Åter däckad av en maginfluensa tillbringar jag morgonen i sängen med dagens tidning. Dagens undestreckare, skriven av professor Hans Ingvar Roth, handlar om hur media bara uppmärksammar konflikter som är mediala och lätta att förklara för läsarna. Paradoxalt är det därför inte att ett av världens fattigaste länder nu uppmärksammas (vilket kanske är bra trots allt) med oändliga spaltmeter i pressen, där man tidigare inte skrivit en rad.
Understreckaren uppmärksammar filosofen Peter Singers bok Det liv du kan rädda, utgiven på förlaget Fritanke, men i första hand statsvetaren Virgil Hawkins bok om den långa blodiga konflikten i Kongo-Kinshasa, Stealth conflicts. How the world’s worst violence is ignored (Ashgate). Stealth betyder radar, dvs medias nyhetsradar. De konflikter, de flesta i det mörka Afrika, som hamnar utanför radarsystemet, ignoreras.
Hit hör långa blodiga konflikter i Sierra Leone, Liberia, Angola, Rwanda och Tchad, och långdragna konflikter i Sydamerika. Här finns inte ett lättförklarligt svart-vitt, inga islamska terrorister, däremot stora naturtillgångar, t.ex. produceras i Kongo metallen coltan, som används i våra mobiltelefoner.
När de första demokratiska valen i Kongo på 45 år hölls 2006 rapporterade USA:s stora media istället om skådespelaren Mel Gibsons arrest för rattfylleri i Kalifornien. Och i Sverige har vi läst löpsedlar om lillprins Carl Philips nya flickvän på löpsedlarna, mitt under värsta jordbävningskatastrofen på Haiti.
Det finns undantag mot denna mediaskugga: Organisationen Oxfam har alltid uppmärksammat Kongo, liksom den belgiska frivillorganisationen ”Inget blod på min mobiltelefon”. Och i början av 1900-talet startade den engelske journalisten Edmond Morel en kampanj som till slut fick den enväldige kung Leopold i Belgien att dra sig ur det makabra förtrycket i ”Belgiska Kongo”. Aktionen stöddes bl.a. av Joseph Conrad och Mark Twain.
Visst borde våra folkbibliotek vara mediala alternativ till nyhetsbyråernas lättköpta gods (tänk på det nya ”mediabiblioteket” i danska Herning som verkar kastat in handduken rejält). Men jag tänker också på ett inslag i TV igår: trots alla vidriga bilder på vanvården av djur inom EU så fortsätter vi glatt äta kött och korv som aldrig förr. Att vara bibliotekarie i mediaåldern kräver nog både mod, uthållighet, stora kunskaper, och global vidsynthet.
Mats Myrstener
BiS 