Kategoriarkiv: bis tidskriften

tidskriften bis ges ut av föreningen Bibliotek i Samhälle och kommer ut med 4 nr om året.

Tankeväckande nordamerikansk antologi om referensarbete och social rättvisa

Adler, Kate, Beilin, Ian & Tewell, Eamon (red.) (2018). Reference Librarianship & Justice : History, Practice & Praxis. Library Juice Press

Omslag Reference Librarianship and Justice

Referensarbetet tillhör traditionellt sett kärnan i bibliotekarieprofessionen, så till den grad att avsaknaden av ”riktiga frågor” i informationsdisken kan upplevas som problematiskt. Men oavsett vilka frågor vi får i informationsdisken är mötet mellan användaren och bibliotekarien alltid lika viktigt, något som betonas i antologin Reference Librarianship & Justice, som lyfter fram olika aspekter av referensarbetet och referensbibliotekarien i förhållande till social rättvisa (social justice). Tyngdpunkterna ligger på social rättvisa för den icke-vita amerikanska befolkningen, fängelseinterner och personer som identifierar sig som hbtq. Frågor som diskuteras rör sig kring referensbibliotekariens identitet i förhållande till det sammanhang hen verkar i: vilken roll har hen i arbetet för ett mer inkluderande och rättvist samhälle, hur kan hen verka?

Bokens olika kapitel beskriver och diskuterar, med två undantag hämtade från Filippinerna och Ukraina, nordamerikanska förhållanden, läs USA. Med detta sagt är texterna i många aspekter allmängiltiga och i allra högsta grad relevanta och intressanta också för en svensk läsare.

Boken är indelad i tre delar: ”History”, ”Practice” och ”Praxis”. Till den historiska delen hör Iyra S. Buenrostros och Johann Frederick A. Cabbahs text om den roll som universitetsbiblioteket vid University of Philippines Diliman spelade under undantagstillståndet i Filippinerna 1972–81. Bibliotekets anställda tog mycket stora risker för att bevara delar av samlingarna som riskerade att rensas ut och tog också emot forskares material som kunde bedömas som regimkritiskt. Tack vare biblioteket har mycket dokumentation från denna period bevarats för eftervärlden.

Jeff Hirschys kapitel i samma del beskriver två arkiv i staden Birmingham i Alabama, båda med uppdrag att samla och tillgängliggöra dokumentation om stadens icke-vita befolkning från stadens grundande och framåt. Institutionerna är relativt nybildade, Birmingham Public Library Department of Archives and Manuscripts bildades 1976 och Birmingham Civil Rights Institute så sent som 1992. Hirschy diskuterar den viktiga frågan om hur urvalet i arkiv och samlingar påverkar vår syn på historien. I Birmingham var det tidigare den vita medel- och överklassens dokument och samlingar som bevarades, de nybildade institutionerna möjliggör en mer heltäckande bild. Det här en fråga som är aktuell också för svenska arkiv och specialsamlingar. Ett seminarium om inkluderande arkiv hölls i Lund 2017. Hur inkluderande är våra arkiv, speglar de det moderna Sveriges mångfacetterade samhällen eller är arkivbildarna främst vita män?

Flera av kapitlen i delen ”Practice” diskuterar på olika sätt referensarbete för fängelseinterner. En röd tråd i de olika bidragen är hur betydelsefullt referensarbete är för interners möjlighet till empowerment (egenmakt), att till exempel utbilda sig, driva rättsliga frågor och förbereda sig inför frigivningen. De tar också upp den etiska balansgången mellan att tillfredsställa användarnas informationsbehov och samtidigt följa lagar och regler som förbjuder viss typ av information på fängelser. Det finns givetvis stora skillnader vad gäller kriminalvård och fängelser mellan USA och Sverige, men mycket torde också vara gemensamt. Den långsamma processen exempelvis, svenska interner har inte heller tillgång till internet och e-post, något som ju för de flesta är en naturlig och stor del av vardagen.

Kapitlen i den sista delen i antologin, ”Praxis”, handlar om hur referensbibliotekarien i sitt arbete kan samverka med och bemöta användare. Författarna utgår från olika teoretiska modeller, gemensamt är dock hur de lyfter vikten av empati, ömsesidighet och likvärdighet i referenssituationen. Flera av texterna är mycket tankeväckande och får mig att reflektera över min egen roll i arbetet som referensbibliotekarie och i mötet med användare, hur viktigt det är att skapa förutsättningar för ett jämställt, engagerat och personligt (men inte privat) möte mellan användaren och mig, oavsett om det är ett fysiskt eller virtuellt möte. Inte minst inspireras jag av den avslutande texten, Shawn(ta) Smith Cruz ”Lesbian Librarianship for all: A Manifesto”, som leder till slutsatser som jag i första hand inte hade förväntat mig. Smith Cruz drar paralleller mellan bibliotekarien i akademiska institutioner och den lesbiska kvinnan i queer-kulturen och kommer fram till att båda är marginaliserade. Enligt hennes resonemang kan vi alla vara ”lesbiska bibliotekarier” genom att utöva ett inkluderande referensarbete som medvetet använder källor och material från alla delar av samhället, också källor från exempelvis icke-heterosexuella eller icke-vita upphovskvinnor och -män.

Sammanfattningsvis är Reference Librarianship & Justice en aktuell och viktig publikation, som bidrar till samtalet om bemötande och inkludering i bibliotekets och bibliotekariens möte med användare. Den fyller en viktig funktion av kritisk reflektion som är nyttig och kan inspirera inte bara amerikanska utan även svenska biblioteksarbetare.

Åsa Forsberg

Läs mer

Den nya bibliotekarie­utbildningen på Södertörns högskola hoppas kunna bredda rekryteringen

Martin Persson från bis passade på att ställa några frågor till Pamela Schultz Nybacka, som ansvarar för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Er nya bibliotekarieutbildning startar till hösten. Är det full fart med planering och förberedelser nu?

– Javisst! Det är otroligt mycket arbete att starta ett helt program. Vi har haft en fantastisk process och många inom högskolan och i biblioteksvärlden backar upp oss och hejar på, så det känns extra roligt och spännande!

Förutom att ni är ytterligare ett lärosäte som börjar utbilda bibliotekarier, vad är speciellt med bibliotekarieutbildningen på Södertörn?

– Här på Södertörns högskola arbetar vi med mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning och det kommer att märkas i utbildningen. Vi förenar humaniora med till exempel pedagogik, offentlig förvaltning och medieteknik. Vi har också en partner i Södertörns högskolebibliotek, som är mycket engagerade i arbetet. Samverkan med biblioteksvärlden står högt upp på agendan och vi kommer att arbeta väldigt praktiknära och samhällsorienterat.

Kommer ni att arbeta för att bredda studentrekryteringen och i förlängningen bryta ett mönster av en relativt homogen (till exempel vit) bibliotekariekår? Och i så fall hur?

– Absolut! Breddad studentrekrytering till yrket är ett av våra huvudargument för att just vi ska starta en utbildning. Här har Södertörns högskola en mycket god kompetens, bra geografisk placering och mångårig vana att locka såväl nya grupper som enskilda individer till högre studier. När det gäller urval hoppas vi också kunna erbjuda att söka in på olika vägar, bland annat genom särskild antagning (personligt brev till exempel). Samtal pågår just kring dessa former.

Hur ser ni på utbildningens möjligheter att erbjuda validering och vidareutbildning för nyanlända svenskar som vill arbeta i biblioteksverksamheter?

– Vilken intressant idé! Vi har än så länge bara påbörjat våra planer för vidareutbildning och annan kompetensutveckling. Bland annat har vi en fristående kurs om skolbibliotek som ligger på planeringsstadiet. På Södertörns högskola finns Centrum för praktisk kunskap, som tidigare samarbetat med Regionbibliotek Stockholm, vilket mynnade ut i skriften Bibliotekariens praktiska kunskap (2016).

Hur kommer balansen mellan teori och praktik till uttryck i er bibliotekarieutbildning?

– Vårt program kommer att vara grundat i biblioteks- och informationsvetenskap och inriktad mot professionen. Vår utbildning kommer därför att vara mycket praktiknära. Vi kommer att arbeta aktivt med samverkan både i och kring utbildningen. Det blir många studiebesök, expertföreläsningar med branschföreträdare, mentorskap, praktik på bibliotek, med mera. Vi har också en fördjupningstermin som är inspirerad av upplägget på Centrum för praktisk kunskap. Efter avslutad praktik på bibliotek kommer deras lärare att hålla en kurs där deltagarna tillsammans vecklar ut sina erfarenheter från praktiken. På så vis vill vi bidra till en starkare utveckling och hållbarhet i den professionella identiteten.

Varför ska studenter utbilda sig till bibliotekarier? Och blir man ”bara” bibliotekarie genom att läsa er utbildning?

– Biblioteken befinner sig ständigt mellan historia och framtid, tradition och förnyelse, analogt och digitalt – och så vidare. Att bli bibliotekarie är därför inte så ”bara”… Vi betraktar bibliotekarien som en samhällsbärande profession. Visst kan man ta sin bibliotekariekompetens med sig in i andra sfärer också!

Läs mer