Kategorier
nyheter

Författarförbundet agerar – var är biblioteken?

Ett litteraturpolitiskt program presenterades av Författarförbundet vid en välbesökt litteraturdag den 5 april på Intiman i Stockholm. Lena Lundgren var där och lyssnade men saknade biblioteksföreträdarna.

Text: Lena Lundgren

Bakgrunden till Litteraturpolitiskt program som Författarförbundet har utarbetat är de stora förändringar som nu sker på litteraturområdet. Den omfattande digitaliseringen, som medfört stora konsekvenser för författarna och deras försörjning, är den viktigaste. Men Författarförbundet identifierar även flera andra, som nya affärsmodeller för publicering, marknadiseringen, bokhandelns problem, minskat utrymme för den kvalificerade kritiken i media, färre bibliotek, bristen på skolbibliotek samt bibliotekens ändrade inköpsrutiner. Det litteraturpolitiska programmet innehåller också ”Tio punkter för den samiska litteraturen”. Författarförbundet kräver att alla involverade tar ansvar för det ekosystem som litteraturområdet utgör för att mångfald och kvalitet ska kunna upprätthållas i den nya, digitaliserade verkligheten.

Författarförbundet framhöll under litteraturdagen att författarnas villkor för liv och skapande inte var den enda orsaken till arbetet med det litteraturpolitiska programmet men det är uppenbart att författarinsatsen, liksom översättarens arbete, är grunden för litteraturens ekosystem. Utan författare och översättare ingen litteratur. Under dagen varvades poesiuppläsning med samtal kring olika aspekter på kvalitetslitteraturens ställning. Här finns bara utrymme för ett par nedslag i programmet.

Litteraturpolitiskt program

Samtalade om själva programmet gjorde Lawen Redar, ledamot i riksdagens kulturutskott (S), Mattias Fyrenius, vd för Bonnierföretagen och Jörgen Gassilewski från Författarförbundet, med Gustav Fridolin som samtalsledare. Lawen Redar menade att texten var det bästa kulturpolitiska program hon hade läst. Hon tryckte på läskunnighet som grunden för demokratin men inte den ytliga läsningen utan djupläsningen, den som ger förutsättningar för analys och förståelse. Hon erkände att det var en besvikelse att partiet inte hade lyckats få fram något beslut om de 470 miljoner kronor som bemannade skolbibliotek skulle kräva men lovade att arbetet fortsätter. Lawen Redar menade också att det behövs en ny litteraturutredning som tar ett samlat grepp på hela området. 

Jörgen Gassilewski efterlyste statistik från förlagen och transparens när det gäller ersättningsmodellerna för digitala böcker. Det är omöjligt för en författare att få insyn i på vilka grunder hen får sina ersättningar. Förmedlarna, kritikerna, bibliotekarierna och lärarna har också marginaliserats. Mattias Fyrenius menade att transparensen är en komplicerad fråga och nya modeller behöver diskuteras fram. Men han framhöll också att boken, enligt all statistik, aldrig har stått starkare. Det har exempelvis aldrig sålts så många böcker som nu, enligt Svenska Förläggareföreningens statistik för 2021.

Litteraturens ekosystem

Ett större grepp på det litterära systemet togs i en diskussion mellan Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, Martin Kaunitz, förlaget Kaunitz-Olsson, Jesper Söderström, direktör för Sveriges författarfond, Jonas Karlén, vd för Adlibris och Erik Wikberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm. Jörgen Gassilewski var moderator. Här blev aktörernas olika intressen tydliga. Karin Pettersson ansåg att litteraturen som ett ”ekosystem”, där alla delar hänger ihop och är beroende av varandra, var en bra metafor. Hon var den som främst beskrev en allvarlig situation, med en utveckling från en mångfasetterad utgivning till en, trots omfattningen, mera tvådimensionell, mera förenklad och plattare utgivning. Frågor om tryckfrihet och upphovsrätt kom naturligtvis också upp. Alla var dock eniga om att Författarförbundets initiativ var bra och verkade villiga att delta i de stora och svåra diskussioner om lösningar som måste komma. 

Biblioteksföreträdare saknades 

Bibliotekens roll i det litterära ekosystemet betonades återkommande under dagen. Flera talare framhöll förmedlarnas betydelse. Mattias Fyrenius och författaren Kristina Sandberg ansåg exempelvis att bibliotekens mediesamlingar och läsfrämjande arbete är avgörande för kvalitetslitteraturen. Själva programmet innehåller också ett särskilt kapitel om biblioteken där en rad aspekter tas upp, som ojämlikheten i tillgången till bibliotek, bibliotekens betydelse för minoritetsspråken och ”de nya invandrade modersmålen”, kostnaderna för e-böckerna, nödvändigheten av ett digitalt nationalbibliotek, en befarad politisering, förslag om en yrkesetisk kod samt Stockholms behov av ett nytt stadsbibliotek. Författarförbundet tar också ställning i den viktiga fråga där Svensk biblioteksförening saknar mod att sätta ner foten, nämligen mot bibliotek på entreprenad. Avsnittet sammanfattas i sex krav på insatser. 

En apa sitter på en lama och håller i en bok. Laman har hörlurar på sig och apan försöker koppla in dem i boken.
Illustration: Anna‐Karin Garhamn

Men i raden av tunga aktörer under litteraturdagen lyste biblioteksföreträdarna tyvärr med sin frånvaro. Ingen representant för biblioteken deltog i något av samtalen och Svensk biblioteksförening fanns inte på plats, inte ens som åhörare. För en närvarande bibliotekarie var det tydligt att bibliotekens företrädare här hade missat ett viktigt tillfälle att markera bibliotekens nyckelroll i det litterära ekosystemet och det i ett läge då det ingår i Svensk biblioteksförenings vision och verksamhetsinriktning att ”opinionsbilda för att öka beslutsfattares kunskap om biblioteken som en kraft för förändring” (se föreningens hemsida). Detta framhålls med emfas också i Biblioteksbladet 2022/2. Biblioteken kan inte förutsätta att andra aktörer ska ta ansvar för att lyfta bibliotekens betydelse. 

Litteraturpolitiskt program kan hämtas på https://forfattarforbundet.se/verksamhet/litteraturpolitiskt-program-2022/

Författarförbundet vill

  • att folkbiblioteken rustas för det demokratiska uppdraget
  • att minst ett bibliotek öppnas för varje som läggs ner
  • att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek
  • att de olika parterna, bland dem Sveriges Författarförbund, under regeringens ledning löser bibliotekens problem med e-böckerna
  • att Sverige får ett digitalt nationalbibliotek där det litterära arvet görs tillgängligt för alla
  • att inga folkbibliotek ska drivas av vinstdrivande företag.

Ett svar på ”Författarförbundet agerar – var är biblioteken?”

[…] Författarförbundet agerar – var är biblioteken?Ett litteraturpolitiskt program presenterades av Författarförbundet vid en välbesökt litteraturdag den 5 april på Intiman i Stockholm. Lena Lundgren var där och lyssnade men saknade biblioteksföreträdarna. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.