Kategoriarkiv: Folkbildning

Sverigedemokraterna skär ner på folkbildningen

I valet 2018 blev SD största parti i elva skånska kommuner och fick mer än 30 procent av rösterna i sex kommuner. Efter det har partiet, i samarbete med bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna, tagit makten i flera kommuner, där det mest kända exemplet kanske är Sölvesborg.

Vad vill SD göra med kulturverksamheten i de kommuner de bestämmer över? Läser man i det kommunpolitiska programmet från 2016 så står det en del om kultur i allmänhet och där utmärker sig partiet med sin kultursyn som har en konservativ hållning och en stark betoning på kulturarv. I programmet står det att kulturen gynnas av mer marknadsmässig konkurrens, och man uttrycker sig på följande sätt om kulturyttringar som inte faller i smaken:

Många gånger används dock kulturresurser till att finansiera smala, högst tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter. Sådan verksamhet ska givetvis kunna finnas för dem som är intresserade, men att med skattemedel främja kulturell verksamhet som den absoluta merparten av skattebetalarna inte har något intresse av att se eller till och med tar avstånd ifrån, anser vi vara felaktigt. 

Kommunpolitik: Inriktningsprogram för en sverigedemokratisk kommunpolitik – 2016

I programmet kan man också läsa att SD vill sänka det kommunala stödet till all vuxenkultur bortsett ifrån biblioteksverksamheten och den kulturella verksamhet som bidrar till att lyfta fram det svenska kulturarvet och stärka den gemensamma identiteten i samhället.

En stor arena för kulturen i Sverige är folkbildningen och nu larmar ABF om att SD på nationell nivå vill skära ned stödet till studieförbund och folkhögskolor med över en miljard kronor.

ABF lyfter Trelleborg som exempel där SD är stödparti åt Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD). Där fick SD igenom sina krav om att strypa stödet till folkbildningen. I budgeten halverades de kommunala bidragen till studieförbunden. Förslagen om kraftigt minskade anslag till folkbildningen finns även i de kommuner där SD inte styr, som Eskilstuna.

SD, M och KD samverkar oftast i någon konstellation i de kommuner där stödet till folkbildningen skärs ner kraftigt eller stryps helt. ABF varnar för att ett regeringssamarbete mellan de partierna troligen skulle innebära att SD:s nedskärningsplaner blir verklighet.

Läs mer

Tobias Willstedt

15 miljoner till skolbiblioteken

Äntligen, är man böjd att säga. I den kommande höstbudgeten satsar regeringen 2,4 miljarder på ett ”skollyft”. Aftonbladet kommenterar det idag: ”Medan Björklund ägnade sig åt ständiga förändringar av reglerna skjuter faktiskt den  nya regeringen till resurser.” Äras den som äras bör.

Investeringarna gäller mer personal, satsningar på fritidsgårdarna på skolan, höjd skolschablon för asylsökande, förstärkning till Skolverkets legitimationsverksamhet, högre lärarlöner och satsningar på utveckling och kompetens, satsning på specialpedagoger och gymnasial yrkesutbildning. Och så till sist: 15 miljoner (den absolut minsta posten räknat i kronor) till skolbiblioteken. Men att dessa alls nämns får tas som en stor framgång.

Så nu har staten tagit en del av ansvaret, nu är det upp till kommunerna att satsa sin del på skola och bibliotek.

Dagens Nyheter rapporterar att frivilligorganisationer som Volontärbyrån, eller ett studieförbund som Studiefrämjandet i Stockholm blivit nedringda av människor som vill hjälpa ankommande flyktingar med studier och rekreation. Reaktionerna från de goda krafterna efter DN:s artiklar har varit fantastiska. Även Stockholms stad börjar engagera sig, och vill använda sig av biblioteken i Stockholm. En sådan verksamhet, som startade i Botkyrka, är att försöka nå invandrar- och flyktingföräldrar med spädbarn med verksamhet i biblioteket. Den finns också idag i Stockholm, men kommer att utökas.

Men visst är det ett tecken i tiden att mycket av ansvaret för att samhället ska fungera har lagts över från stat och kommuner till enskilda medborgare? I en debattartikel i Svenska dagbladet idag klagas på ”popcornpolitik”, och man efterlyser ett (konservativt) värdegrundsarbete. Jag håller med, men tycker att värdegrundsarbetet ska gälla främst socialdemokratin. Lite har dock betalats tillbaka i den kommande höstpropositionen. Nu gäller det bara för kommunerna att ta upp handsken och implementera skol- och bibliotekslyftet.

Och för de svenska folkbildningsorganisationerna är studiecirklar för nyanlända flyktingar och invandrare kanske ett sätt att komma ur en identitetskris som varat i många år nu? Fler än Studiefrämjandet kommer säkert att nappa när riktade statliga bidrag lockar?

Mats Myrstener

Goda nyheter

Det är sällan man får särskilt goda nyheter i media nuförtiden. Dagens Nyheter har t o m börjat producera en sida med enbart sådana, och en diskussion har förts om det inte är så att vi proppas med bad news dagarna i ända, kanske för att dåliga nyheter säljer bättre än goda, tills vi blir helt förstockade.

Men i DN:s lördagsbilaga (7/2 2015) läser jag i ett stort reportage om hur kvinnor i Senegal vänder ryggen åt traditionen och protesterar mot könsstympning och barnäktenskap. Nu börjar det ge resultat. Tre miljoner flickor könsstympas varje år i världen. Ingreppet sker mycket tidigt.

Men i norra Senegal har nu 7.000 byar sagt nej till könsstympning. Organisationen Tostan har ett treårigt utbildningsprogram som utgår från mänskliga rättigheter och demokrati. Deltagarna utbildas i hälsa och hygien, och får lära sig att läsa, skriva och räkna.

Organisationen grundades av amerikanskan Molly Melching, som 1974 kom till Senegal för att studera folkloristik och afrikanska barnsagor. Hon bor fortfarande kvar, i en hydda norr om Dakar, och organisationen finns idag i sex länder i Västafrika, inklusive Mauretanien, Guinea, Guinea-Bissau, Gambia och Mali. Organisationen har mer än ettusen anställda.

I Senegal räknar man nu med att kvinnlig könsstympning helt kommer att försvinna inom ett par år. Tostan har bl.a. pekat på att det inte finns något stöd i Koranen för det smärtsamma ingreppet. Det är också förbjudet i Senegal sedan tio år tillbaka, mycket tack vare Melchings arbete. Hon betraktas idag som en världsauktoritet på området,

– Kan man inte göra kursen kortare? frågar många den nu 65-åriga Molly Melching.

Svaret blir nej:

– Det finns ingen genväg till hållbara förändringar, det kommer att ta tid. Människor med tillgång till rätt information fattar kloka beslut i syfte att förbättra sitt liv.

Men det krävs också, skulle man kunna tillägga, någon som kan förmedla informationen, vägleda genom informationsbruset. Någon som sitter inne med kunskapen om att hitta rätt bland källorna. För bara med rätt kunskap kan man förändra världen.

– För tio år sedan hade det aldrig kunnat hända, säger Molly Melching. När jag tänker tillbaka så inser jag att kvinnor i alla tider har varit diskriminerade. Den förändring vi upplever är nog större och viktigare än vi kan förstå.

Reportaget, fantastiskt illustrerat med foton av Lotta Härdelin, är skrivet av Mia Holmgren. En intervju med Molly Melching kan höras på DN TV, www.dn.se.

Mats Myrstener

 

 

Dags att folkbilda mot rasism?

Det tycker den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Jens Nilsson, i en krönika i senaste numret av S-tidningen Aktuellt i Politiken (2015/4).

Det låter som något folkbiblioteken skulle kunna hjälpa till med?

Mats Myrstener

Studieförbund och läsfrämjande

I den nya Årsbok om folkbildning (med underrubriken Forskning och utveckling 2013, utgiven av Föreningen för folkbildningsforskning), finns flera artiklar om studieförbundens läsfrämjande arbete i samarbete med olika lokala bibliotek.

Peter Gustavsson skriver t.ex. om ABF:s läsfrämjande arbete, ”Att väcka människors läslust”. Tre författare skriver om Projektet Läsbryggan, ett samarbete mellan bibliotek och ABF i Västernorrland, och Gustav Nygren skriver om Ombud i läsningens tjänst, ett samarbetsprojekt mellan Regionbibliotek Stockholm, Studieförbundet Vuxenskolan, Centrum för lättläst, och åtta folkbibliotek i Stockholms län: Salem, Järfälla, Stockholm, Södertälje, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker.

I övrigt handlar artiklarna bl.a. om hiphop som global kunskapsrörelse, utvecklingen av Senioruniversitetet, folkhögskolans globala engagemang, ”ungdom, förort, folkbildning”, med mera. Dessutom porträtteras den svenska folkbildningens nestor, Gösta Vestlund, som i år fyller 100 år.

Inledningen till Peter Gustavssons artikel är värd att citera, den pekar på hur allvarligt läget för både folkbildning och bibliotek är idag:

”När den statliga litteraturutredningen 2012 uppmärksammade vikten av uppsökande läsfrämjande arbete, var det efter att en lång följd av politiska beslut slagit undan fötterna för det arbete som tidigare bedrivits på området. Biblioteksfilialer hade stängt igen och biblioteksbussar dragits in, liksom arbetsplatsbibliotek. En bok för allas läsfrämjande uppdrag hade upphört och därav grunden för mycket av bokombudens verksamhet inom folkbildning och föreningsliv. Kulturrådets medel för Kultur i arbetslivet hade tagits bort, och därmed stödet till läsfrämjande projekt riktade mot arbetslivet.”

Jag hoppas många bibliotek skaffar boken, eller går med i föreningen. Ju fler vi blir som jobbar mot samma mål, desto bättre.

Mats Myrstener