Information är inte allt

Häromdagen kom uppgifter om att boende i stadsdelarna Spånga och Kista var överrepresenterade bland corona-smittade – och avlidna – i Stockholmsområdet. Bland dessa flera svensksomalier. 

Många av oss i biblioteksvärlden reagerade snabbt med att sprida information på somaliska och många andra språk. Det är en begriplig reaktion mot bakgrund av att vårt yrke och uppdrag till stor del handlar om att tillgängliggöra information och se till att alla kan ta del av information på lika villkor. 

Men vad händer om vår reaktion stannar där? 

Jag tror vi – för att kunna svara på den frågan – behöver lyssna på de röster som likt Rashid Musa påpekar att ingen av oss vet hur de drabbades informationsbehov såg ut och röster som likt Bilan Osman ifrågasätter att bristen på information skulle vara orsaken till att svensksomalier fallit offer för smittan. 

Det kan vara så att informationen från det offentliga har brustit, men det är troligen för tidigt att dra några slutsatser om det.

Min poäng är att oavsett hur väl vi i biblioteksvärlden vill med vår informationsspridning riskerar vår reaktion att bidra till en förenklad bild av problemet. Vi riskerar att bidra till att skymma problem relaterade till klasshierarkier och rasism såsom trångboddhet, möjlighet att jobba hemifrån, allmänt hälsotillstånd och möjligheter att bli tagen på allvar i kontakt med myndigheter för att nämna några saker. 

Jag skriver detta för att jag ser ett mönster. Ett mönster som jag själv kan ha svårt att upptäcka fastän jag har ägnat en hel c-uppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap åt att närstudera det. 

Mönstret handlar om att när vi i biblioteksvärlden talar om människor som målas upp som ”de Andra” (vilket svenskar med somalisk anknytning påfallande ofta råkar ut för) tenderar vi att göra det i form av en problemdiskurs och en hjälpardiskurs. 

Mycket förenklat handlar det om att vårt tal, våra handlingar och föreställningar kring sådant som vi förknippar med integration och segregation återskapar bilden av de Andra (ofta kallade nyanlända, utrikes födda eller invandrare) som problematiska eller bristfälliga. Samtidigt framställs biblioteken som de som hjälper, som kan inta den goda hjälparrollen.

Att svenska bibliotek skulle vara en del av ett land som har problem med strukturell rasism eller rasifierade klassklyftor ryms inte inom dessa diskurser. Jag ska ge ett exempel. 

I en av de rapporter som utgjorde underlag till den nationella biblioteksstrategin – Kliv fram! Bibliotek, segregation och integration – diskuteras bostadssegregation och vad biblioteken kan göra för att bidra till en minskning av denna. 

De åtgärder som föreslås är bland annat att biblioteken kan göra mer plats för samhällsorientering och hjälpa nyanlända att skilja på falska och tillförlitliga uppgifter i bostadssökande. Dessa förslag skapar en bild av att problemet ligger hos individen, hos den som bor trångt. 

Men vad hjälper det att ha en snäll bibliotekarie som visar en hur man källkritiskt kan söka bostad när det inte finns tillräckligt med bostäder (om man nu inte råkar ha några miljoner på banken) eller när bostadsägarna diskriminerar personer utifrån namn? Och hur ska biblioteken förhålla sig till den forskning som säger att så kallad ”ethnic avoidance” är den huvudsakliga drivkraften bakom boendesegregation i Sverige, dvs. att ”infödda svenskar” undviker områden där ”immigranter” bor?

Det finns många biblioteksanställda som brinner för social rättvisa. Jag skulle önska att vi hittade sätt att kanalisera det engagemanget som inte spär på redan ingrodda och skadliga föreställningar och strukturer. Jag skulle önska att vi hjälpte varandra att se utanför vår biblioteksvärld, att se de större sammanhangen och fördjupa vår maktanalys. Information är – trots allt – inte allt. 

Karin Råghall

Källor

• Musa, Rashid (2020): ”Pandemin är ett större problem för utsatta grupper” (Nyhetsbyrån Järva)
• Osman, Bilan (2020): Svensksomalierna som dog i corona har namn (Expressen)
• Stenquist, Bjarne (2018): Kliv fram! Bibliotek, segregation och integration
• Müller, Grund och Koskinen (2018): ”Residential segregation and ’ethnic flight’ vs. ’ethnic avoidance’ in Sweden”, European sociological review 34(3): 268- 285. doi: 10.1093/esr/jcy010
• Råghall, Karin (2018): Talande tystnad. En analys av hur biblioteksdiskurser om integration förhåller sig till rasism (Umeå universitet)