Skolbibliotek, sambibliotek och digitala bibliotek i nya numret av bis!

Newzad Hirori berättar om Kurdiska biblioteket i nya numret av bis.

Sveriges mest oumbärliga tidskrift om bibliotek innehåller i vanlig ordning nyheter och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Vi lämnar det myspysiga fluffpratet om skolbiblioteket”
    Under 2019 tillsatte regeringen utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, med Gustav Fridolin som särskild utredare för att utveckla skolbiblioteksverksamhet över hela landet. Två år senare är utredningen klar och ett delbetänkande är överlämnat. bis har samlat en panel som arbetar med skolbibliotek inom olika områden och låter dem reflektera kring vad de anser om utredningen.
  • KB, visa handlingskraft!
    I bis två senaste nummer har Lena Lundgren diskuterat begreppet ”det svenska sambiblioteket” och konstaterat att det håller på att krackelera. Här avslutas diskussionen tills vidare med ytterligare kommentarer och förhoppningar om att frågan förs vidare av ansvariga.
  • “Det demokratiska uppdrag som biblioteken vilar på ser inte likadant ut om SD får bestämma”
    Nyligen stoppade en ledande SD-politiker i Svalöv kommunens bibliotek från att marknadsföra bibliotekets nyvunna hbtqi-certifiering på Facebook. Läs Eleonor Pavlovs kommentar.
  • “Vilka egenskaper hos biblioteket går egentligen att översätta till en digital kontext?”
    Tobias Nordberg vrider och vänder på tanken på folkbiblioteket som en mötesplats när allt fler aspekter av verksamheten digitaliseras.
  • Kurdiska bibliotekets framtid hänger på en skör tråd
    På grund av dålig ekonomi så är Kurdiska bibliotekets framtid osäker. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket och frågar efter en lösning på situationen!
  • Om boken finns på hyllan – tillitsfull samverkan för Agenda 2030
    I den pågående debatten om mediesamverkan i Sverige har flera efterlyst hur biblioteken skulle kunna samarbeta på ett mer hållbart sätt och utifrån Agenda 2030. Men hur skulle en sådan samverkan kunna se ut?
  • Dessutom – boktips, krönikor och poesi från Freke Räihä!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Internationella kvinnodagen

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons
Den berömda affischen som tillkännagav kvinnodagen.

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Dagen firades första gången inte den 8 mars utan den 19 mars 1911. Mer än en miljon personer – mestadels men inte uteslutande kvinnor organiserade i SPD och fackföreningar – gick ut på gatorna i Tyskland och krävde kvinnlig rösträtt och social och politisk jämlikhet. De följande åren firades dagen – bland annat i Sverige – på olika vårdatum.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket.

Vi lever inte i ett samhälle utan orättvisor mellan könen. Covid-19 har aktualiserat många av dem – Nära 80 procent av arbetarkvinnorna jobbar fysiskt nära andra personer under en arbetsdag, våld i hemmen har ökat, kvinnor har tillgång till lägre inkomster och sämre anställningsskydd och är därför mer sårbara under den ekonomiska krisen och så vidare. Även efter arbetslivet består orättvisorna – en kvinna har i snitt 14500 i pension före skatt i jämförelse med 21 100 för en man.

Det finns alltså fortsatt många anledningar till att ändra på den samhällsordning som begränsar halva mänsklighetens livsutrymme.

Tobias Willstedt

Källor

Läs BiS nyhetsbrev för februari

Ur innehållet i februari månads nyhetsbrev:

  • Världen i biblioteket
  • ”Yttrandefrihetsbibliotek” som samlar förbjudna böcker öppnar i Malmö
  • BiS beforskat

I detta nummer ser vi tydligt hur bibliotekens verksamhet kan vara en arena för ideologisk kamp. Tobias Willstedt lyfter den mångspråkiga verksamheten ur olika perspektiv och poängterar dess betydelse i ”Världen i biblioteket”. Samtidigt fortsätter Sverigedemokraterna driva frågan att folkbiblioteken inte ska tillhandahålla mångspråkig litteratur. I Vellinge får de eldunderstöd från Moderaterna.

Från högerhåll kommer även forskarna Johan Sundeen och Roger Blomgren som menar att de marxistiska aktivisterna från BiS har lagt en kvävande slöja av politisk korrekthet över det svenska biblioteksväsendet. Ingrid Atlestam, långvarig aktivist i BiS, har svarat på deras påståenden – i detta nyhetsbrev hittar du hennes kommentarer och länkar till forskarnas alster.

Yttrandefrihet används ofta som ett slagträ av konservativa debattörer – missa därför inte Sofia Bergs reportage fån Dawit Isaak-biblioteket som samlar material om just yttrandefrihet och censur!

Följ biblioteksdebatten

Prenumerera på BiS nyhetsbrev utan kostnad.

Redaktionen

Bibliotek, automatisering och artificiell intelligens

Uppdatering:
Samtalet om Bibliotek, automatisering och artificiell intelligens kommer inleda BiS årsmöte. Man kan delta i samtalet utan att delta i resten av årsmötet. Samtalet är öppet för alla, även dig som inte är medlem i BiS. Anmäl dig till christian_forsell@telia.com.

Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter till automatisering och ”smarta” verktyg i biblioteksvardagen. Vad innebär AI för bibliotek och biblioteksarbete, i form av möjligheter och risker? Vem har makten över de digitala redskapen, och hur knyter utvecklingen inom bibliotek an till övrig automatisering och användande av AI inom offentlig sektor? Utifrån färska exempel samtalar Martin Persson från BiS med Charlotte Högberg, BiS-medlem och doktorand vid Institutionen för teknik och samhälle, Lund Tekniska Högskola.

Samtalet kommer äga rum på BiS årsmöte lördag 27 mars. Mötet genomförs digitalt och är öppet för alla medlemmar.

Bli medlem i BiS

Som medlem får du tidskriften bis som kommer ut med 4 nummer om året.

Ett vanligt medlemskap kostar bara 250 kronor per år, eller 160 kronor för dig som är student/pensionär/person utan full inkomst. Du kan betala enkelt med Swish.

Styrelsen

BiS beforskat

Den högerradikala idéhistorikern Johan Sundeen har tillsammans med Roger Blomgren skrivit en uppsats i Nordisk kulturpolitisk tidskrift med titeln Offentliga bibliotek som arena för aktivism, där de säger sig analysera tidskriften bis och beskriver hur denna marxistiska organisation gjort ett odemokratiskt övertagande av biblioteken under femtio år. Om detta intervjuas Sundeen i vad som verkar vara hans hemmaarena Världen idag, en högerradikal väckelsekristen webbplats

I podden ger han en mycket vinklad beskrivning av seminariet, Bibliotekarie – tjänsteman eller aktivist, vid Bok&Bibliotek 2019 där han och hans kollega lade fram sina teser om 68vänstern och då speciellt BiS odemokratiskt framfart. Sedan nämner han mina artiklar om seminariet och om aktivism, och konstaterar att jag lever i en bubbla och har noll koll på vad som pågår i forskarvärlden. Hade gärna levt kvar i denna påstådda bubbla och sluppit hamna i den kalla blåblåst som nu i namn av yttrandefrihet, objektivitet, tradition och demokrati går till storms mot såväl kulturlivet som forskarvärlden och public service.

De kritiska tankar jag framförde i de artiklarna blir ytterligare bekräftade i Sundeens poddinlägg och i de två forskarnas artikel. Det finns mycket att säga om deras artikeln och de slutsatser de drar av bara några nerslag i bis och annan biblioteksdebatt vad gäller inköp och urval av media och tjänster. Denna eviga debatt, som ju är folkbibliotekens själva kärna, är inte plats att fördjupa här, men lite berörs den i mina artiklar , Aktivist, javisst och Vem är egentligen aktivist?

I slutet av forskarartikeln, som jag hoppas får fler kommentarer och bemötanden, frågar sig forskarna om BiS påverkat biblioteksutvecklingen. Svaret är ja. De frågor bis varit med och drivit har gett resultat. Bara några exempel, Svensk Biblioteksförening är idag en helt annan och bättre förening än det SAB som BiS bildande var en reaktion mot. Många bismedlemmar har och är djupt engagerade i SB. bis krävde redan i sitt första nummer en bibliotekslag och folkbiblioteksforskning, det tog tid men nu finns båda ock. BiS har varit drivande vad gäller att biblioteket verkligen ska vara för alla och speciellt uppmärksamma barn, de med annat modersmål än svenska och funktionsvarierade, vilket nu finns med i bibliotekslagen, liksom bibliotekets demokratiska och folkbildande roll. Men allt detta är väl enligt Sundeen och Blomgren vänstervridna avsteg från det gamla riktiga objektiva ideologilösa opolitiska biblioteket som självklart aldrig funnits.

Ingrid Atlestam