Kategoriarkiv: erotik

C.G. Tessin läser Fanny Hill

Jag har läst en intressant biografi om Carl Gustaf Tessin (1695-1770), diplomat, konst- och boksamlare, lärare till Gustaf III, och mycket annat. Som son till arkitekten Nicodemus Tessin d.y. växte han upp i Tessinska palatset som står vid Slottsbacken, varifrån han och fadern kunde se det nya slottet i Stockholm växa fram.

Tessin var lantmarskalk i Riddarhuset och mycket politiskt aktiv. Den svenska demokratin (ja hela det moderna samhället) föds nu på 1700-talet. Efter Karl XII:s död hade riksdagen fått den reella makten, ståndsriksdagen, och det är intressant att läsa om hur man genast startar tidningar, bokförlag, tryckerier. Hela det samhälle vi känner idag växte fram och formades under frihetstiden på 1700-talet.

Vi får också två politiska partier, de första någonsin: hattarna, som framför allt ville krig med Ryssland till varje pris, och de mer försiktiga mössorna, till vilka Tessin hörde. Han hade tidigt fingertoppskänsla och undvek att falla från makten som hattpolitikern Arvid Horn, och det är spännande att följa hur hans motståndare ringar in honom och till slut får även Tessin på fall.

Ett avsnitt i boken fastnade jag för. Tessin drog sig på gamla dagar tillbaka till sitt gods Åkerö (som gett namn till en äppelsort), djupt skuldsatt och olycklig. Han samlar ett stort bibliotek och hade just fått nys om en ny omdebatterad roman. Jag citerar författaren Göran Nilzén:

”Tessin var storläsare och vid sidan av de klassiska antika författarna, uppmärksam på det nya som kom ut. Insatt som han var i tidens moderna litterära strömningar, som den franska och engelska realismen, läste både han och [hustrun] Ulla gärna romaner. Det kunde då också gå litet snett. 1756 hade han i en annons uppmärksammat att det i London kommit ut en bok benämnd Memoirs of Fanny Hill. I tron att det var någonting liknande The History of Tom Jones av Henry Fielding, som utkommit 1749 och som Tessin uppskattat, beställde han boken. Nu förhöll det sig så att John Clelands 1748 utkomna bok om [den prostituerade] Fanny Hill har betecknats som den första moderna erotiska romanen på engelska. Tessin ögnade igenom den och blev mäkta upprörd: ”Tryckfriheten i England gå för långt. Varken religion, regering eller goda seder vördas [i boken]/…/ Hur kan ett folkslag som i övrigt både väl tänker och lärer, tåla en slik djärv fräckhet” skriver han 28 juni 1757.”

Den moderna romanen föddes i England på 1700-talet, det var ett sekel där religion, auktoritetstro och vidskepelse nu började ersättas av, för att citera Jane Austen, ”förnuft och känsla”. Citatet av Tessin skulle med små justeringar kunna vara skrivet idag. I Sven-Eric Liedmans bok om det modernas framväxt, I skuggan av framtiden, ges många exempel på detta.

Det berömda porträttet av Tessin, från 1740 av franske konstnären Aved, visar en vardagligt klädd man: knäbyxor, kråsskjorta, silkesstrumpor, kort peruk, med ett grafiskt blad i handen. Han ser inte på betraktaren. Det är på många sätt  ”modernt” med mjuka kläder i tidens mode. I och med franska revolutionen skulle även kvinnornas kläder moderniseras och bli mer bekväma. Så binds mer än 250 år samman, inte så mycket av skillnader mellan människor, men av likheter. På gott och ont, som i allt annat.

Mats Myrstener

PS  Den som är intresserad av erotisk litteratur kan läsa vad jag skrivit i Tidskriften Kulturen (på nätet), från Carl Jonas Love Almqvist till Carina Rydberg, Stig Larsson, Rut Hillarp och Kerstin Thorvall. Årets julklappsbok av Göran Nilzén heter Carl Gustaf Tessin. Uppgång och fall, och är utgiven av Carlssons förlag 2012.

 

 

 

 

Sommarboksprat

På semester någonstans i Sverige. Läser i Sidas tidskrift OmVärlden, så bra och snyggt gjord (av vänstermediaföretaget Arenagruppen) att den borde finnas på de flesta folkbibliotek. I nr 2 finns en lång intervju med den nya nigerianska stjärnförfattaren Chimamanda Ngozi Adichie, författare till En halv gul sol, Lila  Hibiscus, novellsamlingen Det där som nästan kväver dig, och den senaste romanen Americanah.

Som av en tillfällighet hittar jag novellsamlingen i bokhyllan där vi är, och det är riktigt starka noveller, med både ett postkolonialt och ett feministiskt perspektiv. 2009 höll hon ett föredrag med titeln The danger of one single story
som ska finas på Youtube. Den handlar om att bilden av Afrika inte bara handlar om fattigdom, sjukdomar och korruption, den är mycket mer mångsidig. Många afrikanska länder tar sig nu ur fattigdomsträsket, och krav börjar ställas på ökad demokrati, politisk och ekonomisk, och jämställdhet mellan män och kvinnor.

2013 höll hon ett annat uppmärksammat tal, We should all be feminists, som fick stor spridning på nätet, sedan Beyoncé samplat det i låten Flawless. I intervjun i OmVärlden säger Adichie: ”Min feminitet var aldrig begränsande för mig. Mina föräldrar uppmuntrade mig. Så jag tror att jag föddes feminist.”

Idag talar hon om feminism i Nigeria, och begreppet har fått ett genombrott där. I Lagos leder hon en skrivarkurs för aspirerande unga författare av båda könen. ”Det handlar om att få dem att tänka på hur vi på ärligaste sätt kan berätta våra historier, och vad det är som håller oss tillbaka från att göra det. Att få oss att ifrågasätta oss själva och våra fördomar.”

Jag fortsätter att botanisera i våra vänners bokhyllor. Intressanta fynd: Två årgångar av den erotiska tidskriften Cupido från 1991-92, en årgång Fantomen från 1951 (den maskerade postkolonialisten som fyller åttio år 2016), en utsökt illustrerad bok om Kamasutra, erotiska hemligheter av Nicole Bailey (2005), men också den episka romanen Brasilien Brasilien (apropå ett annat land på frammarsch) från 1989, av Joao Ubaldo Ribeiro, som omspänner 400 års brasiliansk historia och är översatt av Lars Krumlinde och Sven-Erik Täckmark, som vi umgicks med en hel del i slutet av förra millenniet.

Sommaren är ju den tid när man hinner läsa böcker. Mo Yan, Orhan Pamuk, Mario Vargas Llosa, eller en ny bok av sovjethistorikern Orlando Figes, Revolutionary Russia 1891-1991, nog så aktuell än idag. Figes har även skrivit en bok om Krimkriget på 1800-talet.

Men jag har fortfarande svårt att lära mig att ladda ner e-böcker från nätet. Misslyckades nu senast med japanen Murakami. Så det får nog bli pappersböcker för mig. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta och läsa från skärmen.

Mats Myrstener