Category Archives: Kurdiska biblioteket

Kurdiska Biblioteket fyller år – Stötta Kurdiska Biblioteket

Kurdiska biblioteketKurdiska Biblioteket fyller 20 år men firar kanske sin sista födelsedag.

Kurdiska Biblioteket ligger i Alvik i Stockholm. Biblioteket är en politiskt och religiöst obunden institution som verkar för att tillgängliggöra det kurdiska kulturarvet till alla.

Det material som Kurdiska Biblioteket samlar omfattar alla trycka verk författade av kurder eller om kurder och Kurdistan. I dess samlingar finns äldre unika dokument såväl som nyutkommen litteratur om kurder, både på kurdiska och andra språk.

De senaste åren har biblioteket kämpat för att få det att gå ihop, och man har fått be omvärlden om ekonomiskt stöd flera gånger. Tisdag 10 oktober fyller biblioteket 20 år, och man uttrycker farhågan att det kommer att bli bibliotekets sista födelsedag eftersom läget fortfarande är så kritiskt.

För att fira 20-årsdagen ställer Kurdiska Biblioteket till med fest och öppnar sina dörrar för alla intresserade. Passa på att besöka biblioteket, och se till att stötta dem ekonomiskt så att de kan fortsätta sin verksamhet.

Länkar:

Kurdiska biblioteket fyller 20 år – samtalskväll

Stöd Kurdiska Biblioteket ekonomiskt (se info på hemsida)

Om Kurdiska Biblioteket

Tobias Willstedt

En kväll på Kurdiska biblioteket

Riksdagsledamoten Fredrik Malm (fp) är medlem i Utrikesutskottet och en av hans specialiteter är frågor kring Kurdistan och dess historia. För några dagar sedan höll han ett spännande föredrag om judar i Kurdistan på Kurdiska Biblioteket i Stockholm. Lokalen var fylld till sista plats, ämnet är både lockande och lite udda. Kanske är det inte så många som känner till att en minoritet av judar levt i olika delar av Kurdistan i cirka 2500 år. Dessa judar är en av Israels tio försvunna stammar som enligt Bibeln fördes bort från Palestina av assyrierna under 700-talet f.Kr. Enligt Moseböckerna var det så att när israeliterna hade erövrat Kanaans land delades det upp i tolv delar eller stammar varav tio räknas till de försvunna. En annan grupp bland dessa är de etiopiska judarna.

Det finns något gemensamt i myter och sagor som knyter samman judisk och kurdisk historia som utspelas ofta på biblisk mark. Exempelvis lär Noaks ark ha strandat på toppen av berget Ararat, i turkiska Kurdistan.  I dag finns platsen inom en turkisk militär skyddszon så ingen arkeologisk expedition har vetenskapligt kunna undersöka hur det egentligen hänger ihop med den saken.

Fredrik Malm pekade i sin föreläsning på hur vi dag kan lära oss mycket av kurdernas och judarnas gemensamma historia. Han talade om hur integrering, assimilering och att leva i samförstånd under lång tid trots att etnicitet och religion är olika verkar ha fungerat relativt oproblematiskt för dessa grupper. Under alla 2500 år de levde tillsammans i Kaukasus finns inga belägg för större strider eller pogromer. Detta trots att en rad olika krigiska furstar som babylonier, assyrier och inte minst den mongoliske härskaren Djingis Khan i omgångar härjade och erövrade i dessa trakter. Trots allt detta hade judarna i Kurdistan en slags dubbel identitet i det att de var kurdiska judar, det fans ingen tydlig uppdelning i vi och dem, de var och betraktade sig helt enkelt som en naturlig del i det kurdiska samhället.

Den stora gruppen judar fanns främst i det irakiska Kurdistan men 1951 ändrades allt hastigt då de uppmanades att flytta till den nya staten Israel. 125 000 judar begav sig iväg mer eller mindre frivilligt till stora miljonprogram som i all hast byggdes upp i det nya landet Israel, sedan palestinierna fördrivits. Men snart kom många av dem tillsammans med de etiopiska judarna att känna sig som en andra klassens medborgare i landet då många var lågutbildade och kom från mycket enkla förhållanden och hade svårt att hävda sig mot exempelvis de europeiska judarna där flertalet var välutbildade och intellektuella.

Kurder liksom judar och romer är minoritetsfolk som under långa perioder i historien inte haft direkt egna territorier eller land. De har ständigt fått flytta eller anpassa sig till skilda förhållanden och platser. De främlingsfientliga politiska strömningar som idag växer och frodas i världen ser delvis fortfarande dessa grupper som ett problem och inte som en tillgång som berikar kulturliv och traditioner.

Kurdiska Biblioteket i Stockholm har på flera sätt en speciell roll i det sammanhanget. I ett internationellt perspektiv är det unikt med sina samlingar och sin speciella litteratur men också öppenheten inför nya tankar med en programverksamhet som visar på kvalitet och bredd gör det värt att besöka. Det som nämnts här motiverar mer än väl att Kurdiska Biblioteket bör ges ett permanent statligt stöd som garanterar dess fortlevnad och utveckling på längre sikt. Den kurdiska kulturen har därmed fått ett extra hemland – i Sverige.

Annsofi Lindberg (bild: http://www.commons.wikimedia.org)

Image

Kurdiska bibliotekets stödgala

Kurdiska biblioteket, grundat 1997 i Stockholm, samlar kurdisk litteratur från hela världen och har också en stor verksamhet på Internet. Biblioteket har haft ekonomiska problem beroende inte minst på den borgerliga majoriteten som dragit ner både bibliotekets statliga och kommunala bidrag. Nu ordnar man en stödgala på lördag i Hallonbergen, en förort till Stockholm. Stöd deras unika verksamhet du också!
(klicka på bilden så blir den större)