Kategoriarkiv: islamofobi

Missuppfattningar och lögner om invandringen

Jag läser i Dagens etc (26/1) om överdrifter och missuppfattningar vad gäller invandringen i Västeuropa. I Storbritannien tror de tillfrågade i en undersökning i oktober att landet består av 24 procent invandrare. Rätt siffra ska vara 13 procent. Andelen muslimer (2010) tror man är 21 procent när den är fem.

Samma missuppfattningar finns i alla EU-länder. I Storbritannien sprider tabloid-tidningar som The Sun ständigt missvisande uppgifter, t.ex. om tonårsgraviditeter, arbetslöshet (s.k. ”arbetssökande”) och kriminalitet. Belägg för detta hittar man i en ny bok av Owen Jones, The Establishment, som visar hur den politiska eliten oavsett partifärg vuxit samman med kvällstidningarnas sensationsjournalistik.

En forskare kommenterar för Dagens etc: ”Medier accepterar de ramar som högerextrema sätter genom sin skrämselpropaganda och går inte utanför dem. Stereotyper förmedlas ofta på ett aggressivt sätt och det finns t.ex. inget sådant som den ”muslimska befolkningen”. Man sammanklumpar alla muslimer och blandar ihop religion och kultur”.

Den invandrarfientliga organisationen Pegida i Tyskland har ansökt om att få demonstrera i Malmö. Det låter som upplagt för bråk? Men dagens etc:s krönikör Nabila Abdul Fattah tycker sig ändå se ”ljus i mörkret”. I många länder inom EU börjar man inse det allvarliga i situationen och att det nu gäller att ”stå upp mot hatet”.

Mats Myrstener

 

En fråga om yttrandefrihet?

Jag kan inte hjälpa att jag återkommer till ämnet – men vad ger en konstnär som Lars Vilks ”rätten att kränka” 1,5 miljarder muslimer? (som Åsa Linderborg skriver i dagens Aftonblad, hon skriver att Vilks som konstnär har ”rätten att kränka”, men inte ”skyldigheten”.)
Vad ger överhuvud taget någon människa rätten att kränka en annan? Och det måste väl också innefatta religionsutövare och konstnärer?
Att vi i Sverige inte längre är särskilt religiösa ger oss väl inte heller rätten att kränka människor som har en annan, och betydligt starkare, tro?
Nu är det ju inte ”muhammedanerna” som Vilks kränkt med sina plumpa PR-mässiga utspel, utan ”islam som religion” säger någon? Men den som är något så när religionshistoriskt bevandrad vet att inom många religioner skiljer man inte på detta: individen, tron och kyrkan är ett. Och Muhammed är väl hela islams profet, inte bara fundamentalisternas?
Att driva med religioner är ett gammalt fenomen, inte minst i Sverige, det har judar, katoliker, hinduer, kristna och frikyrkopastorer av alla chatteringar ständigt blivit utsatta för – i yttrandefrihetens namn.
Jag har aldrig tyckt att den sortens skämt varit särskilt roliga (frånsett kanske slutscenen i Life of Brian med refrängen ”Always look at the bright side of life”). Oftast är det bara ett sätt att inhösta billiga och tarvliga poäng. Nu försvarar samtliga kulturchefer på våra stora tidningar Vilks islamofobi – i ”yttrandefrihetens namn”. Sitt största stöd har han hos andra islamofober, i Danmark och i Holland, där han nu ska få göra en stor skulptur enligt tidningarna.
Men handen på hjärtat: hur många bibliotekarier skulle ställa sig upp och släppa in en islamofobisk utställning av Lars Vilks i biblioteket – i yttrandefrihetens namn? Och inte skylla på ”hotbild”, ”trångt om plats” osv. utan rakryggat stå upp och med glädje öppna bibliotekets dörrar – för rondellhundar och homosexuella män som kopulerar iförda Muhammed-masker – i yttrandefrihetens namn?
Mats Myrstener
http://www.aftonbladet.se/kultur/article7116752.ab