Yad Vashem, The Holocaust Martyr’s and heroes remembrance authority, har på sin oerhört flotta hemsida lagt ut över 130.000 bilder på förintelsen i Tyskland, Polen och Tjeckoslovakien. Sidan har muntliga berättelser, rörliga bilder, kommentarer och dokument, och syftet är bl.a. att kunna motbevisa s.k. historierevisionister.
Projektet med digitaliseringen av så många fotografier har möjliggjorts genom ett samarbete med Google. Google har en policy att den som intresserar sig för ett visst område inom företaget får använda tjugo procent av sin arbetstid till detta, vilket möjliggjort dokumentationen av förintelsen i ord och bild.
En annan oerhört flott hemsida görs av Ingmar Bergman-stiftelsen på Fårö. Kolla in den också!
http://collections.yadvashem.org/photosarchive/en-us/photos.html
http://www.ingmarbergman.se/
Mats Myrstener
Kategori: foto
Stora bilder i färg
The Boston Globe har sen några år fotobloggen The Big Picture som presenterar högkvalitativa bilder på aktuella händelser och annat, tematiskt, ofta tiotals i rad för att belysa från olika håll. Namnet ska tolkas bokstavligt: formatet är stort, bäst betraktat på en rejäl skärm. Rekommenderas fotointresserade och nyhetsknarkare.
Det är en amerikansk tidning men bilderna ger utblick i världen. Några teman ur mängden: samkönade äktenskap, stormskyar, fattigdom i det vita Sydafrika, G20-protester, oljekatastrofen i Mexikanska golfen, Mellanöstern och silhuetter. Till mer aktuella hör exempelvis Haiti tio månader senare, studentdemonstrationerna i London och översvämningarna i Australien.
Trenden pekar mot allt större (nyhets)bilder på webben. Hemmavid tänker jag främst på DN och Sydsvenskan; kvällstidningarna blaffar upp i megaformat emellanåt. Newsmill kör med porträtt som ett slags jätte-bylines. Dynamiska bildspelsfunktioner ger ytterligare illustrationsmöjligheter. Webbjobbarnas gamla tumregel att inte tynga ner sidorna med allt för stora bilder verkar vara överspelad i takt med bredare bredband. Finns inte de långsamma uppkopplingarna längre?
Lite slumpartat ramlar jag över detta: ”The European Union aims to have 100% broadband coverage by 2013, and to increase coverage bandwidth to 30 Mbps for all Europeans by 2020 with 50% or more of European households subscribing to internet connections above 100 Mbps.”
I våras begeistrades jag över arbetsbilder i färg från 30- 40-talen som Library of Congress tillgängliggjort. The Big Picture presenterar ännu äldre (!) färgbilder, från Ryssland för hundra år sen. Varje foto utgör summan av tre svartvita exponeringar med olika färgfilter. Resultatet är bilder så verkliga att de känns overkliga när man vet åldern. Det ska nämnas att också dessa kommer från LoC.
The Big Picture skildrar även arbete av idag: At work 1 och At work 2. Porträtterad finns till och med en fransk biblioteksmedarbetare.
Och bland fångarna i Guantánamo Bay är Harry Potter en av de populäraste böckerna.
Kalle Laajala
Foto: krossbow (cc-by)
En utställning om en märklig fotograf har just avslutats på Medelhavsmuseet i Stockholm: Per Vilhelm (Guillaume) Berggren, född som en av tretton barn i en fattig stockholmsfamilj. Som snickargesäll besökte han på den traditionella gesällvandringen Berlin, träffade där en kvinnlig fotograf som avled kort därefter, varvid han övertog hennes fotoateljé.
Han sålde ateljén men behöll kameran och fortsatte sin vandring och hamnade tillslut 1866 i Konstantinopel (Istanbul), där han upprättade sin egen fotoateljé.
Hans många fotografier från ca femtio års verksamhet skildrar Turkiets och det ottomanska imperiets nedgång och förfall, ända till tiden för första världskriget och ungturkarnas revolution.
Berggren dog 1920, ”i fattigdom”, två år innan den turkiska republiken utropades. Då hade kamerafotografi blivit om inte var mans egendom, så i varje fall den besuttna klassens, och hans tjänster var inte längre lika efterfrågade.
Själv undrar jag bara: var vår BiS-pionjär Olaf Berggren (född i Alexandria) släkt med denne märklige fotograf? Någon som vet?
Mats Myrstener
http://libris.kb.se/bib/7602297 (Berggrens bok/Leif Wigh/ i Libris)
http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&m=&p=1&f=simp&q=Berggren%20Per%20Wilhelm&hist=true&spell=spelled (Berggren foton i Libris)
http://www.profiler.nu/istanbul-och-guillaume-berggren/ (Presentation av Berggren)
Jag sitter och bläddrar i KB:s stora tjocka bok om fillmmogulen Harry L. Schein – så kallade han sig när han kom till Sverige 1939, en föräldralös judisk pojke från Wien, som utbildade sig till kemiingenjör och blev miljonär på ett patent om vattenrening.
Boken är fylld av underbara svartvita fotografier från 1940-50-60- och 1970-talet, och speglar också en tid med studentkårsockupation och statligt styrd filmpolitik med Schein ständigt i centrum, från 1963 som chef för nystartade Filminstitutet, snart i egen byggnad, den monumentalt fula betongklossen på Gärdet.
Schein drog sig inte heller för att gå på Gärdesfestivalen 1971 och diskutera film med skäggiga revolutionärer från ”filmvänstern”, allt fångat i de elegantaste svartvita fotografier. Ständigt med en cigarrett eller pipa i mungipan.
Själv var han en superkändis, innan ordet knappt var uppfunnet, gift med skådespelerskan Ingrid Thulin. Men vi besparas inte heller det försupna ensamma vrak med sönderrökta lungor som Ingvar Carlsson besökte strax före Scheins död 2006. Den förr så brunbrände och vältränade Schein klagade då för Carlsson att han kände sig ”lite vissen” – han hade just fått ischias. I övrigt mådde han ”utmärkt”!
Jag kommer att tänka på en annan fascinerande person jag läste om nyligen – ketchuptillverkaren Herbert Felix, också han socialdemokrat och invandrad jude från Österrike. Och nog saknar man intellektuella och innovativa strebrar som Harry Schein och Jörn Donner i dagens ljumma kulturdebatt?
Mats Myrstener
I boken I bildarkivet : om fotografi och digitaliseringens effekter, utgiven av KB, diskuteras ”den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat.” Idel intressant läsning.
Längst upp till vänster på bokomslaget är ett foto på en ”Woman aircraft worker” som kontrollerar elektriska detaljer. Det kommer från Library of Congress, som även gjort fotot tillgängligt via sajten Flickr i det som kallas Flickr Commons, en ”allmänning” där minnesinstitutioner lagt upp foton med ”no known copyright restrictions” – med två huvudsyften: att exponera de gömda skatterna i världens offentliga fotoarkiv och att visa hur allmänhetens kunskapsbidrag kan berika samlingarna. Mig veterligen är Riksantikvarieämbetet de enda svenska deltagarna hittills, med sedan ett år tillbaka. LoC fyllde nyligen två i sammanhanget. När ser vi fler svenska aktörer i liknande satsningar? Måste man gå via kommersiella kanaler för att nå folk?
Fotot ifråga är från 1942 och Vega Aircraft Corporation, Burbank i Kalifornien. Det ingår i serien 1930s-40s in Color. En ganska otrolig samling bilder – många med motiv på arbetande människor och yrkesliv – från en tid vi annars mest sett i svartvitt. Bilderna väcker frågor. Är inte fabrikskvinnorna ovanligt finklädda? Hur användes bilderna egentligen, som togs av fotografer från det som blev Office of War Information? Utförs inte mycket av det skildrade arbetet på liknande sätt ännu idag?
Tolkar man vårt visuella kulturarv, åtminstone foto-film-tv, strikt empiriskt (och då menar jag dumstrikt) kan man förledas att tro att världen fick sina färger först under efterkrigstiden, att det var då vår Skapare hittade färgpytsknappen i bildbehandlingsprogrammet. På Flickr Commons ser vi bevis på att det i alla fall skedde några decennier tidigare.
Kalle Laajala