Category Archives: e-böcker

Nationell biblioteksstatistik och långsam biblioteksdöd

bibliotek 2016KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).

Länkar:

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016 | Biblioteksstatistik

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga – Kungliga biblioteket

Tobias Willstedt

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Boken och marknaden

Hur utvecklas läsningen i Sverige? Är ljudboken snart vår nya pocketbok? En nysläppt rapport tittar närmare på bokbranschens utveckling och ställer också en del frågor om hur bokmarknaden, läsandet och biblioteksutlånandet egentligen hänger ihop?

I veckan publicerade Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapporten Boken 2017 – marknaden, trender och analyser som innehåller en hel del intressant info. Bland annat kan vi se att bokbranschen växer i Sverige, genom abonnemangstjänster som Storytels förtjänst (bruket av de tjänsterna har ökat med 61,4%). Att Storytel nyligen har köpt Norstedt, ett av Sveriges största förlag, är väl helt enkelt ett tecken i tiden. Vår kulturkonsumtion rör sig mot abonnemangstjänster inom olika områden, och bokbranschen verkar inte vara ett undantag.

Rapporten tittar också särskilt närmare på hur bokförsäljning korrelerar med läsning och biblioteksutlåning i landet olika delar, vilket torde vara intressant för oss allihopa. Mest uppseendeväckande är då att rapporten inte verkar hitta något direkt mönster. Hur många böcker biblioteken lånar ut till sina låntagare i en region verkar inte hänga ihop nämnvärt med hur många böcker som säljs, eller hur många som anger att de läser en genomsnittlig vecka.

tabell-bokutlaning-lasning-forsaljning

Rapporten lyckas inte hitta mönstret i dessa siffror. Gör du?

Bokbranschen växer kan vi konstatera men det finns anledning att nyansera denna  bild. Den enda litteraturgenren som ökade försäljningen i antal sålda exemplar var barn- och ungdomslitteraturen. Att barn- och ungdomsgenren ändå växer kan bero på att läsning har uppvärderats efter de senaste årens negativa rapporter om läskunnigheten och skolresultaten i Sverige, vilket har följts av ett antal stor- och småskaliga läsfrämjande projekt.

En tanke att ta med sig är också de digitala abonnemangstjänsternas segertåg och vad den bygger på. Deras verksamhet bygger på strömmande ljudböcker och inte på e-böcker (som fortfarande väntar på sitt riktigt breda genomslag). Dessa siffror verkar peka på att det är den strömmande ljudboken och inte e-boken som kommer att ta den funktion som pocketboken hittills haft för konsumenterna.

Länkar:

Boken 2017 – marknaden, trender och analyser

Linus Larsson: Affären visar att ljudboken är den riktiga e-boken

Tobias Willstedt