Kategoriarkiv: barn och bibliotek

Barn lånar mer, utom i Stockholm

I Metro 24 april läser jag att barn lånar dubbelt så mycket böcker ute i landet som i Stockholm. Det är boklån/invånare man mäter, inklusive e-böcker, och i Stockholm är siffran för alla åldrar nere i 4 volymer/person, Stockholms län, 4,5. Det är ungefär lika mycket som man hade på 1930-talet, och en kraftig tillbakagång sedan 1980-talet.

När det gäller barn 0-14 år (2012) är siffran 10 lån/inv i Stockholm, att jämföra med 20 per invånare i alla kommuner i Sverige!
 
Det finns alltså inga undanflykter för stockholmspolitikerna, det här är riktigt dåliga siffror! Felet är att man inte byggt ut stadsbiblioteket i takt med befolkningsökningen de senaste trettio åren, och dragit ner på att aktivt arbeta utåtriktat mot områden där läsningen är särskilt eftersatt. Det är en utbildningspolitisk fråga som borde beröra både skola och bibliotek, i skuggan av de katastrofala siffror vi ser vad gäller läsning och läsförståelse i alla tester idag.
 
Igår invigdes istället en ny stor köpgalleria vid Kungens kurva, efterfrågad av ingen. Varför, kan man fråga sig? Vad tänker politikerna på? (Medan ett topplag i damhandbollens Nacka tvingas spela allsvensk semifinal i en liten gymnastiksal, för idrottsplaner och -hallar saknas också.)
 
Stockholms kulturborgarråd skyller som vanligt ifrån sig i Metro: Hon anser enligt tidningen att alliansen gjort en ”historisk satsning” på biblioteken de senaste åtta åren.
 
Vad hon menar med ”historisk” framgår inte. ”Historiskt dålig?” Nej Madeleine, den historiska satsningen på folkbibliotek i Stockholm gjordes under den socialdemokratiska eran, på 1930-talet och efter andra världskriget. Stockholm var ett paradexempel på väl utbyggda folkbibliotek, i en stad som ändå växte rejält. Men många års skattesänkningar har åderlåtit systemet grundligt. Fortsätter det så kommer statligt och kommunalt finansierade och understödda folkbibliotek snart att vara ett minne blott.
 
Det är ungefär lika intelligent som att skylla skolans misslyckande på ”1970-talets flumskola”.
 
Argumenten kommer att upprepas i en papegojkör från alliansens politiker ända in på valdagen. Idag läser jag emellertid i Metro att alliansen redan förlorar väljare i Järfälla, Norrtälje och Huddinge. Fritt fall således, kanske finns det ändå hopp för framtiden?
 
Att satsa radikalt är att satsa på de grupper i samhället som idag inte läser alls, kanske inte ens har en egen dator. Ändå kan biblioteket inte låta bli t.ex. pensionärerna, som blir en allt friskare och efterfrågestark grupp. Och de välbärgade, som har råd att köpa böcker, är kanske inte alls intresserade av att läsa för sina barn. I läshänseende finns eftersatta barngrupper inom alla samhällsklasser. Det är ett verkligt dilemma, när bibliotekets resurser stadigt försämras.
 
Punktvis stöd med läsfrämjande åtgärder från statens sida hjälper knappast. Det behövs mycket mer planering än så. Kulturrådet har under alliansens tid förlorat allt inflytande och ersatts med en organisation av tekniker och byråkrater. Och Kungliga biblioteket har inte ens resurser för sin egen, nationellt bevarande, verksamhet.
 
Artisten Robyn sa i DN idag att hon var orolig för framtiden. Hon har framtidsångest och tror att vi är ”illa ute”. Allt pekar ju också mot det, men få verkar orka protestera längre. Vi får ett samhälle med allt fler ensamma, allt fler med psykiska problem. Jag har alltid trott på att biblioteket har en social funktion som mötesplats, att det är en av de allra viktigaste funktionerna i dagens datoriserade och individualistiska samhälle. Den funktionen är hotad och den kommer vi att få kämpa för. Det räcker inte inte med en ”bibliotekskiosk” här och där, som något ljushuvud föreslog i tidningen senast.
 
Mats Myrstener 
 
PS Artikeln i Metro bygger på en ny magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, om skolbibliotekens betydelse för barns läsning, av Caroline Cassel West och Ann-Charlotte Knochenhauer.
 

Läsfrämjande i Mellanöstern

Det är inte bara BiS som arbetar för barnbibliotek i ockuperade delar av Nordafrika och Mellanöstern. Hanna al-Ramli, en jordansk civilingenjör och IT-konsult, driver på eget initiativ bibliotek i bland annat palestinska flyktingläger i Jordanien, i samarbete med Diakonia, Rädda barnen och Postkodlotteriet. Se länken

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/flyktingars-lashunger-botas_8585824.svd

En fråga dock: Vem samordnar alla dessa läsprojekt som bibliotek är inblandade i?

Mats Myrstener

Stor satsning på barns läsande

Allt fler ungdomar väljer bort nyhetsmedier som dagstidningar (även på nätet) och TV-aktuellt. Och som bekant har även bokläsandet minskat rejält sedan 1980-talet. Professor Sverker Sörlin kallade skolans utveckling i DN igår för en ”ruin”.

Men regeringen står icke handfallna. Nu satsar man stort, enligt dagens Svenska dagbladet, där kulturministern och biträdande utbildningsministern presenterar ett generöst beslut: tre miljoner ska satsas på barns läsning, pengarna går till idrottsrörelsen, ”i samarbete med region-, läns- och folkbibliotek”.

Varför just idrottande barn också ska läsa mer böcker framgår inte, jag vet inte vad man bygger de teorierna på. Det är väl snarare en samarbetspartner regeringen vill ha? Varför man inte satsar pengarna direkt på de existerande svenska barnbiblioteken framgår inte heller. Det är överhuvud taget svårt att förstå hur man tänker i kulturdepartementet, om man tänker, och om det bygger på någon relevant forskning.

Fördelat på alla landets kommuner skulle det väl bli ca 10.000 kronor per kommun. Ja, man får vara glad för det lilla, kan man väl säga?

I artikeln förekommer också en, ska vi säga, viss ”skönmålning”. ”Sedan den nya skollagen trädde i kraft har det blivit obligatoriskt med skolbibliotek”, skriver de båda ministrarna. Var det inte ”tillgång till skolbibliotek” det stod? Det är ju inte riktigt samma sak.

Mats Myrstener

En liten julklapp

Det finns länder som har bibliotek… och så finns det länder utan bibliotek.

Så vitt jag vet så finns det inte så många bibliotek i Afghanistan. Skolor är dåligt utvecklade, och fortfarande på 2000-talet får många flickor inte gå i skolan. Idag går 7 miljoner barn i skolan, varav 36 procent är flickor. 4 miljoner flickor går inte i skolan alls.

Jag läser i senaste numret av Afghanistan-nytt att endast 200 svenska kronor räcker till papper och pennor till en skolklass i ett år, 400 kronor betalar studier för ett barn i ett år, och för 998 kronor får en hel skola sittmattor och en vattenpump.

Idag minskar biståndet till Afghanistan i takt med att den utländska militären drar sig tillbaka. Det ersätts av framför allt opiumodlingar. USA:s stöd är det som försvunnit snabbast. Sverige sticker dock ut, regeringen har lovat öka sitt bistånd till Afghanistan med femtio procent fr.o.m. 2015. Genom att skänka pengar regelbundet kan man också bli fadder till ett av världens fattigaste länder. Svenska Afghanistan-kommitten administrerar en stor del av det svenska biståndet.Bild

God jul!

Mats Myrstener

Barnen läser allt mindre böcker



… och därför ska Akademibokhandeln ägna sig åt läsfrämjande med sitt ”Läsborgarmärket”. Det är gamla goda Valfrid Palmgren-takter! Kanske något för biblioteken att ta efter?

källa: Metro 16/8, 2011