Ett annat sätt att se på biblioteksstatistiken

Vi skrev alldeles nyligen på denna sida om den statistik över Sveriges bibliotek som släpps varje år – vi brukar ju vanligtvis sammanfatta och kommentera den. Och  om jag ska vara ärlig är det oftast samma punkter vi brukar lyfta – antalet bibliotek, antalet totala utlån och antalet totala besök. Antalet digitala bibliotekslån brukar också vara intressanta, och vissa andra trender som antalet meröppna bibliotek. Det brukar inte se så annorlunda ut hos de andra instanser som kommenterar statistiken, som exempelvis Svensk biblioteksförening. 

Men i år funderade jag över detta efter att jag publicerat mitt vanliga inlägg. Är detta i själva verket det som är mest intressant? Om jag bara utgår från mig själv så är det mycket annat som är värt att nämna:

  • 26% av Sveriges befolkning är aktiva låntagare på ett folkbibliotek. Trots att mängden besök och utlån sjunker, så har denna siffra hållit sig ganska konstant sen 2015. Då kan man anta att folkbibliotekens verksamhet är relevant för ungefär samma andel av befolkningen.
  • 61% av de aktiva låntagarna inom hela bibliotekssystemet (63% på folkbiblioteken) är kvinnor. Också en siffra som hållit sig ganska konstant sen 2015. Varför är det så och vad betyder det?
  • Det är värt att notera att folkbiblioteken behåller nivån på bestånden för barn och unga under de senaste åtta åren trots att de totalt sett minskat sina fysiska bestånd. Utlåningsgraden är mycket hög, och utlån till denna grupp har till och med ökat något sen 2018. (men sjunkit sen några år tillbaka).
  • Om jag läser statistiken rätt så ser det ut som att andelen aktiva låntagare under 18 stiger.
  • Vad gäller den prioriterade gruppen personer med funktionsnedsättning är det värt att notera att Legimus, den digitala bibliotekstjänsten med litteratur i tillgängligt format, har ökat markant i popularitet. Utlån från Legimus har stigit kraftigt sen 2018.
  • Att den totala utlåningen i riket av tillgängliga medier har ökat med 26 procent sedan föregående mätning kan till stor del förklaras av utlåningen från Legimus. Totalt sett lånades det ut närmare 3,9 miljoner sådana medier under 2019, vilket kan jämföras med 2,9 miljoner 2015.
  • Det är svårt med språk: “Alla bibliotekssystem klarar inte av att särskilja språkinformation. Särskilt svårt har det upplevts att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. Därför är värdena som rapporteras på kommun och riksnivå underskattade utom i de fall som folkbiblioteken ingår i kommunöverskridande katalogsamarbeten, då kan värdena vara överskattade. ” Av detta drar jag slutsatsen att det inte går att säga så mycket om bibliotekens mångspråkiga bestånd och utlån genom denna statistik?

Trots avsaknaden av underlag vad gäller språk så undrar jag om man ändå kan läsa statistiken som ett bevis på ett något ökat genomslag för bibliotekslagens prioriterade grupper?

Läs mer

Tobias Willstedt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.