Kategoriarkiv: internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons
Den berömda affischen som tillkännagav kvinnodagen.

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Dagen firades första gången inte den 8 mars utan den 19 mars 1911. Mer än en miljon personer – mestadels men inte uteslutande kvinnor organiserade i SPD och fackföreningar – gick ut på gatorna i Tyskland och krävde kvinnlig rösträtt och social och politisk jämlikhet. De följande åren firades dagen – bland annat i Sverige – på olika vårdatum.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket.

Vi lever inte i ett samhälle utan orättvisor mellan könen. Covid-19 har aktualiserat många av dem – Nära 80 procent av arbetarkvinnorna jobbar fysiskt nära andra personer under en arbetsdag, våld i hemmen har ökat, kvinnor har tillgång till lägre inkomster och sämre anställningsskydd och är därför mer sårbara under den ekonomiska krisen och så vidare. Även efter arbetslivet består orättvisorna – en kvinna har i snitt 14500 i pension före skatt i jämförelse med 21 100 för en man.

Det finns alltså fortsatt många anledningar till att ändra på den samhällsordning som begränsar halva mänsklighetens livsutrymme.

Tobias Willstedt

Källor

Fira internationella kvinnodagen!

Affisch från 1917 som kräver rösträtt för kvinnor.
Affisch. ”Rösträtt för kvinnor”. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1917. Ur Nordiska museets samlingar. Licens: Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.  Tanken var att lyfta fram kraven på kvinnlig rösträtt liksom kvinnorörelsen. De följande åren firades dagen – bland annat i Sverige – på olika vårdatum.

Efter den ryska revolutionen 1917 splittrades vänstern, men kommunistiska rörelser fortsatte att fira kvinnodagen, som fastslog dagen till den 8 mars. Under mellankrigstiden förbjöds dagen i de fascistiska och nazistiska staterna. Men redan under andra världskrigets slutfas 1945 samlades vänsterkvinnor den 8 mars till en manifestation i London.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket.

Trots 1900-talets framsteg genomsyrar ojämställdhet och patriarkalt förtryck fortfarande vårt samhälle. Kanske ännu mer just nu när framsteg och reformer rullas tillbaka av konservativa krafter.  FN:s utvecklingsorgan UNDP bjuder på nedslående nyheter. Ojämlikheten mellan könen har under de senaste åren ökat. På ett område, när det gäller ekonomiska förhållanden, säger UNDP att det kommer att ta 257 år innan det är jämlikt. Värst är det inom politiken. Visserligen röstar ungefär lika många kvinnor som män i allmänna val, men de är kraftigt underrepresenterade i det parlamentariska systemet, särskilt på höga poster. I 193 av världens länder är det idag bara tio som har kvinnliga regeringschefer. År 2014 var det femton.  Även i Sverige pågår en backlash. Vårt land sticker ut i statistiken som ett av dem där traditionella könsnormer blir starkare och kvinnors ställning på flera plan försämras. 

Allt större anledning att stötta feministiska rörelser och engagera sig i kampen för ett rättvist samhälle som värnar allas rättigheter och tar tillvara på alla människors potential.

Tobias Willstedt

Källor

Kvinnors kamp för lika rättigheter

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons

Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Trots 1900-talets framsteg genomsyrar ojämställdhet och patriarkalt förtryck fortfarande vårt samhälle. Kanske ännu mer just nu när framsteg och reformer rullas tillbaka av konservativa krafter. Allt större anledning att stötta feministiska rörelser och engagera sig i kampen för ett rättvist samhälle som tar tillvara på alla människors potential.

Tobias Willstedt

Kvinnors kamp för lika rättigheter

Internationella kvinnodagen

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons

Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Tyvärr är kvinnors ojämställdhet och olika typer av förtryck mot kvinnor fortfarande aktuella och anledningar att uppmärksamma Internationella kvinnodagen är många.

Just årets Internationella kvinnodag kan vi fira att Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanseras. En fritt tillgänglig nätresurs med över 1000 levnadsteckningar över svenska kvinnor och utländska kvinnor, som varit verksamma i Sverige. Biografier över konstnärer, vetenskapsmän och politiker skrivs fram i ett projekt som gör sitt för att ändra på vår patriarkala historieskrivning.

Länkar:

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Tobias Willstedt

Kvinnliga präster

Svenska kyrkan fick sina första kvinnliga präster 1960, de hette Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson och de arbetade under enormt motstånd. 1970 fick man den första kvinnliga kyrkoherden, och 1980 den första domprosten. 1997 fick Sverige den första kvinnliga biskopen, jag tror det var Caroline Krook i Stockholm. Hon efterträddes av Eva Brunne, som dessutom är öppet homosexuell.

För något år sedan fick vi också den första kvinnliga ärkebiskopen, Antje Jackelén.

Det är ingen dålig förändring av en institution som före 1960 var nästan helt mansdominerad. Och det har bara tagit 55 år!

Eva Brunne fyller i år 60, precis som jag. När jag föddes var kvinnliga präster inte ens påtänkta. Kvinnliga läkare var ovanliga, kvinnliga militärer inte att tänka på. Samma gällde professorer, ingenjörer, domare och många andra högre yrken i Sverige.

Tänk vad världen har förändrats sedan dess.

Kanske tar det 55 år till innan lönegapet mellan män och kvinnor försvunnit helt? (Idag är det 13,9 procent.) I framtiden kommer nog svenskar med invandrade föräldrar att bli allt mer representerade i samhällslivet också. Jag tror det är en utveckling som inte går att stoppa, det är bara en fråga om tid.

En flod kan bara flyta i en riktning och den är mycket svår att stoppa.

Mats Myrstener

Image