer innehållet, men det kan ju bero på att innehållet förefaller något diffust och illa formulerat.

Förslaget till nya kulturpolitiska mål:

Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en.
Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.
Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för:

Att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel

Att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum

Att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas

Att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling

Att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas.

Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

Jaha, vad gör vi nu då? Hur skulle det påverka mitt dagliga arbete?
Lyckligtvis finns ett bör i sista meningen, så inget hindrar kommunen att bestämma sig för att hålla fast vid nuvarande mål eller skapa nya alldeles egna.

Ingrid Atlestam

Äntligen!

I årets första BBL har självaste generalsekreteraren tagit till orda och rett ut detta med folkbibliotekens innersta kärna, och detta på ett föredömligt sätt. Bästa artikeln i kvinnominne i BBL!
Det är i och för sig inget nytt som sägs, bara uppgraderat till nutid, men ack så välbehövligt. Redan Valfrid Palmgren sa det mesta kloka som finns att säga om folkbibliotekets samhällsuppdrag. Men det måste ständigt upprepas, för att motverka alla trendnissar och statistikterrorister som fått för sig att bibliotekets yttersta mål är allt åt alla genast, att biblioteket ska vara en gratis bokhandel eller nöjespalats.
Väntar med spänning på en fortsatt debatt!
Ingrid Atlestam