Tidskriften Glänta skriver om bibliotekens sätt att katalogisera böcker, SAB och Dewey. Hela inledningsartikeln av Victoria Fareld och Patricia Lorenzoni finns att läsa på nätet:
http://glanta.org/?page_id=33&viewArt=1567
Kategorier
Kategori: klassificering
Kategorier
Tankar om Dewey
Jag har tvingats börja klassificera i Dewey, inte utan vissa problem. Ett katalogiserings- och klassifikationssystem från 1800-talet, konstruerat för amerikanska forskningsbibliotek. Det märks dessvärre.
Det är uppbyggt i tiotal, grundschemat går från 0-9, alltså tio huvudavdelningar, varken mer eller mindre. Det ger vissa komiska konsekvenser, så har t.ex. sport och idrott (R) hamnat tillsammans med konst och musik (”The Arts” avd. 700). Avd. 900 är också kompakt, här ryms geografi, historia, biografi och arkeologi. Liksom avd. 300 (”Social sciences”) som innefattar utbildning, statskunskap, sociologi, statistik, ekonomi och handel, etnologi och juridik. Här återfinns t.ex. ”homosexualitet” under rubriken 360 (”social problems and services”).
Likheter med SAB finns visst, t.ex. har både religion och filosofi helt egna stora avdelningar. En fördel med Dewey är dock att skönlitteratur och litteraturhistoria inte uppdelas som i SAB. Det hade Ivar Lo-Johansson gillat (som klagade på att hans böcker inte alla stod på samma ställe i biblioteket).
Jag letade efter Dewey-signum för ”Folkparker” (Ohm) men där tog det stopp. Om de svenska folkbiblioteken ska kunna använda sig av Dewey återstår att se. Som tur är finns det ju fortfarande ämnesord (än så länge också på svenska).
För den som vill kolla: länken till SAB:s ”Svenska ämnesord”
http://www.kb.se/katalogisering/Svenska-amnesord/
och för konvertering till Dewey-signa:
http://export.libris.kb.se/DS/
Mats Myrstener
KB har bestämt sig för Dewey och SB rekommenderar resten av biblioteksvärlden att följa denna globaliseringstrend. Först säljer man BTJ och nu vill man inte längre förvalta klassifikationssystemet, så det är verkligen hög tid för en nationell bibliotekspolitik med en stark central myndighet.
Varje sätt att kategorisera världen och ettikettera all kunskap, alla upplevelser och fenomen speglar givetvis en världsbild, en ideologi, ett sätt att tolka. Som så riktigt påpekas i SBs lilla utredning om för- och nackdelar med övergång till Dewey så är det en amerikansk världsbild man beslutat att övergå till.
Några större fördelar för folkbiblioteken ser man inte, utan det är väl bara att ta skeden, eller snarare knubben, i vacker hand och plita dit siffrorna så småningom.
Det gick rätt trögt att en gång införa SABsystemet, den sista filialchef som vägrade i Göteborg hotades bli fråntagen sin tjänst och då gav hon sig, men vi är ju mycket mer förändringsbenägna nu!
Ingrid Atlestam
BiS 