Kategorier
informationsfrihet Uncategorized USA

USA:s bibliotekarier tar ställning mot Trump

progressive-librarian
Organisationen PLG ger ut tidskriften Progressive Librarian

 

Sen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet har de amerikanska biblioteks- och informationsaktivisterna förberett sig för kamp. Hur ser det ut nu efter att den nye presidenten börjat genomföra sin politik?

 

Bibliotekarierna i USA har en tradition av att engagera sig politiskt när så krävs. Under Bush-eran kämpade så kämpade de aktivt mot Patriot Act där biblioteken förväntades dela med sig av uppgifter om sina låntagare med säkerhetspolisen, en aktivism som fick stor uppmärksamhet. Det finns ett flertal amerikanska organisationer som, liknande BiS i Sverige, kämpar för ett progressivt och radikalt biblioteksväsende. Exempel på en sådan organisation är Progressive Librarians Guild  (PLG) som bildades 1990. PLGs grundtanke är att biblioteken är en plats där politiken lever och bibliotekarierna måsta vara aktiva samhällsbyggare, inte förvaltare av en värderingsfri neutralitet. Och från bibliotekens vardag i USA finns det massor av exempel på hur biblioteken har engagerat sig aktivt mot orättvisor och ojämlikhet i större eller mindre skala.

Nu när USA har en ny president med en samhällsomdanande och rasistisk agenda så gör sig bibliotekarierna redo för motstånd. Den breda biblioteksorganisationen ALA (American Library Association) och forskningsbibliotekens organisation ARL (Association of Research Libraries) klargjorde tidigt i varsitt uttalande att de ansåg att Trumps förda politik är en attack mot det öppna samhället och inte förenligt med de värderingar som är kärnan i biblioteksverksamhet. För att jämka ihop vad som beskrivs som en splittrad nation erbjuder nu också ALA bibliotekarier utbildningar i hur de bör främja lokaldemokrati och utveckla sina lokalsamhällen.

Trump har uttalat sig positiv om ökande övervakning av grupper som han beskriver som hot och historien verkar upprepa sig. I samma tradition som motståndet mot Patriot Act så meddelar The New York Public Library (NYPL) att de kommer vidta steg för att förhindra att information om deras låntagare och besökare kommer i felaktiga händer.

En hotande skugga lägger den nye presidenten även över frågan om nätneutralitet, vilket berör all internetanvändare. Begreppet nätneutralitet bygger på principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare, mottagare, plattform eller innehåll. Att frångå principen om nätneutralitet kan i förlängningen innebära att öppna för att begränsa tillgången till delar av internet. Trump har lyft fram motståndare till idén om nätneutralitet till betydelsefulla poster vilket gör att biblioteksväsendet likväl som de som värnar om ett öppet internet är väldigt vaksamma för utvecklingen. Access Now, en organisation som kämpar för användares digitala rättigheter, bevakar frågan men säger att det är för tidigt att uttala sig om vad Trump och hans medarbetare faktiskt kommer att utföra något i frågan. Fortsättning följer.

Länkar:

IN TRUMP’S AMERICA, ACTIVIST LIBRARIANS WHO WON’T BE SHUSHED

SÖRJ INTE – ORGANISERA ER! Peter Alsbjers blogg

Hva med Trump og biblioteket?

Research Libraries, University Presses Oppose Trump’s Immigration Order

ALA opposes new administration policies that contradict core values

Libraries promise to destroy user data to avoid threat of government surveillance

Net neutrality policy still up in the air under Trump

Tobias Willstedt

Kategorier
informationsfrihet informationssamhället rasmus fleischer

Rätten att vara anonym på internet

Samtidshistorikern Rasmus Fleischer skriver ofta intressant om bibliotek på sin blogg Copyriot. Han har ofta ett något annorlunda perspektiv på bibliotek än vad vi som arbetar på dem har. Hans kritiska blick kan ibland irritera och uppröra men han lyfter fram viktiga och relevanta frågor: Ämnen som har berört är exempelvis e-böcker på svenska folkbibliotek, inköpsprinciper och informationssamhällets konsekvenser för litteraturvärlden.

Fleischers intresse för bibliotek är jämsides, eller kanske ett snarare en del av, ett intresse för internet i stort. Jag fann den här artikeln i Arbetaren Zenit intressant om kontroll på internet. Jag klipper lite fritt:
– Det är en fördom i väst att diktaturer bara jobbar med att stänga ute information. Det smartaste är inte att stänga av kommunikationen, en välfungerande diktatur leder in informationen på kanaler där man kan kontrollera den. Till exempel är den kinesiska brandväggen inte så monolitisk som man kan tro. Det är snarare så att staten signalerar vad som inte är tillåtet i generella termer, sedan censurerar bredbandsleverantörerna godtyckligt utifrån det.

Rasmus Fleischer tror att tekniken inom några år kommer att möjliggöra en nätcensur som ännu mer effektivt kan hålla informationen borta utan att reta upp medborgarna eftersom den kan bli skräddarsydd efter var nätanvändare.
– Precis som Google anpassar resultaten av en sökning till dig som individ så kan nätcensuren bli personlig. Om du är en affärsman i Shanghai kan det finnas en legitim anledning för dig att läsa artiklar om hur upproren i Libyen påverkar oljepriserna. Censurfiltret vet vem du är eftersom den har registrerat att du ofta läser The Economist. Men du får inte läsa den där artikeln om upproren om du är en vanlig människa.


I Sverige lyfter både politiker och underhållningsindustrin krav på att det ska bli svårare att vara anonym på nätet. Ipredlagen, som skulle skjuta fildelarna i sank, förutsätter att bredbandsleverantörerna för logg över användarnas beteende. När företagen kontrade med att inte spara de uppgifterna gick lagstiftarna i taket. Oavsett vad man tycker om fildelning så har den frågan kommit att spilla över på hur alla använder internet. Rasmus Fleischer tycker att etablissemangets viktigaste strid kring vanliga människors internetvanor nu handlar om rätten att vara anonym – för den rätten undergräver kontrollen över medborgare och konsumenter.
– Det finns en stark rädsla för anonymitet på internet, en rädsla för den okontrollerade massan.
Så hur ställer sig svenska folkbibliotek, som i stor utsträckning erbjuder datorer, till rätten för användarna att vara anonyma?

Tobias Willstedt

Kategorier
informationsfrihet informationssamhället Ship to Gaza

Information, makt och Ship to Gaza

I vår tid är det nog inte en överdrift att påstå att information kan manipuleras och spridas hur lätt som helst, så länge du har tillgång till rätt kanaler. Det är allt svårare att göra sig en bild av faktiska händelseförlopp när vi måste sålla mellan motstridiga redogörelser från parter som driver sin egen agenda. Vi som jobbar på bibliotek och står som en garant för medborgarnas tillgång till information och kunskap står givetvis inför nya utmaningar i och med detta.

Aktuella exempel på internationella konflikter som förvandlats till faktiska informationskrig mellan de olika parterna är till exempel Rysslands krig mot Georgien häromåret och nu senast, rapporteringen kring Ship to Gaza.
Med det sagt vill jag rekommendera Erik Bergs kritiska analys av IDF:s redogörelser av händelserna på Mavi Marmara, Freedom Flottila (Ship to Gaza). Även om man bortser från den egentliga sakfrågan (vad hände egentligen på skeppet?) tycker jag att Erik Berg gör en bra analys om hur information och makten över informationsflöden fungerar i vår samtid. Läs!

Tobias Willstedt

Kategorier
IFLA informationsfrihet Internet

Översätt till verklighet och svenska

Det finns dubbel anledning att påminna om IFLAs internetmanifest, nu när Google tar strid mot Kinas censurkrav och det är hög tid att alla biblioteksansvariga inser att den digitala klyftan är en utmaning och angelägenhet för biblioteken.

Att biblioteken ska garantera allas tillgång till internet och kunskap att använda det slås fast i manifestet, som av någon anledning inte finns översatt till svenska. Hög tid att göra det och lansera det som ett dokument lika viktigt som de tre andra manifesten, även om det ännu inte , till skillnad från de andra, är antaget av UNESCO.

Ingrid Atlestam

Kategorier
informationsfrihet Piratpartiet yttrandefrihet

BiS och piraterna

På DN debatt i dag 13 aug skriver Piratpartiets ledare Rick Falkvinge att Piratpartiet ska ställa upp i landstings och kommunalval för att driva informationspolitiska frågor. Mycket av det han för fram är helt i linje med BiS syn vad gäller biblioteken och yttrandefrihet och tillgången till information. Biblioteken nämns också i inlägget men då gäller det negativa erfarenheter. BiS krav på att bibliotekssekretessen ska gälla även användandet av bibliotekets datorer känns än mer angeläget!
De frågor Piratpartiet driver är mycket angelägna för biblioteken och borde toppa biblioteksdebatten. Piratpartiet lyfter fram problemen, men lösningarna tål att diskuteras, så gör det!

Ingrid Atlestam