Kurdiska biblioteket i ständig kris

Kurdiska biblioteket har funnits i Stockholm sedan 1997 och har idag unika samlingar av kurdisk litteratur och andra kulturyttringar. Men biblioteket kämpar med bristande stöd och resursproblem. Kurdernas historia i Sverige är inte tillräckligt lång för att de ska räknas som en nationell minoritet och omfattas därför inte av KB:s nya uppdrag som gäller de nationella minoriteternas bibliotek. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket. 

Text: Annsofi Lindberg

Kurderna är en av de största invandrargrupperna i Sverige, ca 100 000 individer, och de har också en historiskt lång period av exil invävd i sin kulturella identitet. Viljan att uttrycka sig i tal och skrift på det egna språket har därför alltid varit stark. I Turkiet har den kurdiska identiteten och språket i princip varit förbjudna fram till idag. Fortfarande ses den kurdiska kulturen med misstänksamma ögon av de turkiska myndigheterna. I Irak har förhållandena varit något mer gynnsamma med ett visst självstyre och med möjlighet att publicera sig på det egna språket. 

Kurdiska biblioteket i Stockholm invigdes den 10 oktober 1997 och fyller alltså 25 år 2022. När biblioteket började sin verksamhet var det placerat på Skeppsholmen i den byggnad som kallas Mindepartementet. Idag är det Kungliga Konsthögskolan som hyr lokalen av Statens fastighetsverk. Efter renoveringen av lokalen på Skeppsholmen 2008 blev hyran betydligt högre och biblioteket flyttade därför till den nuvarande adressen i Alvik efter att ha mellanlandat en kortare period i Sundbyberg. 

Biblioteket startades som ett projekt

Biblioteket startades som ett projekt av författaren och läraren Nedim Dagdeviren som då även var styrelseledamot i Sveriges författarfond. Biblioteket fick till en början ett större ekonomiskt bidrag från stiftelsen Framtidens kultur och erhöll även ekonomiskt stöd från Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Statens kulturråd samt sponsrades av Svensk biblioteksförening. Idag är de ekonomiska förutsättningarna för att driva Kurdiska biblioteket betydligt kärvare. Det är ingen överdrift att påstå att bibliotekets framtid hänger på en mer skör tråd än någonsin under dess 24-åriga historia. Bibliotekets styrelse funderar därför på att försöka hitta en billigare lokal.

Det är ingen överdrift att påstå att bibliotekets framtid hänger på en mer skör tråd än någonsin under dess 24-åriga historia.

Enligt bibliotekets stadgar ska det finnas en representant från Svensk biblioteksförening i styrelsen, men ännu har man inte hittat någon som vill vara delaktig. 

För några år sedan, i samband med att Internationella biblioteket flyttade från Stadsbiblioteket vid Odenplan till filialen på Kungsholmen, föreslog den dåvarande chefen Krister Hansson att Newzad Hirori, som idag är Kurdiska bibliotekets chef, skulle katalogisera en del av SSB:s kurdiska litteratur. Efter att beståndet på Internationella biblioteket gallrats inför flytten skänktes c:a 5–6 kartonger med kurdisk litteratur till Kurdiska biblioteket.   

Ekonomin är i dagsläget mycket ansträngd för biblioteket. 2019–2020 gick Newzad Hirori som enda anställd ner till 50 %. 2021 arbetar han 40 %, allt för att försöka klara ekonomin.

I år kommer biblioteket inte att få något bidrag från Stockholms stad. Verksamhetsbidraget från Kulturrådet på 450 000 är i sin tur beroende av om biblioteket erhåller ekonomiskt stöd från Stockholms stad. Läget ser därför mörkt ut. Kulturrådsbidraget räcker bara till hyran av lokalen i Medborgarhuset i Alvik.

Samarbete med kurder? 

På frågan om det inte finns någon annan kurdisk organisation, exempelvis Kurdiska riksförbundet eller andra kurdiska institutioner som kan samarbeta eller ställa sig bakom biblioteket visar det sig vara komplicerat. Bibliotek med liknande syfte och funktion som det kurdiska fungerar annorlunda. Här kan nämnas Judiska biblioteket som har stöd av judiska församlingen eller Finlandsinstitutets bibliotek som är en del av institutet. Tanken på samarbete med andra kurdiska föreningar har än så länge varit svår att genomföra, liksom försök att dela lokalen med andra kurdiska organisationer trots att ett samarbete skulle spara pengar. 

Inget stöd från Kungliga biblioteket

För att få ett mer kontinuerligt ekonomiskt stöd från staten och KB är det avgörande att biblioteksverksamheten kan kopplas till en nationell minoritet. För att definieras som en sådan i Sverige krävs långvariga historiska band med landet. Samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar som har en historia före 1900 räknas därför som nationella minoriteter. Visserligen är kurderna en av landets största invandrargrupper med cirka 100 000 personer, men deras historia inte är tillräckligt lång för att räknas till kategorin nationell minoritet. KB:s nu planerade satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek kommer alltså inte vara något som stödjer Kurdiska bibliotekets verksamhet. Det förefaller mig konstigt att Kungliga biblioteket inte kan ge bidrag till ett redan fungerande bibliotek för en stor språklig minoritet, som finns tillgängligt i Stockholm och som dessutom innehåller unika samlingar. 

Det förefaller mig konstigt att Kungliga biblioteket inte kan ge bidrag till ett redan fungerande bibliotek för en stor språklig minoritet, som finns tillgängligt i Stockholm och som dessutom innehåller unika samlingar.

En annan sida av problematiken är också att många exilkurder ser vikten av att biblioteket finns, ser symbolvärdet i det, men kunskapen om hur en fungerande biblioteksverksamhet kan drivas ekonomiskt saknas ofta, enligt Newzad Hirori. Kurdiska biblioteket har inte köpt in några böcker sedan 2013, däremot får det ofta gåvor så samlingarna expanderar hela tiden, men problemet är främst att det inte kommer in så mycket aktuell litteratur. Böcker blir ofta stående i magasin eftersom ingen bibliotekarie hinner katalogisera. Idag har man bara två volontärer till hjälp.

Digitalisering och katalog

Biblioteket registrerar i Libris och som lokal katalog används Koha. 10 000 titlar är registrerade i Libris, dock ej de många tidskrifterna. Musiksamlingen finns heller inte katalogiserad. Newzad berättar också att det funnits planer på en gemensam internationell katalog över kurdisk litteratur globalt. Kurdiska akademien i Erbil i irakiska Kurdistan var intresserad men även i detta fall saknades resurser för att driva projektet. 

Ett flertal kända kurdiska TV- och mediabolag har under årens lopp spelat in och rapporterat om Kurdiska bibliotekets verksamhet och aktiviteter i Stockholm. Man har sagoläsning för barn varje lördag och den stora lokalen kan användas för föredrag och samkväm, vilket också hänt. I den bästa av världar skulle Kurdiska biblioteket i Stockholm kunna vara ett kunskapscentrum för alla kurder i Sverige. Så är det tyvärr inte än. Avslutningsvis menar Newzad Hirori att det är viktigt att hela tiden aktualisera bibliotekets verksamhet, inte minst digitalt, vilket man jobbar på. 

Forskningsbibliotek eller folkbibliotek?

Det är svårt att peka på vilken bibliotekskategori som kurdiska biblioteket tillhör? I Kurdistan finns inga vattentäta gränser mellan olika bibliotekskategorier. Är man ett special/forskningsbibliotek eller ett folkbibliotek? Eller båda delarna? Kanske ligger källan till problemen också här? Man kan ju inte vara allt på en gång? I Sverige är det viktigt att vara kategoriserad.

En framtida uppgift skulle kunna vara som ett kurdiskt arkiv, att samla fakta och kunskap om kurdernas liv i Sverige. Man kan väl tycka att Stockholms stad skulle ha råd att stötta det unika Kurdiska biblioteket i ett sådant viktigt arbete?

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.