Fira internationella kvinnodagen!

Affisch från 1917 som kräver rösträtt för kvinnor.
Affisch. ”Rösträtt för kvinnor”. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 1917. Ur Nordiska museets samlingar. Licens: Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.  Tanken var att lyfta fram kraven på kvinnlig rösträtt liksom kvinnorörelsen. De följande åren firades dagen – bland annat i Sverige – på olika vårdatum.

Efter den ryska revolutionen 1917 splittrades vänstern, men kommunistiska rörelser fortsatte att fira kvinnodagen, som fastslog dagen till den 8 mars. Under mellankrigstiden förbjöds dagen i de fascistiska och nazistiska staterna. Men redan under andra världskrigets slutfas 1945 samlades vänsterkvinnor den 8 mars till en manifestation i London.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket.

Trots 1900-talets framsteg genomsyrar ojämställdhet och patriarkalt förtryck fortfarande vårt samhälle. Kanske ännu mer just nu när framsteg och reformer rullas tillbaka av konservativa krafter.  FN:s utvecklingsorgan UNDP bjuder på nedslående nyheter. Ojämlikheten mellan könen har under de senaste åren ökat. På ett område, när det gäller ekonomiska förhållanden, säger UNDP att det kommer att ta 257 år innan det är jämlikt. Värst är det inom politiken. Visserligen röstar ungefär lika många kvinnor som män i allmänna val, men de är kraftigt underrepresenterade i det parlamentariska systemet, särskilt på höga poster. I 193 av världens länder är det idag bara tio som har kvinnliga regeringschefer. År 2014 var det femton.  Även i Sverige pågår en backlash. Vårt land sticker ut i statistiken som ett av dem där traditionella könsnormer blir starkare och kvinnors ställning på flera plan försämras. 

Allt större anledning att stötta feministiska rörelser och engagera sig i kampen för ett rättvist samhälle som värnar allas rättigheter och tar tillvara på alla människors potential.

Tobias Willstedt

Källor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.