Kategoriarkiv: kulturfrågor

Ny rapport: Utbildning spelar stor roll för biblioteksanvändandet

Omslag Kulturvanor i Sverige 1989-2018Myndigheten för kulturanalys undersöker återkommande i ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet i vilken utsträckning befolkningen i Sverige utövar och tar del av olika former av kultur. Tidigare rapporter från Kulturanalys visar att den svenska befolkningen är kulturaktiv, men kulturaktiviteten varierar mellan olika aktiviteter och mellan olika grupper i befolkningen. Årets rapport, Kulturvanor i Sverige 1989–2018, bekräftar denna bild.

Angående bokläsandet så kan man se att det håller sig på samma nivå med vissa variationer, medan biblioteksbesöken långsamt gått ner sen toppmätningen 2001 (Rapporten verkar inte inkludera digitala besök på biblioteken).

  • 83% av deltagarna i undersökningen har läst en bok de senaste 12 månaderna
  • 34% av deltagarna i undersökningen har läst en ljudbok/talbok de senaste 12 månaderna (detta har stigit kraftigt)
  • 53% av deltagarna i undersökningen har besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna (2001 var siffran 69%).

Yngre är generellt sett mer kulturaktiva än äldre, med vissa undantag, bland annat bokläsning en gång i veckan vilket blir vanligare ju äldre personerna blir.

Vad gäller biblioteksbesök så besöker de som bor i landsbygd sina bibliotek mer sällan än de som bor i tätort, och störst andel biblioteksbesökare finns i Stockholm/Göteborg/Malmö. Större andel kvinnor än män besöker biblioteken, och yngre är mer aktiva biblioteksbesökare än äldre.

Tittar vi närmare på användarnas hushållsinkomst ser vi också att det spelar roll för vilka som besöker biblioteken, men ännu större skillnad verkar det vara vad gäller utbildning – gapet mellan lågutbildade och högutbildade är stort.

Sverker Härd, Kulturanalys myndighetschef, betonar också hur hälsa och livstillfredsställelse samspelar med delaktighet i kulturlivet:

–Årets rapport bekräftar kulturvanornas stabilitet och starka koppling till faktorer som utbildning och inkomst. Men vi ser nu också att individers hälsa och livstillfredsställelse har betydelse för delaktigheten i kulturlivet. Det här är frågor som behöver belysas och uppmärksammas till stöd för såväl kulturpolitik som folkhälsopolitik

Läs mer

Tobias Willstedt

Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

lafe-swedish-orangeMyndigheten för kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport undersöker de vad barn och unga gör på fritiden.  Rapporten visar bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Idag presenterade myndigheten kulturanalys sin rapport Barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten sägs vara den största undersökningen av barns och ungas kulturvanor på många år i Sverige.

Det framgår att bakgrundsfaktorer spelar stor roll i om man är biblioteksbesökare och hur man använder bibliotekens tjänster.  Bland annat visar rapporten att barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund:

Flickor i både årskurs 5 och årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tenderade att besöka bibliotek mer än pojkar. Föräldrarnas utbildning påverkade biblioteksbesöken, där barn och unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare besökte biblioteken än de med kortare utbildning. Även barn och unga med utländsk bakgrund besökte biblioteken i högre utsträckning än de barn och unga med svensk bakgrund och här var skillnaderna så stora som 28 procentenheter i den äldre gruppen.

Vilka aktiviteter barn och unga oftast gör när de besöker biblioteken varierade, utöver ålder, även mellan könen. Flickorna i årskurs 5 besökte oftare biblioteken för att läsa och låna böcker än pojkarna, medan pojkarna oftare lånade dator än flickorna. Vad man brukar göra vid biblioteksbesöken påverkades av föräldrars utbildningsnivå såtillvida att de med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare lånade böcker vid biblioteksbesöken. De med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning använde dator i högre utsträckning i gengäld. För barnen i årskurs 5 fanns en tydlig skillnad för utländsk bakgrund, där de med svensk bakgrund oftare lånade böcker på biblioteken än de med utländsk bakgrund, medan de med utländsk bakgrund i högre grad läste böcker, lånade musik eller film samt använde datorn på biblioteken.

Könsskillnaderna i aktiviteter på biblioteken för årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 följde samma mönster som för årskurs 5, med det tillägget att flickor i högre utsträckning pluggade på biblioteken. Föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund påverkade även här som för barn i årskurs 5, men med tillägget att en högre andel i den äldre gruppen (40 procent), med föräldrar med högskoleutbildning uppgav att de besöker biblioteken för att plugga, i jämförelse med de med föräldrar med förgymnasial eller gymnasialutbildning (28 procent).

Länkar:

Ny rapport: Vad gör barn och unga på fritiden?

Barns och ungas kulturaktiviteter

Tobias Willstedt