Kategorier
bibliotek demokrati Internet nyheter

Bibliotek, internet och demokrati

Nyligen publicerades undersökningen Bibliotek, internet och demokrati om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om allmänhetens inställning till och kunskap om digitala områden som berör sociala medier, integritet och säkerhet på internet. Även allmänhetens syn på tidningar och villigheten att betala för nyheter på nätet var ämnen för undersökningen som utfördes av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket.

Hur ska man då sammanfatta innehållet i Bibliotek, internet och demokrati? Undersökningen tyder på att det finns mycket som svenskarna inte har koll på – exempelvis säkerhetsfrågor online, ägandeförhållande och nätneutralitet. Ålder och utbildning spelar stor roll för kunskaperna, vilket kanske inte är så förvånande för dem som har läst annat underlag om hur det står till med digital delaktighet i landet, eller har praktisk erfarenhet av att jobba med frågorna.

Vad gäller den delen som handlar om dagstidningar och nyheter bakom betalväggar, så visar den på att de som väljer att prenumerera på en dagstidning är i minoritet. Och de flesta som väljer bort dagstidning, eller betallösningar, anger att de tycker att det finns tillräckligt många gratisnyheter på nätet. Samtidigt uppger två av tre att de blir stoppade av betalväggar en eller flera gånger i veckan – bland de som ser sig som digitala är det så många som tre av fyra. Helt enkelt är det många som hade velat läsa mer, men de tycker helt enkelt inte att det är värt att betala för det. Det framgår inte i den här undersökningen hur kopplat detta är till klass, men de som har studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt).

Illustration: Stellan Klint

Det är också intressant att omkring varannan person svarar att det sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på och att det finns så mycket desinformation och propaganda.

Informationen i undersökningen är inte nya kunskaper eller främmande perspektiv för oss som arbetar med biblioteksverksamhet tror jag, utan snarare vardag. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja demokrati och fri åsiktsbildning och folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin kompetens i de här frågorna tillsammans med bibliotekets personal. Möten med grupper som har dåliga kunskaper om internet, och som har svårigheter att värdera nyheter och källor är vanliga.

Novus frågar också hur det står till med kunskaperna om bibliotekslagen. Nästan sex av tio känner till att svenska bibliotek har en lagstadgad uppgift att främja demokrati och fri åsiktsbildning, men en stor andel vet ej.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotek Google IFLA Internet

Algoritmer och ansvar

Artificiell intelligens och andra tekniska landvinningar kommer få konsekvenser för bibliotekens arbete i framtiden. Med nya sätt att hämta information kommer nya frågor om representation och ansvarsutkrävande.

IFLA publicerade nyligen en artikel som reflekterade över biblioteken och bibliotekariernas ställning när artificiell intelligens och algoritmer snart kommer att spela allt större roll i arbetslivet.

IFLA menar att artificiell intelligens kommer att förändra de sätt som människor letar efter information, förmodligen med stora konsekvenser för vårt arbete.

Den här utvecklingen har vi redan sett början av. Sökmotorer har redan kommit en lång väg vad gäller att hjälpa användarna att få svar på enkla och mer avancerade frågor. När vi får ännu bättre artificiell intelligens kommer det ytterligare att påverka hur vi tillgodogör oss information. Människor som kanske vänt sig till biblioteket för att få hjälp kommer att ha ännu mindre anledning att göra det.

En stor del av IFLAs artikel handlar just om informationsinhämtning och här skrivs det om något som är väldigt intressant.

A second question concerns information itself. As highlighted in the IFLA FAIFE blog on data ethics, there is uncertainty as to how algorithms and artificial intelligence comes up with its answers. When searching for, or making use of, information, it may not be possible to explain how this happens.

While there never was a perfect search, it was at least possible to analyse the process followed. The risk now is that there is a black box, with little possibility to explain the results.

The one thing we do know is that there is a risk of bias and discrimination. Given that AI feeds on data about the present, it is liable simply to repeat this present into the future. Moreover, commercially-run AI brings with it risks of prioritisation (in the case of search in particular), or of course use of personal data (in general), with all the implications this brings for privacy and Intellectual Freedom.

Artificiell intelligens kommer inte ta ställning till etiska frågor, men däremot förmodligen kommersiella (de är ju oftast skapade av företag som vill tjäna pengar). Artificiell intelligens kommer bära med sig sina skapares världsbild men det kommer inte gå att utkräva ansvar av dem på samma sätt som av en enskild person eller institution.

Någon som har tittat närmare på just dessa frågor är dr. Safiya Umoja Noble som är författare till boken Algorithms of Oppression.

I Algorithms of Oppression skriver Safiya Umoja Noble om hur sökmotorer inte ger objektiva hämtningar opåverkade av människans föreställningar. Utgångspunkten är att sökalgoritmer är inte godartat konstruerade; de är skrivna och modererade av programmerare, människor med egna fördomar och subjektiva världsbilder, som ibland försöker uppmuntra en viss synvinkel, och ibland omedvetet speglar sin egen version av verkligheten i sina skapelser.

Författaren använder sig av exemplet Google för sin undersökning, och Noble visar att företagets sökalgoritmer utgår från den vita manliga blicken. 2009 Googlade Safiya Noble orden ”black girls.” Till hennes förskräckelse hämtade Google mestadels pornografiska resultat. En sökning på “nigger house” visade vita huset (det var vid denna tiden USA hade fått sin första svarta presiden: Barak Obama).De otrevliga resultaten från sökningarna är betydligt mindre framträdande om man göra samma sökning idag men Noble argumenterar för och hittar exempel på att Googles sökalgoritmer fortfarande reproducerar obehagliga föreställningar om ras och kön.

Nobles resonemang om Google och de frågor som uppstår när kommersiellt drivna sökalgoritmer premierar information som man kan ifrågasätta ur etiska synvinklar är mycket intressanta. Inte minst för oss som jobbar med digital delaktighet och information literacy på bibliotek. Och hela samhället måste ta ställning till svåra frågor om ansvar i en framtid där vi låter artificiell intelligens hämta svar på våra frågor.

I’ve been arguing that artificial intelligence, or automated decision-making systems, will become a human rights issue this century. I strongly believe that, because machine-learning algorithms and projects are using data that is already biased, incomplete, flawed, and [we are] teaching machines how to make decisions based on that information. We know [that’s] going to lead to a variety of disparate outcomes. Let me just add that AI will be harder and harder to intervene upon because it will become less clear what data has been used to inform the making of that AI, or the making of those systems. There are many different kinds of data sets, for example, that are not standardized, that are coalescing to make decisions.
(Från intevju med Noble “Bias already exists in search engine results, and it’s only going to get worse” MIT Technology review 2018)

algorithms of opression

I nästa nummer av bis recenserar vi Safiya Umoja Nobles bok Algorithms of Oppression.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotekspolitk Internet jämlikhet jämställdhet kulturfrågor

Mer näthat, snart semester

Jag läser i Aftonbladet om hur kvinnliga studenter på Tekniska högskolan i Lund mobbas på nätet. Om hur kvinnliga fotbollsspelare hatas på nätet och kallas för ”kossor på grönbete”. Och om hur en forskningsrapport visar vilka som är aktiva på nätet och i kommentatorsfältet. 90 procent är de högerextrema, arbetslösa unga män, nio procent är  ”vänsterextremister”, och bara en procent, något hundratal individer, är radikala islamister. När man läser tidningarna får man närmast den motsatta uppfattningen.

Jag drar därav bl.a. slutsatsen att det fortfarande pågår ett, med Sven-Eric Liedmans ord, ”oavslutat upplysningsprojekt”. Skola, folkbildning, bibliotek. Tänk vad man gemensamt skulle kunna åstadkomma? Demokrati, jämlikhet, jämställdhet, social kompetens, ja uppgifterna är många…

Läser vidare att i en avhandling vid Blekinge högskola tackas biståndsminister Gunilla Carlsson. Författaren tackar henne för att hon skött biståndsorganet Sida så dåligt att han tvingades säga upp sig, och börja forska igen. Sida, som BiS samarbetat med bl.a. i Sydafrikaprojektet, är nu ekonomiskt kört i botten och har bytt chef flera gånger. Biblioteket är avvecklat.

Själv går jag i semestertankar, och många i Stockholm gör som jag. Den kommunala trafiken är tagen ut i strejk, så man lär inte komma till jobbet alls nu om man inte cyklar. Svenska damfotbollslandslagets match ikväll mot Brasilien får jag nog se på TV. Tur att man bor så centralt. Sjuksköterskor är ju vana att stiga upp i ottan för att gå till jobbet. Klockan sex går reveljen … Och de kan inte strejka heller.

Och till alla politiker: Sluta upp med att se kultur och bildning som kostnadskalkyler och utgifter, som bara belastar budgeten. En satsad skattekrona är en inteckning för framtiden. Visst kan kultur och bildning som produkter vara vinstdrivande, men aldrig tillgången och upplevelsen. Frånvaron däremot skapar ett odemokratiskt, ojämlikt och rasistiskt samhälle. På kort sikt ett problem, på längre sikt en tickande bomb.

Mats Myrstener

Trevlig semesterbild: Lago Maggiore i Italien

Lago Maggiore

Kategorier
Internet

Nya bloggar att följa

BiS vill gärna tipsa om lite läsning för er som följer den globala biblioteksdebatten – Librarians build communities och SJL.

Social Justice Librarian

SJL is a multi-author blog for news, analysis, musings, ponderings, and the occasional snark related to social justice and human rights in librarianship.

This blog is intended to spur discussion, particularly among those of us who became librarians (or archivists – shout out to the archivists!) with goals of promoting democracy, access to information, intellectual freedom, and increased equity in society. Most of the content will be Canadian or USAmerican, because that’s where we study, live and work.

Librarians build communities

The Institute of Museum and Library Services (IMLS) has awarded Georgia Public Library Service (GPLS) a 2009 Laura Bush 21st Century Librarian Program grant for $680,327. The money will be used to fund the GPLS “Librarians Build Communities” program, which will provide the scholarships needed to prepare 45 students to be public librarians and provide them with expertise in community building.

“This grant will help GPLS strengthen community support for public libraries in Georgia, address Georgia’s shortage of librarians and provide a model for other states.”

Tobias Willstedt

Kategorier
datorer Internet nättroll

Vad gör vi med internettrollen kamrater?

Jag visste inte vad Märta menade med Internettroll, något som hon plågats av i åratal och alltid bekymrat och suckande sagt, ”att det får man leva med”. Nu vet jag att det är (oftast anonyma) skribenter på nätet som sprider hat, skvaller, desinformation, lögner, och förföljer motståndare med hot, även till livet. Dom är ofta svåra att spåra. Den norske Fjordman var en sådan. Han valde själv tillslut att träda fram. Polisen verkar inte ha någon koll alls på dessa, ofta, högerextremister.
Har man det på biblioteken? Har man någon policy för att bekämpa nättrollen.
http://www.dn.se/kultur-noje/foretag-i-varberg-anlitas-for-att-stada-bland-kommentarerna
http://www.dn.se/kultur-noje/sa-hanterar-svenska-tidningar-nathatet