Eriksson, Ann Catrine, Holmén, Annika, Wennerholm, Christine & Blomberg, Sylvia (2019). Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Eskilstuna: Biblioteksutveckling Sörmland.

Denna text är hämtad ur bis 2019:02

Omslag Löpa linan ut

År 2001 påbörjade barnbibliotekarierna ar betet med att hitta former för att tillämpa FN:s konvention för barnets rättigheter på de svenska barnbiblioteken. Konventionen antogs redan 1989 och året därpå ratificerades den av Sveriges riksdag. Men den var då ingen stor fråga för barnbibliotekarierna, förmodligen för att de inte riktigt såg hur de kunde arbeta med den på något konkret sätt. Som exempel kan jag nämna att en föreläsning om barnkonventionen med Thomas Hammarberg (som då var generalsekreterare för Rädda Barnen), ordnad av dåvarande Länsbiblioteket i Stockholms län 1990, fick ställas in på grund av för få anmälda.

Behovet av en ny målsättning för barnbiblioteken var dock stort och med inspiration från Kerstin Rydsjö, som i sin undervisning som lärare på BHS tidigt tog upp barnkonventionen, inledde konsulenterna/utvecklingsledarna vid några läns/regionbibliotek 2001 ett arbete med att formulera nya riktlinjer för barnbiblioteken utifrån barnkonventionen. De fick rubriken På barns och ungdomars villkor och markerade ett perspektivskifte, från ett institutions/biblioteks perspektiv till ett användar/barnperspektiv.

Riktlinjerna antogs 2003 av Svensk bibliokeksförening och flera utbildningsinsatser och projekt drogs sedan igång för att inspirera, pröva annorlunda förhållningssätt, dra in barnen i verksamheterna på deras egna villkor och utveckla nya metoder. Studiedagar och projekt vände sig oftast till hela bibliotekspersonalen men det praktiska genomförandet blev ändå mest en fråga för barnbibliotekarierna och många klagade över att de saknade stöd från sina chefer. Inte så att cheferna var direkt negativa men kunskaper och engagemang saknades och vi uppmärksammade inte den viktiga frågan från början.

Några av dem som tidigare arbetade mest aktivt med barnkonventionen har dock inte släppt tanken på att göra en särskild insats för bibliotekscheferna och de uppmärksammade också det faktum att uppdraget att arbeta enligt barnkonventionen redan finns i och med ratificeringen. Även bibliotekslagen fastslår att biblioteken särskilt ska uppmärksamma barnen. Resultatet av deras diskussioner och erfarenheter har nu presenterats i skriften Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är Ann Catrine Eriksson, Biblioteksutveckling Sörmland, Annika Holmén, tidigare Regionbibliotek Östergötland, Christine Wennerholm, Kultur Gävleborg och Sylvia Blomberg, Biblioteksutveckling Region Örebro län, som har sammanställt denna modell för ett praktiskt implementeringsarbete. De startade med ett utvecklingsprojekt kallat ”Löpa linan ut – chefsspåret” tillsammans med ett antal folkbibliotekschefer, där man använde modellbibliotek, expertföreläsningar, workshops, samtal, hemarbete och handledning som metoder.

Löpa_linan_ut_Trappan

Illustration ur Löpa linan ut

Utgångspunkten är att chefen måste få hela personalen intresserad för att lyckas och författarna tar läsaren med sig i åtta målmedvetna steg på vägen dit. Modellen är uppbyggd som en taxonomi, som går från den elementäraste kunskapen till en fullt implementerad barnkonvention. För varje steg ges konkreta förslag till insatser med frågor och praktiska råd. Dessutom har författarna samlat mycket användbart material, som relevanta delar barnkonventionen (förstås), regeringens strategi för att stärka barnens rättigheter (2010), Shiers stege för delaktighet, erfarenheter från projektet ”Löpa linan ut”, beskrivningar av en hel rad metoder och ordentliga källhänvisningar. Såvitt jag kan se innehåller den sparsmakade och föredömligt överskådligt upplagda skriften det mesta som chefen kan behöva för att arbeta systematiskt med barnkonventionen.

Om jag ändå saknar något, är det en utförligare bakgrundsteckning, där bland annat tidigare projekt med anknytning till barnkonventionen kunde nämnas. Rapporter och hemsidor från projekten hade kunnat inspirera cheferna och komplettera den något torra texten. Jag saknar också hänvisning till de avsnitt om barns delaktighet, som finns i Amira Sofie Sandins sammanställning av läsprojekt, Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållningssätt, samarbete, och som behandlar Shiers stege för delaktighet i ett bibliotekssammanhang. En hänvisning till Barbro Johanssons artikel ”Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv” i Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld hade tydliggjort den helt avgörande distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Jag kan förstå idén att chefen själv först bör skaffa sig en stadig grund att stå på innan den övriga personalen blir involverad, men jag tycker ändå att det finns goda skäl att dra in fler i arbetet tidigare än på steg sex, som författarna föreslår.

Men med det sagt kommer den här skriften helt rätt i tiden, eftersom barnkonventionen gäller som svensk lag från och med den 1 januari 2020. I de kommuner där kommunledningarna ännu inte har gett uppdrag till nämnder och förvaltningar att arbeta med barnkonventionen, kommer säkert snart sådana uppdrag och för dem som redan har startat kan skriften ge stöd för ett mera systematiskt och kvalitativt arbete med barnkonventionen. Det finns inte längre någon ursäkt för någon bibliotekschef att inte sätta igång. Det är dags för ett steg till och förhoppningsvis kommer det även att innebära omprioriteringar och bättre resurser för barnbiblioteken!

Lena Lundgren

Referenser

Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (2010). Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise, red. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Johansson, Barbro (2010). Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. I Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (2010). Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise, red. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
På barns och ungdomars villkor: Svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet (2003). Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Sandin, Amira Sofie (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållningssätt, samarbete. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.