Category Archives: bibliotekarier

Om biblioteksaktivism

Biblioteksarbetare porträtteras ofta som introverta och konflikträdda. Men det är en stereotyp som krossas om man ser närmare på det antal aktivistgrupper som organiserar personer som arbetar på bibliotek. En av dessa grupper är Radical Reference i USA.

Ni har säkert redan sett bilderna. Amerikanska bibliotekarier som demonstrerar och håller upp skyltar med olika variationer på temat ”You know it’s bad when librarians rally”.  Många skrockar roat åt bilderna och instämmer att när bibliotekarier börjar protestera, ja då måste det vara riktigt illa. Även om det är ett slagkraftigt plakat så skaver något i mig när jag tänker på denna bild efter som det implicit antyder att bibliotekarier är tystlåtna, medgörliga och konflikträdda. Lika stereotyp bild av vår profession som att det naturligtvis alltid är lugnt och tyst på ett bibliotek, eller att bibliotekarier mest sitter och läser på arbetstid. Trista förutfattade meningar som man kan bli trött på att alltid mötas av när man nämner vad man jobbar med.

Christian Lauersen, direktör för Roskildes universitetsbibliotek, skriver om precis denna föreställning, och idén kopplar det till föreställningen om biblioteken som en neutral plats:

Let me start to detach from the heading: “You know it’s bad when librarians rally”. I’ve heard it quiet a few times in different versions and sure it’s funny to some extend because it plays on the stereotypical view on librarians as quiet introvert people with cardigans, glasses and buns, driving round book trolley’s, never raises their voice or interfere in other peoples business (unless someone is to loud in the library and has to be shushed). I don’t find that to be true. Over the last couple years I been hearing a voice among the library community who has been more and more concerned about social justice, inclusion and diversity in society. Especially in North America. I like that voice. It’s an important voice. And that is because I believe that libraries – both public and academic – are important institutions in building an open, equal and diverse society. To fulfill that role we need to be active in our choices and take part in the debate. We need to take a stand and say it out loud when something is wrong. I don’t believe in such a thing as ‘neutral libraries’ or ‘neutral librarianship’.

Ett tydligt exempel på hur biblioteksarbetare engagerar sig i samhällsutvecklingen är hur många aktiva grupper av biblioteksaktivister som finns världen över. BiS är stolta att vara en av dem och vi underhåller också våra kontakter med grupper i andra delar av världen.

Nätverket Radical Reference i USA är en av grupperna som ägnar sig åt biblioteksaktivism. Gruppen bildades ursprungligen i början av 2000-talet som ett svar på den dåvarande presidenten repressiva politik.  Under Bush-eran använde nätverket sina professionella färdigheter och verktyg för att svara på informationsbehov från allmänheten, oberoende journalister och aktivister. Målet var att främja social rättvisa och vara en del av motståndet mot det reaktionära etablissemanget i USA.

Bibliotekarier som demonstrerar och håller i ett plakat som dt står

Efter en tid i träda har Radical Reference vaknat till liv igen då de politiska konflikterna i USA återigen har ökat. En längre artikel i Atlas Obscura ger en inblick i hur detta nätverk av biblioteksaktivister arbetar idag:

Some of the Rad Ref groups use social media to communicate and promote events, talks, and workshops with the public and activist organizations, while others meet face-to-face. The topics vary wildly; some events may concern more local issues, like planning support for a library worker strike, while others could involve “creating or using a resource guide on a relevant issue, i.e. Black Lives Matter, Critical Librarianship, Fact Checking basics” says Friedman.

[..]  Rad Ref volunteers once helped a writer who was working on research for a nonfiction book on resistance and struggle within women’s prisons, for example, and needed access to statistics and facts that were not easy to find, such as the amount of prisoners in a specific county in a specific year. Through the website, Rad Ref librarians were able to provide specific numbers she used throughout her book by pooling their skills in data research and law.

[..] It might seem like information is open to everyone today: the internet is common and most people know how to type a sentence into Google. But as Friedman and Lorberfeld explain, there’s often more to it than that when trying to find specific and often very meaningful details and information. Sometimes, the only thing keeping data from, say, a government website like that of the Environmental Protection Agency from being removed or tampered with by politicians may be the librarians, working behind the scenes to preserve that information [..]

Läs mer om Radical Reference och andra organisationer i det urval av länkar som finns här på foreningenbis.com (”Radikala internationella bibliotekslänkar”)

Länkar:

“You know it’s bad when librarians rally”. Praise to a non-neutral profession

The Radical Reference Librarians Who Use Info to Challenge Authority (Atlas Obscura)

About radical reference

Tobias Willstedt

”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig”

Det var en högtidsstund för många när författaren Kristian Lundberg talade på Biblioteksdagarna i Örebro. Han talade från hjärtat till bibliotekarien på Värnhemsfilialen i Malmö som satte ”Aniara” i handen på honom. Det var på biblioteket han fick sin bildning – inte i skolan. Hemma fanns det inga böcker – men på biblioteket. En känsla av frihet och där tröskeln är som lägst.

bisaren Barbro Bolonassos frågade var och en kring festbordet på kvällen innan Kristian’s anförande ”Varför blev du bibliotekarie?” och vi hade alla olika svar. Mitt påminner om det Kristian talade om, att det var en plats jag kände mig hemma och välkommen på när livet var tufft och ensamt under min högstadie- och gymnasietid. På biblioteket var jag trygg. Att det såg likadant ut på alla bibliotek jag använde var en bidragande orsak. Jag minns sommaren jag köade till den enda internetdatorn som fanns när modemet hemma hade stängts av. Jag var en kuf, jag vet, men på biblioteket var det ok. Därför ville jag bli bibliotekarie från början. Sen har det blivit mer än så, för att det är en profession.

Biblioteket har varit tillgängligt för mig där jag har befunnit mig. Både på mindre ort, skola och större ort. Jag har aldrig saknat ett bibliotek. En av Kristians poänger var Tillgänglighet. Till berättelser och öppna välkomnade platser. Tillgänglig bibliotekarie. Värnhemsfilialen är sen länge nedlagd.

Brit Staktson talade efter Kristian Lundberg om egentligen samma sak men i en ettor och nollor värld som vi är på väg in i. Hon citerade själv Henning Mankell som fått frågan om boken är död? Berättelsen dör aldrig. Att behålla lugnet när vi går in i en digital samtid och acceptera samt välkomna processen. Lars Bjurman var en av dem som avslutades konferensen och fångade känslan av befinna sig i tryckkonstens start på 1490-talet – vi befinner oss i ett paradigmskifte – digitaliseringen. Det tycker jag personligen är väldigt spännande.

Volontärer. Utlåningsstationer. Meröppet. Digital plats. Vad är tillgänglighet till bibliotek och bibliotekarie i framtiden? Kristian Lundberg skrev om Thorvalls slagdänga ”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig” och utmaningen för alla som lyssnade måste vara att få fler människor att om och om igen kunna säga samma sak (varför var inte Kulturministern där och då?). Det kan inte spela någon roll var den platsen är – bara den spelar roll för människan här och nu, där och då.

Andrea Hofmann

Hellre svårsålt än lättköpt

”Relationen förläggare–författare–redaktör är kort sagt oerhört viktig för det färdiga resultatet. Om professionalismen börjar tappa tron på sin egen nödvändighet är litteraturen illa ute. ” Det är slutorden i Annina Rabes artikel  http://www.svd.se/kultur/litteraturen-behover-proffs_6901237.svd . En naturlig fortsättning på resonemanget är att ta upp bibliotekets och bibliotekariens roll och då knyta an till Rasmus Fleischers resonemang i Boken och Biblioteket om bibliotekens viktiga roll när det gäller urval och offentlighet.

Dessvärre är det stor risk att biblioteken sviker sitt uppdrag att stå för kvalité och ett aktivt urval. Med dagens regler för upphandling, slentrianmässiga profilköp, tidbrist och jakt på höga utlåningssiffror blir bibliotekens utbud mest det som är  lättköpt i dubbel bemärkelse. Mycket av det som ges ut bortom allfartsvägarna av små förlag, enskilda personer, organisationer, företag etc når aldrig biblioteken. För att hitta det smala, udda, nyskapande, annorlunda och egensinniga måste bibliotekarier arbeta aktivt uppsökande, rotande, letande. Ofta handlar det om facklitteratur, rapporter från delar av verkligheten mer i skymundan, ämnen som inte är så massmediala och tankar, idéer som ännu inte ligger i tiden.

Ju svårare utgivningen blir att överblicka och hålla koll på, ju mer tid måste man som bibliotekarie ägna åt ett aktivt uppsökande urvalsarbete!

Ingrid Atlestam