Lönsamheten framför allt annat!

Annelien van der Tang har tagit del av Svenska barnboksinstitutets årliga bokprovning och reflekterar över några specifika trender. Utgivningen av barn- och ungdomsböcker fortsätter att minska medan vuxenutgivningen ökar. Andelen översatta böcker har aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag. I strävan efter att hålla kostnader nere och försäljningssiffror uppe påverkas mångfalden i svensk barnboksutgivning.

Text: Annelien van der Tang

I mars lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen kring barns och ungas läsning, i vilken många av Läsdelegationens förslag föreslås genomföras. Regeringen gjorde bedömningen att det är angeläget att öka medvetenheten om att läsning och läsförmåga har stor samhällelig och individuell betydelse. Regeringen bedömde bland annat att läsförmågan ska förbättras, att fler än i dag regelbundet ska ta del av både fack- och skönlitteratur. Alla i Sverige oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med dessa nationella mål i bakhuvudet lyssnade jag på årets Bokprovning som anordnades av Svenska barnboksinstitutet.

Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?

Jag vill gärna reflektera kring ett antal trender:

Vi ser en ökning i utgivningen av digitala ljudböcker för barn. Siffrorna visar också en slående hög utveckling avseende antalet lyssningar. Pandemin, med hemmasittande barn, är säkert en av flera bakomliggande orsaker till denna stigande siffra. Det är intressant att ställa sig frågan om det digitala lyssnandet har ersatt högläsning av föräldrar på hemmaplan. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i många andra länder. Föräldrarnas högläsning för sina barn har minskat under de senaste decennierna. Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?

Årets upplagor av barn- och ungdomsböcker har minskat med 8 % och det är tredje året i rad som utgivning av barn- och ungdomsböcker i tryckta format minskar. En av de tydligaste trenderna är att andelen översatta böcker aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag, en minskning med 15 % av antalet översatta titlar. Vi ser sedan 2010 en nedåtgående trend. En del av förklaringen kan vara att svenska författare säljer bra och håller en hög kvalitet. Det är lättare för förläggare att hålla kontakt med svenska författare. En annan förklaring är att översättningen innebär en extra kostnad. Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Bokutgivningen bör präglas av mångfald. Frågan är hur alla som arbetar med läsfrämjande kan påverka en sådan negativ trend? Det är en fråga som bör diskuteras brett!

Vi ser samtidigt en motsatt trend när det gäller vuxenböcker, antalet titlar fortsätter att öka, även antalet översatta titlar ökar stadigt. Hur kommer det sig att det finns en så stor skillnad mellan vuxen- och barnutgivningen? Det är svårt att till exempel uppnå lönsamhet i utgivning av ungdomsböcker (en minskning med 21 %) och översatta böcker och det är svårt att nå ut med titlarna. Mattias Fyrenius, förlagschef på Bonnier Carlsen, anser att barnbokens synlighet och berättelsens fönster är betydligt mindre hos den fysiska bokhandeln och hos nätbokhandeln än fönstret för vuxenböcker. Barnlitteraturens fönster behöver stärkas även på skol- och folkbibliotek. 

I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner.

I mitt hemland Nederländerna finns det sedan 1980-talet en stark samverkan mellan bibliotek, förlag och bokhandel, utifrån idén om att läsaren är den gemensamma nämnaren. Om man har köpt en bok eller lånat den på bibliotek är av mindre betydelse. I Sverige finns det mer vattentäta skott mellan bibliotek och bokhandel utifrån tanken (tror jag) att varje utlånad bok är lika med en icke såld bok. Om bibliotekarier, bokhandlare och förläggare tillsammans, sida vid sida skulle verka för ett läsande samhälle med ökad tillgång till böcker skulle det kasta nytt ljus över lönsamheten i barnboksutgivningen. I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner.  Det som jag vill ha sagt är att det i slutänden lönar sig om bibliotek, förlag och bokhandel samarbetar.

Källor

• Bokprovning 14 april 2021
• Vad hände i utgivningen 2020? Statistik, teman och analyser / Kajsa Bäckius
• Wikberg, E. (2021). Bokförsäljningsstatistiken Helåret 2020. Stockholm: Svenska Bokhandlareföreningens Service AB och Svenska Förläggareförening Ek. för.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.