Kategoriarkiv: bokinköp

Kort reflektion kring Adlibris och inköp på svenska folkbibliotek

Jag har på flera olika ställen läst (här, här och här) om att Stockholm Stadsbibliotek kommer att låta Adlibris köpa in 60% av den litteratur som biblioteket införskaffar. Personligen tycker jag det är svårt att jubla när biblioteken i Sverige ingår avtal av den typen, vare sig det är med Adlibris eller något annat företag. Jag bör väl tillägga att jag själv inte har någon egen erfarenhet av att jobba i ett bibliotek som slutit denna typ av avtal.


Min övertygelse, efter fyra års arbete på små och lokalt förankrade bibliotek, är att biblioteksarbete bygger på dialog, relationer och samarbete med användarna. Mediesamlingen kan om den är skött av en initierad bibliotekarie vara en del av denna dialog. I samlingen kan bibliotekarien möta låntagarnas behov och förfrågningar av olika slag. Jag menar att bibliotekets boksamlingar organiskt växer fram i samarbete mellan bibliotekarierna och besökarna, därför är det också meningslöst att prata om att profilinköp befriar bibliotekarien till andra uppdrag som skulle kunna befrämja dessa relationer. Jag skulle vilja fråga vad Adlibris har för kunskap om och samtal med till exempelvis medborgarna i det lilla lokalsamhälle där jag jobbar? Jag håller inte med om att det finns vissa böcker som efterfrågas lika mycket på alla bibliotek i Sverige (exemplet brukar vara svenska deckare). Det är ingen självklarhet, Sverige av idag är ett mångfacetterat och splittrat land. Därför förhåller jag mig tveksam att låta företag sköta inköp till biblioteken på vad verkar vara en strikt kommersiell basis. Detta verkar för mig mest befästa någon slags kommersiell normkultur, som minskar folkbibliotekens potential att kunna bidra till ett fungerande pluralistiskt samhälle.

Sedan tycker jag även att det är ett problem att folkbiblioteken sluter ett avtal med Adlibris som ägs av Sveriges största mediekoncern. Vi ger alltså denna enorma mediekoncern en hjälpande hand att ta ett ännu fastare grepp om hela det litterära kretsloppet i Sverige (Läs C-M Edenborgs artikel Bonniers är Sveriges Berlusconi). På sikt kommer hela kulturlivet i Sverige att lida av att ett företag har närmast ett monopol på både bokutgivning och media, vilket kommer skada folkbiblioteken. Det är det viktigt att höja blicken från den egna verksamheten och inse att man är en del av större skeenden.

Låt initierade bibliotekarier sköta medieinköpen i samspel med användarna och resten av verksamheten man bedriver. Jag är övertygad om att det är vägen till ett rättvist och relevant folkbibliotek. Den lilla tidsvinst man eventuellt gör motsvarar inte kvalitetsförsämringarna på sikt och det faktum att folkbiblioteken kommer bidra till olika dåliga strukturer (kommersiellt normsamhälle och mediemonopol).


Tobias Willstedt

Adlibris väljer böcker åt SSB

Stockholms stadsbibliotek har överlåtit sina bokinköp på den billigaste leverantören, adlibris, som också väljer böckerna åt SSB. Och personalen anställs numera av ett bemanningsföretag. Bibliobuster kommenterar:
http://bibliobuster.wordpress.com/2010/11/11/bibliotek-och-transparens-del-ii/

Öppna dörren för världslitteraturen!

Trots globaliseringen, gränsöverskridningar och mångkultur så råder det motsatta fenomenet inom den översatta litteraturen, skriver Styrbjörn Gustafsson, förläggare på Tranan & Trasten.
Den engelskspråkiga litteraturen står för nära 80 procent av alla översättningar till svenska, medan världsspråk som franska, spanska och arabiska står för ett par procent, tillsammans. Trenden är att allt mindre översätts från andra världsdelar än Europa och Nordamerika. De senaste tre åren har 17 skönlitterära böcker av afrikanska författare översatts, nio av dessa av förlaget Tranan.
Antalet utgivna titlar på bokmarknaden har markant ökat de senaste tjugo åren. Men den angloamerikanska översatta litteraturen dominerar ännu mer idag än tidigare.
Som bibliotekarie har man alltså ett visst ansvar att försöka motverka denna snedfördelning. Att slå ett slag inte bara för den smala litteraturen som lyrik och essä och icke-bestsellers, utan också för den icke-angloameri-
kanska litteraturen som översätts till svenska.
Mats Myrstener
källa: Svensk bokhandel 2010/15

Flickfotografer, Egoboost, men också några guldkorn från höstens bokflod

Många guldkorn hittar man i Svensk bokhandels höstkatalog, alltid lika spännande att bläddra i. Memoarer av Ted Kennedy och Torgny Lindgren, spännande titlar som Adjö Istanbul av Irfan Orga, Klas Katt i Vilda Västern av min tecknarfavorit Gunnar Lundkvist, Vampyrer och varulvar av Jan-Öjvind Swahn, Fashionista av Martina Bonnier, och så klassikern: 1001 böcker du måste läsa innan du dör. (Pust. Tur man går i pension snart.)
Spännande förlag som lilla Sekwa, Kartago som ger ut tecknade serier, eller ellerströms i Lund, som i höst ger ut klassiker som Södergran, Virginia Woolf, Marina Tsvetajeva, och James Joyce två relativt okända diktsamlingar Chamber music, och Poems pennyeach. Agnes von Krusenstjernas Fattigadel kommer i ny upplaga, böcker av Gabriela Melinescu och Ayaan Hirsi Ali.
Sen finns det ju också grabbfavoriter som Håkans drinkar (han från ”Baren”), ”Per Morberg jagar och lagar”, och Bingo Rimérs En flickfotografs bekännelser. Rimér ville redan som tonåring bli en ”kändis”, mest för att imponera på pappa i Blekinge. Sveriges mest kände nakenfotograf (Slitz, Café, Playboy, Moore magazine) kallar sig ”feministernas värste fiende”! Och vad ska man säga om kurviga bloggdrottningen Isabella Löwengrips nya bok Egoboost? Ja, läs intervjun med henne i SvD, där hon jämförs med själve August Strindberg?
Det kallar jag ”girl power”!
Undrar hur många ex. av Egoboost och En flickfotografs bekännelser som köps in till de svenska folkbiblioteken? Troligen fler än av Södergrans revolutionerande diktsamlingar Septemberlyran, och Landet som icke är? Det är du som bibliotekarie som bestämmer.
Mats Myrstener
(Mer inköpsförslag: Mona Sahlins valbok, Möjligheternas land, eller varför inte Maria Wetterstrands Den nya gröna vågen. Eller den tidigare i år avlidne Howard Zinns sista bok, Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse. Det var hans råd till sina historiastudenter: Den som inte engagerar sig ger sitt stöd åt den färdriktning samhället har. Även om allt verkar ”gå på räls”.
Det är också ett inlägg i den politiska färdriktnings-
debatten idag.)

Kultur och bokläsning på recept

Ur dagens Aftonblad saxar vi följande notis:
”Patienter i London med diagnoser som ätstörningar, depressioner, stress och ångest kan komma att skickas hem utan recept och mediciner, men med en självhjälpsbok från biblioteket i stället.
Husläkarna i Westminster ska delta i ett projekt under sex månader där lämpliga patienter skickas till biblioteket med sitt ”recept” i stället för till apoteket. En panel med experter har valt ut 21 titlar som behandlar självhjälp för alltifrån anorexi till depressioner, skriver Evening Standard.”
Bibliotekarien som psykolog och terapeut alltså. (Och jag kommer osökt att tänka på ett av de första inlägg jag skrev på denna blogg, med titeln ”Envar sin egen bibliotekarie”.) Visst vill vi väl samarbeta med andra institutioner i kampen om nya låntagare nu när offentliga sektorn skärs ner – men var det det HÄR vi ville?
Mats Myrstener
PS 24/9 läser jag sedan i SvD att man i Helsingborg tänker pröva att läkarna skriver ut ”kultur på recept”. Nyheter sprids som bekant fort. Tanken är nog god, men att tro att en deprimerad arbetslös byggnadsarbetare ska bli bättre bara av att ”gå på teater och sjunga i kör” är nog lite naivt. När man samtidigt skär ner i kulturens budget, och drar in bibliotekets böcker på vårdcentraler och daghem (det som tidigare kallades ”boken-kommer”) och de för många så viktiga bokbussarna. Det låter lite väl enkelt i mina öron. Och billigt.