Kategori: läsvanor

Kategorier
feminism läsvanor populärkultur romantik

Apropå bästsäljare och kvinnor som läser

Stieg Larsson kan slänga sig i väggen, för enligt Wikipedia är William Shakespeare och Agatha Christie världens mest sålda författare. Idag intervjuas i Svenska dagbladet ett annat fenomen, romance-
författaren Nora Roberts, som på 25:e plats över de bäst sålda genom tiderna säljer ca 145 miljoner böcker om året.
Många har utkommit i långserien Harlequin, och en hel del finns också översatta av Bonniers. Därmed hamnar hon någonstans mellan det som förr kallades ”fin” och mindre fin litteratur.
Andra storsäljare av romantikböcker är Barbara Cartland, Danielle Steel, Jackie Collins, Janet Dailey (som stämts för plagiat av Roberts) och spanjorskan Corin Tellado.
Roberts själv, som också skrivit under pseudonymerna JD Robb och Sarah Hardesty, skäms inte alls för att hon skriver för kvinnor om romantik och kärlek. Definitionen för en romantikbok av det lättsmälta slaget är en ramberättelse om två människor som blir kära i varandra, och är ett drama som alltid slutar lyckligt.
Hon ger läsaren en dos verklighetsflykt, en dos som kanske får vederbörande att stå ut i vårt genom-
materialistiska och kommersialiserade och antifemi-
nistiska samhälle. Nästan alla läsare av romantikböcker är kvinnor, det är en enorm läsekrets av både fattiga och rika, och de enda män som dyker upp på romantikbok-
handeln i Boonsboro där Roberts bor, är en man som skjutsat sin fru.
Det är knappast vad kritikerna kallar för ”god litteratur”, men den anses ha fått ett lyft med genrer som chic lit. Den romantiska berättelsen kan kombineras i det oändliga med kriminalhistorier, science fiction, historia, läkare och advokater eller ren fantasy.
På biblioteken har sedan länge genrer som chiclit och romance släppts in. Och väl är väl det. Nora Roberts senaste bok på svenska heter Förföljd av det förflutna. Måhända finns den redan på ditt bibliotek?
Sedan läser jag också att allt fler kvinnor numera väljer att leva ensamma med ett barn, som man fått genom t.ex. inseminering. Behövs de okultiverade oläsande männen över huvud taget kan man fråga sig? Svaret är inte längre ett självsäkert ja. Världen vore nog t.ex. betydligt bättre om den styrdes av kvinnor, tror jag. Kvinnor som läser böcker om kärlek och romantik, och inte bara följer den manliga normen.
Mats Myrstener

Kategorier
läsvanor

Vi läser, fast på ett annat sätt

Hur står det till med svenskarnas läsande, frågar sig DN idag? Faktum är att vi inte riktigt vet. Bibliotekslånen har ju minskat under en tioårsperiod, bokhandeln säljer mindre böcker, men läser vi mindre för det? Nej, knappast. Men på ett annat sätt? Kanske.
2,7 miljoner besökte regelbundet ett folkbibliotek 2008, och lånade 58 miljoner böcker. Det är inga dåliga siffror. 80 procent av de tillfrågade säger sig i undersökningar ha läst en bok under det senaste året. Men läsning är naturligtvis en definitionsfråga. Kanske tolkar de tillfrågade det så att man läst i en bok det sista året. Vi läser på nätet, vi läser tidningar och tidskrifter vid frukostbordet och hos frisören, men en pappersbok från pärm till pärm?
Folkpartiet tycker som sagt läget är så allvarligt att en ny bokutredning bör tillsättas. Och visst är frågan intressant. Hur har våra läsvanor förändrats under de senaste tjugo åren? Det påverkar i högsta grad hur folkbiblioteken ska arbeta. Vi lär återkomma till frågan.
Mats Myrstener
se länken http://www.dn.se/dnbok/suddigt-lasande-1.1021866

Kategorier
biblioteksanvändning läsvanor

Goda och dåliga nyheter

”Svenskarna gillar sina bibliotek” konstaterar Svensk biblioteksförening i den beställda undersökningen som Lars Höglund och Eva Wahlström genomfört, och som nyss publicerats. Folkbiblioteken är den mest besökta kulturinstitutionen i Sverige, och trots att utlåningen gått ner (vilket kan bero bl.a. på låga bokpriser i bokhandeln) besöker 60 procent av svenskarna bibliotek minst en gång om året (80 procent har läst en bok det senaste året). Det är förhoppningsfullt höga siffror.
Någon motsättning mellan Internetanvändande och biblioteksbesök finns inte konstaterar författarna. Tvärtom, ger det ena det andra, verkar det som. Och fortfarande är den främsta orsaken till biblioteksbesök att man vill låna och läsa skönlitteratur.
85 procent av de tillfrågade menar att bibliotek är viktiga för ett modernt samhälle, en majoritet av svenskarna betalar också gärna skatt som går till ändamål som folkbibliotek. Något stöd för avgifter på bibliotek finns inte. Men det finns också skillnader. Socialdemokrater och moderater är underrepresenterade bland de som är intresserade av böcker och bibliotek. Liksom män generellt. Det är ett bekymmer.
Förtroendet för folkbibliotek, ”legitimiteten”, är stor, bara sjukvården har högre legitimitet. Däremot menar allt färre att bibliotekens service har blivit bättre. Det är en följd av kraftiga nedskärningar de senaste tjugo åren.
Mest goda nyheter alltså. Ändå kvarstår stora problem. Forskningsresultaten verkar inte nå fram till våra politiker, inte minst till de två största partierna. Några politiska poäng verkar inte kunna tas i kulturengagemang, i så fall ska det vara storvulna projekt som nytt stadsbibliotek eller ett nytt operahus. Det vardagliga arbetet på folkbiblioteket är närmast osynliggjort. Att få igång en fruktbar dialog med våra politiker borde därför prioriteras. Få dom att förstå hur viktigt biblioteksarbetet är för folkbildningen, demokratin, skolan och språkförståelsen.
Mats Myrstener

Kategorier
klassamhället Läs för mig pappa läsfrämjande läsvanor

Åter till ursprunget!

Senaste SOM-undersökningen, ”Skilda världar”, visar att det är arbetarklassens män som minskat sin biblioteksanvändning och läser allt mindre. Att få igång en diskussion om denna negativa utveckling och vad biblioteken skulle kunna göra för att vända trenden tycks svårt. Verkar inte som det är något som intresserar bibliotekariekåren. Det faktum att det var just för den gruppen som folkbiblioteken en gång startades tycks bortglömt.
Förhoppningsvis kan någon inspireras av uppsatsen ”En godnattsaga för demokratin?- En undersökning av ett läsfrämjande projekt i facklig regi” av Emma Larsson (BHS 2009:2)
Uppsatsen i fulltext: http://bada.hb.se/bitstream/2320/4646/1/09-2.pdf
Ingrid Atlestam