Kategoriarkiv: Kurdistan

Kurdiska biblioteket i ständig kris

Kurdiska biblioteket har funnits i Stockholm sedan 1997 och har idag unika samlingar av kurdisk litteratur och andra kulturyttringar. Men biblioteket kämpar med bristande stöd och resursproblem. Kurdernas historia i Sverige är inte tillräckligt lång för att de ska räknas som en nationell minoritet och omfattas därför inte av KB:s nya uppdrag som gäller de nationella minoriteternas bibliotek. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket. 

Text: Annsofi Lindberg

Newzad Hirori. Foto: Kurdiska biblioteket

Kurderna är en av de största invandrargrupperna i Sverige, ca 100 000 individer, och de har också en historiskt lång period av exil invävd i sin kulturella identitet. Viljan att uttrycka sig i tal och skrift på det egna språket har därför alltid varit stark. I Turkiet har den kurdiska identiteten och språket i princip varit förbjudna fram till idag. Fortfarande ses den kurdiska kulturen med misstänksamma ögon av de turkiska myndigheterna. I Irak har förhållandena varit något mer gynnsamma med ett visst självstyre och med möjlighet att publicera sig på det egna språket. 

Kurdiska biblioteket i Stockholm invigdes den 10 oktober 1997 och fyller alltså 25 år 2022. När biblioteket började sin verksamhet var det placerat på Skeppsholmen i den byggnad som kallas Mindepartementet. Idag är det Kungliga Konsthögskolan som hyr lokalen av Statens fastighetsverk. Efter renoveringen av lokalen på Skeppsholmen 2008 blev hyran betydligt högre och biblioteket flyttade därför till den nuvarande adressen i Alvik efter att ha mellanlandat en kortare period i Sundbyberg. 

Biblioteket startades som ett projekt

Biblioteket startades som ett projekt av författaren och läraren Nedim Dagdeviren som då även var styrelseledamot i Sveriges författarfond. Biblioteket fick till en början ett större ekonomiskt bidrag från stiftelsen Framtidens kultur och erhöll även ekonomiskt stöd från Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Statens kulturråd samt sponsrades av Svensk biblioteksförening. Idag är de ekonomiska förutsättningarna för att driva Kurdiska biblioteket betydligt kärvare. Det är ingen överdrift att påstå att bibliotekets framtid hänger på en mer skör tråd än någonsin under dess 24-åriga historia. Bibliotekets styrelse funderar därför på att försöka hitta en billigare lokal.

Det är ingen överdrift att påstå att bibliotekets framtid hänger på en mer skör tråd än någonsin under dess 24-åriga historia.

Enligt bibliotekets stadgar ska det finnas en representant från Svensk biblioteksförening i styrelsen, men ännu har man inte hittat någon som vill vara delaktig. 

För några år sedan, i samband med att Internationella biblioteket flyttade från Stadsbiblioteket vid Odenplan till filialen på Kungsholmen, föreslog den dåvarande chefen Krister Hansson att Newzad Hirori, som idag är Kurdiska bibliotekets chef, skulle katalogisera en del av SSB:s kurdiska litteratur. Efter att beståndet på Internationella biblioteket gallrats inför flytten skänktes c:a 5–6 kartonger med kurdisk litteratur till Kurdiska biblioteket.   

Ekonomin är i dagsläget mycket ansträngd för biblioteket. 2019–2020 gick Newzad Hirori som enda anställd ner till 50 %. 2021 arbetar han 40 %, allt för att försöka klara ekonomin.

I år kommer biblioteket inte att få något bidrag från Stockholms stad. Verksamhetsbidraget från Kulturrådet på 450 000 är i sin tur beroende av om biblioteket erhåller ekonomiskt stöd från Stockholms stad. Läget ser därför mörkt ut. Kulturrådsbidraget räcker bara till hyran av lokalen i Medborgarhuset i Alvik.

Samarbete med kurder? 

På frågan om det inte finns någon annan kurdisk organisation, exempelvis Kurdiska riksförbundet eller andra kurdiska institutioner som kan samarbeta eller ställa sig bakom biblioteket visar det sig vara komplicerat. Bibliotek med liknande syfte och funktion som det kurdiska fungerar annorlunda. Här kan nämnas Judiska biblioteket som har stöd av judiska församlingen eller Finlandsinstitutets bibliotek som är en del av institutet. Tanken på samarbete med andra kurdiska föreningar har än så länge varit svår att genomföra, liksom försök att dela lokalen med andra kurdiska organisationer trots att ett samarbete skulle spara pengar. 

Inget stöd från Kungliga biblioteket

För att få ett mer kontinuerligt ekonomiskt stöd från staten och KB är det avgörande att biblioteksverksamheten kan kopplas till en nationell minoritet. För att definieras som en sådan i Sverige krävs långvariga historiska band med landet. Samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar som har en historia före 1900 räknas därför som nationella minoriteter. Visserligen är kurderna en av landets största invandrargrupper med cirka 100 000 personer, men deras historia inte är tillräckligt lång för att räknas till kategorin nationell minoritet. KB:s nu planerade satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek kommer alltså inte vara något som stödjer Kurdiska bibliotekets verksamhet. Det förefaller mig konstigt att Kungliga biblioteket inte kan ge bidrag till ett redan fungerande bibliotek för en stor språklig minoritet, som finns tillgängligt i Stockholm och som dessutom innehåller unika samlingar. 

Det förefaller mig konstigt att Kungliga biblioteket inte kan ge bidrag till ett redan fungerande bibliotek för en stor språklig minoritet, som finns tillgängligt i Stockholm och som dessutom innehåller unika samlingar.

En annan sida av problematiken är också att många exilkurder ser vikten av att biblioteket finns, ser symbolvärdet i det, men kunskapen om hur en fungerande biblioteksverksamhet kan drivas ekonomiskt saknas ofta, enligt Newzad Hirori. Kurdiska biblioteket har inte köpt in några böcker sedan 2013, däremot får det ofta gåvor så samlingarna expanderar hela tiden, men problemet är främst att det inte kommer in så mycket aktuell litteratur. Böcker blir ofta stående i magasin eftersom ingen bibliotekarie hinner katalogisera. Idag har man bara två volontärer till hjälp.

Digitalisering och katalog

Biblioteket registrerar i Libris och som lokal katalog används Koha. 10 000 titlar är registrerade i Libris, dock ej de många tidskrifterna. Musiksamlingen finns heller inte katalogiserad. Newzad berättar också att det funnits planer på en gemensam internationell katalog över kurdisk litteratur globalt. Kurdiska akademien i Erbil i irakiska Kurdistan var intresserad men även i detta fall saknades resurser för att driva projektet. 

Ett flertal kända kurdiska TV- och mediabolag har under årens lopp spelat in och rapporterat om Kurdiska bibliotekets verksamhet och aktiviteter i Stockholm. Man har sagoläsning för barn varje lördag och den stora lokalen kan användas för föredrag och samkväm, vilket också hänt. I den bästa av världar skulle Kurdiska biblioteket i Stockholm kunna vara ett kunskapscentrum för alla kurder i Sverige. Så är det tyvärr inte än. Avslutningsvis menar Newzad Hirori att det är viktigt att hela tiden aktualisera bibliotekets verksamhet, inte minst digitalt, vilket man jobbar på. 

Forskningsbibliotek eller folkbibliotek?

Det är svårt att peka på vilken bibliotekskategori som kurdiska biblioteket tillhör? I Kurdistan finns inga vattentäta gränser mellan olika bibliotekskategorier. Är man ett special/forskningsbibliotek eller ett folkbibliotek? Eller båda delarna? Kanske ligger källan till problemen också här? Man kan ju inte vara allt på en gång? I Sverige är det viktigt att vara kategoriserad.

En framtida uppgift skulle kunna vara som ett kurdiskt arkiv, att samla fakta och kunskap om kurdernas liv i Sverige. Man kan väl tycka att Stockholms stad skulle ha råd att stötta det unika Kurdiska biblioteket i ett sådant viktigt arbete?

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Solidaritet med Rojava

För någon dag sedan invaderade Turkiet den del av Syrien som idag är en autonom kurdisk region. Vad kan du göra för att förhindra invasionen och hjälpa folket i Rojava?

Hämtat från Rojavakommiteerna:

Ringa den Turkiska ambassaden i Stockholm: ställ frågor, uttryck oro och kräv att invasionen stoppas
08-23084041 / 08-6672960 / 073-5900205

Maila Utrikesdepartementet och kräva konkreta handlingar från utrikesminister Ann Linde. Sverige bör likt Finland stoppa vår vapenexport till Turkiet.
utrikesdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Ringa den amerikanska ambassaden och kräva att de står upp för sina kurdiska allierade och förhindrar ett folkmord:
08-7835300

Kontakta den ryska ambassaden i Stockholm och kräva att de förhindrar ett folkmord i Rojava:
08-130441 / info.consrust@telia.com

Kontakta din närmsta tidning och be dem att informera om situationen i Rojava

Delta i din lokala stödmanifestation för Rojava. För aktuell tid, datum och plats runtom i landet, se här eller här

Donera till den kurdiska röda halvmånen som verkar humanitärt på plats i Rojava:
Swish 1231790476 / Plusgiro 228676-3

Donera till Rojavakommittéerna som verkar i Sverige till stöd för Rojava:
Swish 1236273981

Tobias Willstedt

En kväll på Kurdiska biblioteket

Riksdagsledamoten Fredrik Malm (fp) är medlem i Utrikesutskottet och en av hans specialiteter är frågor kring Kurdistan och dess historia. För några dagar sedan höll han ett spännande föredrag om judar i Kurdistan på Kurdiska Biblioteket i Stockholm. Lokalen var fylld till sista plats, ämnet är både lockande och lite udda. Kanske är det inte så många som känner till att en minoritet av judar levt i olika delar av Kurdistan i cirka 2500 år. Dessa judar är en av Israels tio försvunna stammar som enligt Bibeln fördes bort från Palestina av assyrierna under 700-talet f.Kr. Enligt Moseböckerna var det så att när israeliterna hade erövrat Kanaans land delades det upp i tolv delar eller stammar varav tio räknas till de försvunna. En annan grupp bland dessa är de etiopiska judarna.

Det finns något gemensamt i myter och sagor som knyter samman judisk och kurdisk historia som utspelas ofta på biblisk mark. Exempelvis lär Noaks ark ha strandat på toppen av berget Ararat, i turkiska Kurdistan.  I dag finns platsen inom en turkisk militär skyddszon så ingen arkeologisk expedition har vetenskapligt kunna undersöka hur det egentligen hänger ihop med den saken.

Fredrik Malm pekade i sin föreläsning på hur vi dag kan lära oss mycket av kurdernas och judarnas gemensamma historia. Han talade om hur integrering, assimilering och att leva i samförstånd under lång tid trots att etnicitet och religion är olika verkar ha fungerat relativt oproblematiskt för dessa grupper. Under alla 2500 år de levde tillsammans i Kaukasus finns inga belägg för större strider eller pogromer. Detta trots att en rad olika krigiska furstar som babylonier, assyrier och inte minst den mongoliske härskaren Djingis Khan i omgångar härjade och erövrade i dessa trakter. Trots allt detta hade judarna i Kurdistan en slags dubbel identitet i det att de var kurdiska judar, det fans ingen tydlig uppdelning i vi och dem, de var och betraktade sig helt enkelt som en naturlig del i det kurdiska samhället.

Den stora gruppen judar fanns främst i det irakiska Kurdistan men 1951 ändrades allt hastigt då de uppmanades att flytta till den nya staten Israel. 125 000 judar begav sig iväg mer eller mindre frivilligt till stora miljonprogram som i all hast byggdes upp i det nya landet Israel, sedan palestinierna fördrivits. Men snart kom många av dem tillsammans med de etiopiska judarna att känna sig som en andra klassens medborgare i landet då många var lågutbildade och kom från mycket enkla förhållanden och hade svårt att hävda sig mot exempelvis de europeiska judarna där flertalet var välutbildade och intellektuella.

Kurder liksom judar och romer är minoritetsfolk som under långa perioder i historien inte haft direkt egna territorier eller land. De har ständigt fått flytta eller anpassa sig till skilda förhållanden och platser. De främlingsfientliga politiska strömningar som idag växer och frodas i världen ser delvis fortfarande dessa grupper som ett problem och inte som en tillgång som berikar kulturliv och traditioner.

Kurdiska Biblioteket i Stockholm har på flera sätt en speciell roll i det sammanhanget. I ett internationellt perspektiv är det unikt med sina samlingar och sin speciella litteratur men också öppenheten inför nya tankar med en programverksamhet som visar på kvalitet och bredd gör det värt att besöka. Det som nämnts här motiverar mer än väl att Kurdiska Biblioteket bör ges ett permanent statligt stöd som garanterar dess fortlevnad och utveckling på längre sikt. Den kurdiska kulturen har därmed fått ett extra hemland – i Sverige.

Annsofi Lindberg (bild: http://www.commons.wikimedia.org)

Image