Kategoriarkiv: klassamhället

Allt genast, men mest där det behövs bäst

Som redan flera kollegor påpekat på BIBLIST är detta med personallösa bibliotek inget nytt, det finns sedan länge på många håll där de sociala och geografiska förutsättningarna för att det ska ”funka” finns.
Det nya med Veberödsvarianten är snarare att det inte är så öppet utan att man satt en rejält hög tröskel i form av teknik och kontroll för den som vill in. Alltså mer inveckling än utveckling. För att överskrida denna barriär krävs en god portion socialt och kulturellt kapital, att man bor i ett område där detta överhuvudtaget är möjligt. Alltså mer till dem som redan har, som så ofta nuförtiden, en felprioritering från bibliotekets sida.
Hellre ett personalfullt vidöppet bibliotek i förorten (som Bergsjön, Hammarkullen, Rosengård, Fittja…….) än tio personallösa i förstaden.
Men precis som med ”gammelmedia” contra ”nya media” så är det ingen principiell utan ”bara” ekonomisk motsättning, det vill säga fördelningspolitisk, en fråga om prioritering, om folkbibliotekets uppdrag.
Om kassakistan var överfull så skulle givetvis alla bibliotek erbjuda ytterligare ”öppet” med Veberödsvarianten, men dit är vi inte på väg med nuvarande politik och därför är det av nöden att folkbiblioteken håller fast vid sitt uppdrag att överbrygga kunskaps- och informations klyftor, inte att öka dem. Var är analysen av de ”nya” koncepten i Lund och Malmö utifrån det uppdraget?

Ingrid Atlestam

Förstatliga folkbiblioteken?

Rubriken är Marianne Steinsaphirs på hennes ledare i senaste Ordfront magasin (nr 5/09). Marianne, som tidigare varit redaktör för BBL, ställer frågan om förstatligande utifrån bland annat Malmödebatten och hotet om nedläggning av Hammarkullens bibliotek.
BiS har genom åren föreslagit olika former av förstatligande, just för att garantera ”fri och jämlik tillgång”. Politiskt är det inte läge för detta just nu, inte heller efter ett eventuellt regeringsskifte, nu när sossarna klampar på högerut med Bill och Bull i släptåg. Men undrens tid är väl inte förbi, kanske förnuftet hinner ifatt politiken på upploppet då det gäller KBs nya uppdrag!

Ingrid Atlestam

Äntligen klasskamp!

I sin ledare i senaste BBL (nr 8 2009) manar Henriette Zorn till klasskamp. Hon kräver att bibliotekariekåren ska ställa sig på barrikaderna och ta tag i problemet att folkbiblioteken inte når och inte prioriterar de grupper de i första hand är till för, som ger legitimitet, nämlgen arbetarklassen och då framför allt männen. BiS har såväl i tidskriften bis som i denna blogg envist hävdat att folkbiblioteken riskerar att hamna på fel sida nu när klyftorna växer. BiS hälsar BBL välkommen i kampen för det rättvisa biblioteket.

Ingrid Atlestam

Gallrade böcker i Malmö

Debatten om Malmö stadsbiblioteks storgallring för att få plats med en restaurang och en författarscen i biblioteket går vidare med frenesi. Följ debatten på Biblist, här är två av inläggen från SvR:s kulturredaktion:
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3116756 (Marianne Steinsaphir, Ordfront, tidigare redaktör BBL, som bl.a. talar utifrån klassperspektivet och bibliotekens betydelse för s.k. ”klassresor”), och
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3121868 (Bengt Göransson, fd kulturminister, som bl.a. kritiserar Dieselverkstaden i Nackas alltför ”kravlösa” verksamhet utifrån ett folkbildarperspektiv).
Läs också Per Svenssons inlägg om Malmö stadsbibliotek:
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article551225/Viva-Las-Vegas.html

Det nya klassamhället

Alltid lika aktuella och underhållande Debatt på TV med Janne Josefsson tog upp ungdomsarbetslösheten. Sverige ligger här i botten (eller toppen, hur man ser det) inom EU, påpekades det. I invandrartäta stockholmsförorten Husby t.ex., runt fyrtio procent.
Ordet ”klassamhälle” nämndes, men annars är det ett sånt där ord som verkar bannlyst. Varken socialdemokrater eller ”nya arbetarpartiet” vill tala högt om det. I den socialdemokratiska historieskrivningen (se t.ex. Åsa Linderborgs avhandling) heter det tvärtom att klassamhället byggdes bort av socialdemokraterna på 1970-talet. Men det var ju ett tag sen.
Det är framförallt våra ”nysvenskar” som blivit den nya arbetarklassen. Arbetslösa, fattigpensionärer, ensamstående mammor, långtidssjuka, och inte minst ungdomar tillhör ekonomiskt socialgrupp tre, den som politikerna helst vill glömma. Ändå talar alliansen så varmt om ”välfärdssamhället”. Men man har uppenbarligen glömt vad ordet en gång betydde.
Josefsson frågade de inbjudna politikerna varför de arbetslösa ungdomarna inte får jobb inom äldreomsorgen, där personalbristen är skriande? Svaret talade sitt tydliga språk. Den politiska viljan saknas.
Begreppet 2/3-samhälle kommer allt närmare. Och behovet av bibliotek som stöd för utbildning och fritidsläsning är snart lika stort som det var på 1930-talet. Fast då insåg man problemet och storsatsade. Nästa alla svenska städer fick nya eller utbyggda folkbibliotek, låt vara från ett svagt utgångsläge. (Bara 36 procent av de lågutbildade angav att de besökte biblioteket i Svensk biblioteksförenings rapport, se tidigare blogginlägg.)
Vi saknar fortfarande ett samlat grepp på problemområdet, en nationell folkbibliotekspolitik.
Mats Myrstener