Category Archives: e-böcker

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Boken och marknaden

Hur utvecklas läsningen i Sverige? Är ljudboken snart vår nya pocketbok? En nysläppt rapport tittar närmare på bokbranschens utveckling och ställer också en del frågor om hur bokmarknaden, läsandet och biblioteksutlånandet egentligen hänger ihop?

I veckan publicerade Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapporten Boken 2017 – marknaden, trender och analyser som innehåller en hel del intressant info. Bland annat kan vi se att bokbranschen växer i Sverige, genom abonnemangstjänster som Storytels förtjänst (bruket av de tjänsterna har ökat med 61,4%). Att Storytel nyligen har köpt Norstedt, ett av Sveriges största förlag, är väl helt enkelt ett tecken i tiden. Vår kulturkonsumtion rör sig mot abonnemangstjänster inom olika områden, och bokbranschen verkar inte vara ett undantag.

Rapporten tittar också särskilt närmare på hur bokförsäljning korrelerar med läsning och biblioteksutlåning i landet olika delar, vilket torde vara intressant för oss allihopa. Mest uppseendeväckande är då att rapporten inte verkar hitta något direkt mönster. Hur många böcker biblioteken lånar ut till sina låntagare i en region verkar inte hänga ihop nämnvärt med hur många böcker som säljs, eller hur många som anger att de läser en genomsnittlig vecka.

tabell-bokutlaning-lasning-forsaljning

Rapporten lyckas inte hitta mönstret i dessa siffror. Gör du?

Bokbranschen växer kan vi konstatera men det finns anledning att nyansera denna  bild. Den enda litteraturgenren som ökade försäljningen i antal sålda exemplar var barn- och ungdomslitteraturen. Att barn- och ungdomsgenren ändå växer kan bero på att läsning har uppvärderats efter de senaste årens negativa rapporter om läskunnigheten och skolresultaten i Sverige, vilket har följts av ett antal stor- och småskaliga läsfrämjande projekt.

En tanke att ta med sig är också de digitala abonnemangstjänsternas segertåg och vad den bygger på. Deras verksamhet bygger på strömmande ljudböcker och inte på e-böcker (som fortfarande väntar på sitt riktigt breda genomslag). Dessa siffror verkar peka på att det är den strömmande ljudboken och inte e-boken som kommer att ta den funktion som pocketboken hittills haft för konsumenterna.

Länkar:

Boken 2017 – marknaden, trender och analyser

Linus Larsson: Affären visar att ljudboken är den riktiga e-boken

Tobias Willstedt

Debatt: E-boksbedrägeriet sätter fingret på orimlig licensmodell

Följande debattartikel är hämtad från bis 2016:3-4 som precis har skickats ut till våra prenumeranter.

Vi fick nyligen läsa att flera bibliotek – Burlöv, Lomma och Staffanstorp – stoppar utlåningen av e-böcker. Detta efter att bedrägeri upptäckts på flera bibliotek runt om i Skåne, där förlag själva masslånat sina e-böcker för att få ersättning enligt den licensmodell som gäller för e-böcker (Sydsvenskan, 16 november). När e-böcker lånas ut från bibliotek så betalar biblioteket nämligen en licensavgift till bokförlaget – för varje utlåning – till skillnad från fysiska böcker som köps in för en engångssumma. Hela historien omfattar ett bedrägeri på nästan 100 000 kronor. Vem vet hur många fall av liknande bedrägerier som missats?

Som tur är så finns det en enkel lösning för att undvika detta brott då hela möjligheten till brott bygger på nämnda licensmodell. Samma månad som bedrägerihärvan uppdagades så fällde nämligen EU-domstolen sitt utlåtande i ett nederländskt fall om utlåning av e-böcker. Domstolen kom fram till att det är möjligt för biblioteken att betrakta utlåning av e-böcker på precis samma sätt som man betraktar utlåning av fysiska böcker, så länge övriga nationella bibliotekslagar följs.

Den svenska regeringen har ett utmärkt läge att använda sig av detta domslut för att i Sverige göra slut på ofoget med licenser för utlåning av e-böcker. Den gynnar enbart förlagsbranschens särintresse och hindrar spridandet av kunskap, vilket måste ses som en av bibliotekens huvuduppgifter. Dessutom leder den som vi sett till enkla möjligheter för bedrägeri, där företag stjäl skattepengar.

Som nämnts ovan så är en av bibliotekens huvuduppgifter att sprida fri kunskap till allmänheten, oavsett klasstillhörighet, så det är prekärt att vi fortfarande tvingar biblioteken till att begränsa spridandet av e-böcker på konstgjord väg. Att biblioteken begränsar lånen av fysiska böcker är klart förståeligt – fysiska böcker är en ändlig resurs och helt enkelt skulle ta

slut om de aldrig returnerades – men när biblioteken sätter in tekniska spärrar för att hindra utlåning av e-böcker på effektivt vis, då motverkar man sitt syfte.

ibliotekens utlåning av e-böcker kan göras effektiv och konduktiv för kunskapsspridning genom att licensmodellen avskaffas och det (för den kunnige ineffektiva) DRM-skydd som förstör den utlånade e-boken efter ett visst datum förbjuds. Vi instämmer med IFLA – lagstiftarna behöver ta sitt ansvar för att biblioteken ska kunna fylla sitt viktiga syfte.

Magnus Andersson, partiledare för Piratpartiet

Mattias Rubenson, debattsamordnare för Piratpartiet