Att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek på entreprenad är att ta ställning

Från bis 3/2021

Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.

Text: Sofia Berg

I slutet av 2020 publicerade Svensk biblioteksförening rapporten Folkbibliotek på entreprenad. ¹ Föreningen beslutade efter en medlemsmotion av Lena Lundgren att kartlägga landets folkbibliotek med alternativa driftsformer och undersöka vilka risker som fler folkbibliotek på entreprenad kan innebära. ² Senast Svensk biblioteksförening följde upp frågan om alternativa driftsformer och folkbibliotek på ett liknande sätt var 2011 då rapporten Om folkbibliotek på entreprenad kom. Föreningens styrelse beslutade efter rapporten 2011 att den inte skulle ta ställning för eller emot bibliotek på entreprenad. ³

För rapporten 2020 gav Svensk biblioteksförening Tankesmedjan Balans uppdraget att genomföra en undersökning av hur samtliga kommuners folkbibliotek styrs samt att göra en litteraturstudie på ämnet. Den oberoende tankesmedjan Balans specialiserar sig på just styrning och ledning inom offentlig sektor och gemensamt finansierad välfärd. ⁴

Brister i Folkbibliotek på entreprenad

Kort efter att rapporten Folkbibliotek på entreprenad delgavs skrev BiS en text med synpunkter som publicerades i bis 2020/4.⁵ Kort sammanfattat menade BiS att rapporten var bristfällig på flera punkter. För det första är biblioteksverksamhet utanför bibliotekslagen i stort helt oreglerad. Det finns inga tillsynsmyndigheter som kan granska och utöva tillsyn över folkbiblioteken, som det gör för till exempel skola och sjukvård. Därför skulle det kunna bli ödesdigert för bibliotek om de blev upphandlade med dåliga avtal och inte kunde fullgöra sina uppdrag. Biblioteksverksamhet är också svår att utvärdera flerdimensionellt i kvantitativa mått och därför blir det svårt att avläsa en verksamhets faktiska kvalitet inom viktiga områden som exempelvis inkludering av alla användare. Det finns också en stor risk att transparensen skulle minska vid privat drift eftersom anställda hos privata utförare inte omfattas av meddelarskydd.

Få fördelar men tydliga risker

Efter att rapporten kom i höstas var det alltså även dags för Svensk biblioteksförening att på nytt se över sitt ställningstagande angående frågan kring folkbibliotek på entreprenad. Sedan 2011 har de varit neutrala i frågan.

Eftersom inget i rapporten indikerade några betydande eller långsiktiga fördelar med privat drift på folkbibliotek, men däremot flera tydliga risker, vore det inte konstigt om Svensk biblioteksförening valde att förhålla sig kritiska mot folkbibliotek på entreprenad. För att komma fram till ett nytt ställningstagande använde föreningen rapporten Folkbibliotek på entreprenad (2020) som underlag och styrelsen genomförde även rundabordssamtal med regionföreningar.⁶

I maj fattade styrelsen därefter beslut att ”att inte ta ställning till vilken driftsform som är bäst för att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Det är snarare förutsättningarna för att ge människor en god tillgång till folkbiblioteksverksamhet av hög kvalitet som är avgörande”.⁷ De la till att även om de inte tar specifik ställning i driftsfrågor är de vaksamma på när människors rätt att fritt använda sina bibliotek hotas på grund av otillbörlig styrning eller bristande resurser.

Hur har Svensk biblioteksförening tänkt ta reda på sådana missförhållanden när de inte är någon tillsynsmyndighet utan en förening?

Kritik mot ställningstagandet

De två huvudsakliga riskerna med alternativa driftsformer som lyftes i rapporten togs även upp när ställningstagandet meddelades: att en ekonomisk press mot ständigt billigare biblioteksverksamhet leder till att bibliotekens roll som offentligt rum – och bibliotekariers kunskap – rationaliseras bort. Samt att enstaka företag på sikt får en maktställning i kraft av att de blir dominerande aktörer och att det bland annat leder till slöseri med skattemedel.

Varför nöja sig med vaga begrepp som att de ska vara ”vaksamma” när riskerna de nämner är skäl nog att inte förhålla sig neutrala i frågan?

Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken.

Det bör tilläggas att Nick Johnson Jones, styrelsemedlem i Svensk biblioteksförening och medlem i BiS, la till ett särskilt yttrande med synpunkter i protokollet. Bland annat ifrågasatte han att ställningstagandet endast bygger på de risker som nämns i rapporten. Det blir problematiskt eftersom det är Svensk biblioteksförening som fattat beslutet, men det är inte de som har skrivit rapporten. Därför utelämnas viktiga aspekter: till exempel en verksamhetsnära förståelse och kompetens som rapportförfattarna Tankesmedjan Balans saknar. Johnson Jones nämner också att det är problematiskt att det inte finns någon nationell tillsyn för folkbiblioteksverksamhet, vilket gör det svårare att följa upp och ha insyn i biblioteksverksamheter.⁸

Nick Johnson Jones synpunkter tar upp viktiga aspekter som Folkbibliotek på entreprenad utelämnat. Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken.

Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?

Jag instämmer med Nick Johnson-Jones om att erfarenheter och kunskap från ett verksamhetsnära perspektiv saknas. För att exemplifiera vad som skulle kunna stå på spel om folkbibliotek lades ut på entreprenad utan nära uppföljning, tänkte jag skriva några tankar från en folkbibliotekaries perspektiv om något som är en bärande del i folkbibliotekens ideologi, att det ska finnas biblioteksverksamhet för alla.

I bibliotekslagens ändamålsparagraf står att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”.⁹ I stort handlar bra biblioteksverksamhet om att skapa förutsättningar för så god tillgänglighet som möjligt för alla men med särskild fokus på prioriterade grupper som personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Dessutom ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar. Att skapa bra och tillgänglig biblioteksverksamhet åt dessa grupper kräver stabil planering och tillräckliga resurser i både tid och pengar. Det är också mycket viktigt med systematisk och självreflekterande uppföljning. Ändå är det svårt att veta hur bra man lyckas, eftersom att mäta hur väl ett bibliotek är tillgängligt för användarna är mer komplicerat än att bara räkna om lokalerna är anpassade för rullstolar eller om det finns mångspråkshyllor i biblioteket. Att mäta värden som dessa är svårt att göra både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar.

Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Det finns en risk att folkbibliotek i privat drift skulle göra det ännu svårare att utvärdera hur väl de utför uppdragen om tillgänglighet. Det finns också en risk att de skulle nedprioritera bibliotekslagens särskilt prioriterade områden, eller nöja sig med att göra endast det absolut nödvändigaste för att spara in på resurser. Att det finns en risk att transparensen och insynen i privat drivna verksamheter skulle minska, gör det ännu svårare att se om biblioteken faktiskt tillgodoser allas rättighet till tillgängliga folkbibliotek.

Att det inte skulle spela särskilt stor roll om ett folkbibliotek är offentligt eller privat styrt beror alltså på vem man frågar. En normperson utan behov av särskilda anpassningar kanske inte skulle bli så påverkad av ett bibliotek inte har ett brett utbud i sin programverksamhet. Men för en person med särskilda behov kan folkbiblioteket vara en avgörande plats för att till exempel gå på en anpassad sagostund där flera sinnen aktiveras. Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Svaga reaktioner mot Svensk biblioteksförenings neutralitet

Situationerna ovan är hypotetiska men de är uppbyggda på ett antagande av de risker som folkbibliotek i privat drift skulle kunna medföra för bibliotekens användare, särskilt mer resurssvaga grupper som är i stort behov av bibliotekens verksamhet och service. Är Svensk biblioteksförening villiga att ställa sig neutrala till sådana situationer?

Ett ogenomtänkt utlåtande från Svensk biblioteksförening kan dessutom påverka andras syn på folkbibliotek och driftsformer. Svensk biblioteksförening har en maktposition och den missbrukas när ett sådant ställningstagande, eller snarare bristen på ställningstagande, tas. Det finns ingen annan biblioteksförening ens i närhet av samma storlek.

Avslutningsvis vill jag lyfta bristen på reaktioner från allmänheten. Folkbiblioteken har en stark ideologisk värdegrund men bland de aktuella politiska frågorna finns ofta en tystnad, eller i alla fall inte så starka reaktioner som konkreta frågor som dessa borde väcka. De medlemmar i Svensk biblioteksförening som inte vill se folkbibliotek på entreprenad borde gå samman och kräva att föreningen ändrar sitt ställningstagande.

Fotnoter

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Prenumerera

Ett svar på ”Att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek på entreprenad är att ta ställning”

[…] Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift. […]