Idag släppte KB Bibliotek 2018 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I vanlig ordning är det intressant läsning. Det finns utveckling att glädjas åt men dessvärre visar rapporten också på ett antal fakta som man kan tolka som att biblioteksverksamheten befinner sig på reträtt i många delar av landet.

I rapporten kan vi bland annat läsa att:

• Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Det har blivit färre offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Totalt sett en nedgång med 45 stycken sedan mätningen året innan.
• Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Samtidigt har antalet meröppna bibliotek ökat och finns nu i 114 kommuner.
• Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med nästan 30 procent på ett år och är nu uppe i 2,3 miljoner lån.
• De fysiska lånen fortsätter sjunka. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken. Samtidigt har folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker minskat med en femtedel på tio år.
• Färre besöker biblioteken men varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år. Däremot är det bara en fjärdedel av befolkningen som kan beskrivas som aktiva låntagare.
• Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.
• Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Samtidigt är skolbibliotekens inköp låga och fortsätter att minska.

Trots stort engagemang och statliga satsningar på Sveriges bibliotek (Stärkta bibliotek, arbetet med Nationell biblioteksstrategi) så verkar det återstå mycket att göra.

Läs mer

• 2018 års bibli­o­teks­sta­tistik – kraf­tig ökning av e-bokslå­nen

Tobias Willstedt

Idag släppte KB Bibliotek 2017 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är som vanligt intressant läsning. Statistiken visar bland annat på förbättringar vad gäller bemannande skolbibliotek. Något som lyfts av flera medier. Nu har 213 av landets 290 kommuner skolbibliotek med minst halvtidsbemanning, vilket är en ökning med elva kommuner sedan förra året.

Drygt en halv miljon av Sveriges grundskole- och gymnasieelever, 41 procent, har nu tillgång till ett bibliotek med personal på halvtid eller mer. Men vad gäller folkbiblioteken ser vi en dyster utveckling. I jämförelse med förra årets mätning finns nu 12 folkbibliotek färre i landet:

”Minskningen av antalet bibliotek innebär att de fysiska besöken har gått ner med 3 procent. Sammanlagt rör det sig om en nedgång på 2,3 miljoner fysiska besök. Även den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskar. Under 2017 var den 4 procent lägre än under föregående år, vilket betyder 2,8 miljoner lån.” (Från KB:s pressmeddelande om statistiken)

Likaså problematiserar man med utgångspunkt i statistiken en ojämlik tillgång till biblioteksverksamheten:

”Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek i hela landet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen allt
mindre bidra till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets skolelever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet.” (Hämtat från rapportens sammanfattning)

Minskande antal folkbibliotek och som en konsekvens där av minskade lån och besök är något av en följetong i de här statistikrapporterna. När nu Sverige håller på att ta fram en ny nationell biblioteksstrategi och vi samtidigt genomför vår största satsning på landets folkbibliotek på mycket lång tid, så kan vi bara hoppas att den här trenden snart kommer att vändas.

Länkar

• Sveriges biblioteksstatistik 2017: Skolbiblioteken ökar – och personalen är viktig för ungas läsvanor (KB)
• Biblioteksstatistik för 2017 visar ökning för skolbiblioteken (Svensk biblioteksförening)
• Skolbiblioteken ökar i Sverige (SVT)
• Skolbiblioteken ökar i kommunerna (SR)

Tobias Willstedt

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).

Länkar:

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016 | Biblioteksstatistik

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga – Kungliga biblioteket

Tobias Willstedt